Mot bakgrund av utomhuspedagogikens positiva effekt på kreativitet så har jag i den här studien undersökt bildundervisning i skogen. I studien använder jag arbetsmetoden A/R/tography och den post-kvalitativa metodologin för att främja ett rhizomatiskt förhållningssätt till undersökandet och lärandet. Studiens fokus är att förändra mål, kravfyllda tankar och ramar för att ge plats åt mer undersökande, experimenterande och fantasifullt förhållningssätt till bildlektionen. Syftet är också att skapa händelser som kan stärka idéprocesser och öka närvaron med omvärlden under bildlektionen genom ett inkluderande och holistiskt tillvägagångssätt. Jag har arbetat med detta genom ett teoretiskt perspektiv som belyser mänskliga och icke-mänskliga aktörers roll i lärandet. Centralt i undersökandet av konstnärliga metoder och material har Jane Bennets begrepp “Thing-power” varit plattformen för att öppna upp en stark närvaro med material och omvärlden. Frågeställningarna som bearbetats är: Hur skapar skogen ett “lärandets rum” som främjar sättet att undersöka material i en bildpedagogisk process? Och: Hur stimulerar perspektivet "Thing-power" en utveckling av bildpedagogiska arbetsmetoder? Frågorna har jag utforskat genom en konstnärlig process med olika händelser som jag i arbetet satt ihop till ett lektionsupplägg i skogen. Två utforskande händelser bearbetas och analyseras utifrån begreppen thing-power, konst-som-görande, ännu-icke-sedda, släta rum och lerbaserad språklighet. Studien har visat hur en större närvaro och uppmärksamhet till de icke mänskliga krafterna hjälper till i konstnärliga processer och att skogen är en plats som gör det enklare att undersöka och experimentera med material på nya sätt.