Denna uppsats behandlar hur olika föreställningar kring genus och sexualitet tar sig uttryck, dels i de videos som producerar på internet av karaktären Pewdiepie men också i det material som fansen genererar. Studien fokusera på en specifik videohändelse, en sekvens där Pewdiepie ikläder sig en rosa boa och bland annat säger säger ”It’s not called being gay. It’s called being fabulous!” samt vad som görs med denna händelse, hur den remedieras och tas i bruk av fansen. Detta har jag gjort genom att studera innehållet och aktiviteten på fyra bloggar.
Det övergripande syftet med studien är att bidra till kunskaper om hur mening görs och förhandlas inom unga nätkulturer. Studiens frågeställning är följande:
• Hur skapas föreställningar kring genus och sexualitet i Pewdiepies videos?
• Hur omförhandlas dessa betydelser i fansens tolkande praktik?
Fokus i undersökning ligger på (de visuella) texterna och hur mening skapas utifrån dem. En utvidgad textanalys har gjorts med utgångspunkt ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och en analysmodell som Simon Lindgren föreslår, kompletterat med genusteori som har bidragit med begrepp som används som ”verktyg” i analysen.
Analysen visar att videohändelsen kan ses ge uttryck för en mängd olika och delvis motstridiga föreställningar kopplade till genus och sexualitet. Mycket av Pewdiepiesa gerande kan dock sägas vara grundat i en heteronormativ kultur. Detta ger sig till känna bland annat genom att Pewdiepie i videosekvensen överdriver och parodierar föreställningen om homosexualitet för att på detta sätt påtala att det är en annan sexuell läggning än heterosexualitet. Analysen visar bland annat att humor i form av förlöjligande kan spela en roll för att upprätthålla traditionella könsroller.
Studie belyser vidare hur fansen i sin (visuellt) tolkande praktik konstruerar, omförhandlar och utvecklar positioner i sin respons på den aktuella videohändelsen. En tolkningsgemenskap som har framträtt i analysen av bloggarna är slashproducenterna. Slashproducenterna gör queera läsningar, vilket innebär ompositioneringar av texter bortom heteronormativa gränsdragningar.
Avslutningsvis diskuteras vilka pedagogiska tankar som denna undersökning kan aktualiseraoch problematisera. Studien argumenterar bl.a. för att du som lärare genom att inkluderabilder och blickar som utmanar rådande normer kan arbeta för att förändraföreställningsvärldar och därmed öppna upp för en bredare tolerans.