Medie- och informationskunnighet är nödvändigt för ett demokratiskt medialiserat samhälle, men undervisning i källkritiska förhållningssätt berör inte elevernas medievardag. Unga tar del av vad som händer i världen via bilder och filmer på sociala plattformar, och det är bland annat så deras omvärldsbild skapas. Som ett steg mot undervisning anpassad för denna mediekontext undersöker jag därför hur ungdomar praktiserar granskande, tillit och misstro i möte med nyheter och andra politiska bilder och videor på sociala plattformar, samt hur dessa praktiker kan förstås som del i processer av identitetsskapande, grupptillhörighet och omvärldsförståelse.

Genom intervjuer med ungdomar och ett teoretiskt raster i form av materialistisk fenomenologi och kritisk medielitteracitetsteori kan vi se att meningsskapandet på sociala plattformar, inklusive granskande, tillit och misstro, är sammanflätat med plattformarnas materialitet, deras affordancer och andra användare. Granskandet är en kollektiv handling, där användare hjälps åt att reda ut osanningar, och ungdomarna läser andras kommentarer som del i sitt granskande. Att genomskåda falskt eller vinklat innehåll kan användas som del i ett identitetsbygge genom bemästrandet av en kritisk diskurs som håller samman en figuration av aktörer genom en gemensam relevansram. Ungdomarna visar tillit till dem inom sin figuration, och i mötet med innehåll som går emot deras relevansram kan de reproducera gruppen genom att bromsa spridningen av narrativ som går emot deras gemensamma bild av världen. Denna misstrospraktik förstås av ungdomarna som ett demokratiskt ansvarstagande på sociala plattformar. De som tillhör en annan figuration kan således konstrueras som okritiska och odemokratiska andra att positionera sig mot. Ungdomarnas förståelse för plattformarna styr deras affordance, där de exempelvis kan utnyttja de materiella ramarna för att forma flödet för sig själva och andra. Affordancerna styr även i vilken grad ungdomarna bedömer att de kan ta reda på tillförlitlig information på plattformen – och hur ett källkritiskt förhållningssätt kan se ut utifrån deras egen förståelse för plattformarna och demokratiskt ansvar. Dessa kunskaper måste vi lärare ta vara på.

Allas flöden på plattformarna ser olika ut eftersom de formas efter våra intressen. Nyheter och politiskt innehåll är inget undantag. Allas förståelse för vad som händer i världen är därför olika. I studiens gestaltande arbete visualiserades ungdomarnas parallella verkligheter genom att de fick skriva upp nyheter de kände starkt för på post-it-lappar som sedan förstorades upp och visades på Konstfacks vårutställning.