I denna essä finns ett försök till att förstå vår längtan, vårt minne av och begär efter fullkomlighet. Det kroppsliga som grund för psyket. Hur vi som barn tar till språket när vi förstår att föräldrarnas kropp inte är lika med världen. Frågan är vad vi gör med förlusten, övergivenheten? Här vävs olika fragment samman - ett stycke kan ge en sorts ledtråd om ett annat. Språket används i sökandet efter en sorts frigörelse - här finns en röst som vill förstå något, en röst som vill komma till. Det är genom språket som det runt mig får form; här föds det som betyder något, ord och tecken. 

Essän är skriven i fragment för att kunna möjligöra att associsera fritt. Ett försök till att förstå hur min konstnärliga parkitk är sammanflätad med det allt som är runt om mig - vardagen, drömmar, fiktiva berättelser. Styckena är sammankopplade och i rörelse. Ett sätt att se hur vi är intrasslade en del av världen och historien. Texten kan ses som ett undersökande i hur tiden börjar anta en alltmer cirkulär form; ett sätt att se på hur vi omformar och omfamnar verkligheten. Språkets koppling till det visuella - ett expempel är hur kameran blir en symbol för hur verkligeheten kan försöka återges och föreviga ett ögonblick. Hur inre och yttre (bildrer) blir till och hur de samverkar och förenar oss.

In this essay there is an attempt to understand our longing, our memory of and desire for perfection. The physical as the basis of the psyche. How we as children turn to language when we understand that our parents bodies are not equal to the world. The question is what do we do with the loss, the abandonment? Here different fragments are woven together - one piece can give a kind of clue about another. Language is used in the search for a kind of liberation - here there is a voice that wants to understand something, a voice that wants to become. It is through language that what surrounds me takes shape; here something is born - words and signs.

The essay is written in fragments to enable free association. An attempt to understand how my artistic parakeet is intertwined with everything that surrounds me - everyday life, dreams, fictional stories. The pieces are interconnected and in motion. A way of seeing how we are entangled, part of the world and history. The text can be seen as an investigation into how time is beginning to take on an increasingly circular form; a way of looking at how we reshape and embrace reality. The connection of language to the visual - an example is how the camera becomes a symbol of how reality can attempt to be reproduced and immortalize a moment. How inner and outer (images) come into being and how they interact and unite us.