Syftet med denna studie är att undersöka om det går att skapa motiverande undervisning om ett av slöjdämnets centrala mål:“ Design, mode, konsthantverk ochhemslöjd från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet.”1 Undersökningen är baserad på en studie av tre olika slöjdperioder. Detta görs genom att levandegöra perioderna med hjälp av mina släktingar som agerar informanter, och bidrar med sina narrativ samt erfarenheter av handarbete. Strukturerna runt informanterna har gett olika förutsättningar för deras val av handarbete. Resultatet har analyserats med ett aktör- och strukturresonemang där samspelet mellan olika faktorer i olika hemslöjds historiska skeden och deras betydelse för olika hemslöjdskulturer har diskuterats. Därefter har jag undersökt om det gick att skapa motiverande undervisningsdesign för att förmedla teoretiska kunskaper om hemslöjdkulturer till elever i grundskolan. I min fältstudie i en grundskola i södra Stockholm fick eleverna i årskurs 8 spela ett brädspel baserat på empirin från studien av mina släktingars slöjdkulturer. Detta för att se om spelandet av brädspel skulle kunna vara ett motiverande pedagogiskt verktyg i slöjdundervisningen. Empirin från fältstudien har studerats och analyserats med motivationsteorier i ett slöjdteoretiskt perspektiv.Utifrån resultatet av studien kan jag konstatera att spel engagerar och bryter upp undervisningen på ett motiverande sätt. Det kan vara ett lättsamt sätt att förmedla teoretisk slöjdkunskap för lärare i grundskolan.

1 Skolverket, centralt innehåll i slöjd, årskurs 7-9.