Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever att lyssna på utbildningspodd samtidigt som de arbetar praktiskt i bildundervisning. A Studien har utförts genom ett fenomenologiskt perspektiv och har analyserats med en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom deltagande observation samt genom en fokusgruppsintervju som bestod av sex elever från två olika halvklasser. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har olika upplevelser av att kombinera poddlyssnande med praktiskt arbete. Vissa elever upplever podden som inspirerande och att lyssnandet har en positiv inverkan på koncentrationen. Andra elever upplever att den stör tankeprocessen. Detta störelsemoment verkar förstärkas när innehållet i podden inte upplevs som relevant för uppgiften. Hur podden upplevs berodde bland annat på var i arbetsprocessen eleverna befann sig, hur uppgiften är utformad och hur väl innehållet upplevs vara kopplat till bildundervisningen. Studien visar att användningen av utbildningspoddar i klassrummet behöver planeras och att lärarens roll är central för att poddens syfte ska utnyttjas på ett effektivt sätt. Medvetna val rörande poddens innehåll och längd, samt hur podden integreras i lektionen bör tas i beaktande för att verktyget ska stödja eleverna, snarare än att störa. Som en del av undersökningen har jag gjort ett gestaltande ljudverk som består av inspelade ljud från en bildlektion. Verket förstärker bildsalens ljudvärld och de vardagliga ljud som ofta tas för givet, men som omedvetet påverkar hur människor uppfattar en plats.