Frågeställning:

”Kan man designa en stoppade möbel som är biologiskt nedbrytbara och giftfri med hjälp av enbart svampmycel och hampa, och sedan kommunicera denna hållbarhetstanke genom möbelns estetik?”

I detta projekt har jag valt att undersöka hur man skulle kunna tillverka stoppade möbler på ett hållbart sätt. Stoppade möbler innehåller idag stora mängder petroleumbaserade material så som PU-skum, polyester och vinyl. De innehåller tyvärr också ofta en hel del cancerframkallande och hormonstörande ämnen i form av ftalater, klor, formaldehyd och olika flamskyddsmedel. Alla med dokumenterat negativa effekter på människa och miljö.

I slutet av sitt liv så är dessa möbler dessutom svåra att återvinna då deras olika material många gånger har sytts eller limmats ihop med varandra. Det resulterar i att stoppade möbler istället bränns eller hamnar på deponi i slutet av sitt liv. Både dessa scenarion leder till att plaster och gifter läcker ut i naturen och grundvattnet.

Mitt syfte med detta projekt har därför varit att ta fram en stoppad möbel som skall vara naturligt och biologiskt nedbrytbara, och som även ska bidra till kretsloppet genom att återföra näring till naturen då den bryts ner.

Min intention har också varit att möbeln ska innehålla så få material som möjligt och att materialen som används skall vara förnybara och inte vara resurskrävande då de tas fram. Jag valde därför att gå vidare med svampmycel och hampa.

Parallellt med detta så har jag även utforskat hur man skulle kunna kommunicera denna hållbarhetstanke i möbelns estetiska utformning, så att tanken bakom möbeln inte går förlorad med tiden, utan finns lagrad i själva utformningen av möbeln. Broderier blev min metod för detta.

Den typ av möbel som jag har valt att arbeta med under detta projekt är en sittpuff, även kallad ottoman. En tygbeklädd och vadderad pall. En sådan pall kan anta många olika uttryck, former och funktioner. Allt ifrån fotpall till sittmöbel eller bord, och det är några av orsakerna till att jag valt att arbeta med just en sådan.

Studiematerialet jag använt har varit relaterade till både miljöaspekten och materialutforskningen. Jag har tagit del av föreläsningar, läst forskningsrapporter och böcker, intervjuat experter och gjort studiebesök. Därtill har jag även studerat flertalet referensobjekt av historisk och kulturell variation.

Metoder jag använt i processen är ’Design thinking’ för iteration när det kommer till olika lösningar och uttryck för denna möbel. Sedan har jag använt mig av ’Biomimik’ och ’Systeminspiration’ i hur jag tänker kring denna artefakts livscykel.

Jag har även tagit hänsyn till hur man arbetar med materialhälsa i ’Cradle to cradle’ när jag planerat materialval och hur möbeln ska produceras. Jag avser utöver det att arbeta i enlighet med nummer 12, 13, 14 och 15 av FN’s klimatmål.

För att få kontext har jag sedan studerat andra arbeten inom detta område och läst exempelvis Maria Pita Guerreiros uppsats - Mycelium Millenium. Jag har även intervjuat möbelföretag och företag som arbetar med produkter i hampa och svampmycel för att se hur marknaden för denna typ av artefakt ser ut idag.