Denna studie undersöker hur kreativitet och estetiska lärprocesser kan fungera i ett närvarofrämjande syfte i en anpassad gymnasieskola. Den problematiska skolfrånvaron är en enorm utmaning för skolor och huvudmän där Skolverket ser ett bekymmersamt nuläge och där de uppmanar rektorer att främja närvaro genom att arbeta förebyggande med friskfaktorer. På den skola där studien tar sin plats finns en verksamhet och ett rum kallad Gläntan där elever får tillgång till att närma sig skolan efter långvarig frånvaro utan de inbyggda krav som kan finnas i ett ordinärt klassrum. Denna undersökning har zoomat in på byggstenarna i ett sådant rum, vad behövs för att kunna vara kreativ och hur man kan arbeta med att höja elevers känsla av sammanhang: kasam genom estetiskt skapande. Elever på en anpassad gymnasieskola har genom fyra olika workshops delgett sina tankar och funderingar kring kreativitet och skapande. Tillsammans har de gjort mindmaps, tankekartor, både fysiskt på papper och digitalt. Lera har undersökts i händerna utan att kunna se den och betydelser har diskuterats utifrån former. Detta material har spelats in och transkriberats. Empirin har färgkodats och analyserats efter tematisk analys samt sammanställts i modeller föreställandes kreativa kretslopp av estetiska lärprocesser. De teoretiska begrepp som har diskuterats ihop med empirin är kasam, frame of reference, estetiska lärprocesser samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna hamnar i den proximala utvecklingszonen genom att skapa multimodalt i grupp och att de känner kasam i samarbetet genom att de använder estetiska lärprocesser för att undersöka och skapa mening i sin omvärld. Utöver detta har två keramiska konstverk skapats som gestaltar kreativa kretslopp och författarens bearbetning och analys av undersökningen.