Mot bakgrund av att vi lever i en global värld med ett mångkulturellt samhälle vill jag i studien undersöka i vilken utsträckning några bildlärare på gymnasiet har ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning, trots att det inte är ett krav enligt Skolverket som enbart nämner ett internationellt perspektiv.I den här kvalitativa studien undersöker jag om och hur man arbetar interkulturellt i bildundervisningen på gymnasiet, genom tre lärarintervjuer. I studien undersöks även hur två konstnärer arbetar interkulturellt inom samtidskonsten. De interkulturella aspekterna är viktiga i gymnasieskolan eftersom vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle. Intervjuerna bearbetades utifrån professor James Banks teorier, där Banks har forskat kring multikulturell utbildning och dimensioner kring mångfald och interkulturalitet. I studien ges exempel på hur lärare ser på interkulturalitet och hur man kan arbeta interkulturellt. Det finns skillnader på hur man ser på interkulturalitet och hur man arbetar med det i bildundervisning. Resultatet av undersökningen visar på en inriktning mot eurocentriska perspektiv som genomsyrar innehållet i bildundervisning på gymnasiet. Detta trots att bildämnet ska representera samhället och visa på dess mångfald, både i ett nationellt och internationellt perspektiv.I min konstnärliga gestaltning har jag utgått från mitt ursprung och jag visar en konstfilm om berättelser av poetisk karaktär från Tornedalen från de människor som bor kvar på Konstfacks vårutställning. Syftet med filmen är att visa hur livet är att leva med en kluven identitet.Studien visar att bildlärarna på gymnasiet delvis har ambition att arbeta interkulturellt men att de enbart arbetar sporadiskt med det i sin undervisning. I skolor med homogena elevgrupper berörs det interkulturella i mindre grad.