Jag stickar jättemycket, för hand och på maskin. I min konstnärliga praktik utforskar jag tekniken genom att tänja på dess förväntade och mer eller mindre uttalade gränser. I examensarbetet fråntar jag det stickade materialet dess praktiska funktion, lyfter bort det från kroppen och placerar det i rummet. I den här uppsatsen undersöker jag parallellt med det arbetet varför stickningen i så stor utsträckning stannat vid kroppen, varför den är så underrepresenterad som konsthantverklig teknik och om det går att höja intresset och statusen för den som sådan. Jag är nyfiken på hur stickning som teknik går att använda på andra, nya sätt som inte nödvändigtvis fyller en praktisk funktion. Funkar stickat som konst? Jag utreder också, och ifrågasätter, de hierarkier jag upplever finns mellan textila tekniker, och jag samtalar med några yrkesverksamma stickande konstnärer och andra sakkunniga för att höra vad de har att säga om saken.