Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Arvas, Kristina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Jag & mitt rum: om tonåringar, tonårsrum och dess roll i deras identitetsarbete2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 52.
    Arvidsson, Kristoffer
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    I ett tillstånd av förändring: Fluxus som teori i bildpedagogikens utvidgade rum2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 53.
    Aspegren, Jonas
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    I huvudet på en rektor: kommunikation eller retorik?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 54.
    Assmundsson, Mikaela
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kläder i Rörelse: En Undersökning av Bildpedagogers tankar om klädkoder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kläder och utseende kommunicerar och att kroppen är avläsbar är närmast en truism i vårt samhälle. Vi blir sedda och bemötta utifrån vad vi har på oss och rör oss kanske olika rent kroppsligt beroende på vad vi har på oss. Kläder och mode är knutna till funktion men är också ett uttryck för identitet och personlighet. Syftet med undersökningen har varit att undersöka bildpedagogers tankar kring uttalade och outtalade klädkoder på deras arbetsplats. Med studien hoppades jag kunna få en förståelse för bildpedagogers användning av klädkoder och vad en uttalad klädkod gör för bildämnet i praktiken. Frågeställningarna var: ”Vad innebär klädkoder för bildpedagoger och hur känns det att ingå i en klädkod?” samt ”Vilket syfte har klädkoder och hur påverkar den synen på bildpedagogen?”

    Den visuella delen av undersökningen, den visuella gestaltningen, är ett samarbete mellan Per Bror Tillö, student på danspedagogprogrammet på Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm, och mig. Undersökningens visuella gestaltning har tagit formen av en spelfilm där de aspekter av bildpedagogernas klädkod som inte kunde visas i skriven form, exempelvis känslan av olika material, kläders formning av kroppen och möjligheten till rörelse, har tagits fram och tydliggjorts genom scenografi, kostym och ljudläggning. Gestaltningen visualiserar också analysen av intervjuerna och synliggör de val som bildpedagogerna gör vid val av arbetsklädsel. 

  • 55.
    Attersjö, Åsa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att synliggöra sig själv genom bild och samtal1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 56.
    Augustsson, Dennis
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation: En metodtriangulering för att integrera dubbla perspektiv på K3, Malmö Högskola2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Augustsson, Dennis
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Fotografiska representationer: om fotografiets roll och natur i ett digitalt bildsamhälle1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 58.
    Augustsson, Dennis
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Teori och Gestaltning: En diskursanalys kring begreppen inom K3, Malmö Högskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs

    som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en

    genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något

    självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och

    hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en

    diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och

    problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av

    deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på

    temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser

    och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett

    socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre

    dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys.

    Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar

    och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur

    inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de

    inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar

    betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även

    hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till

    grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Axelson, Anni
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad är synestesi?1986Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 60.
    Axelsson, Erika
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur kan vi som blivande lärare arbeta med och förebygga sjukdomarna anorexi och bulimi?2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 61.
    Axelsson, Helena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Smart girls think pink: om makeup och hur den påverkar sin bärare1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Axelsson, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Skolmatsalen: vad skapar en harmonisk matsituation?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 63.
    Axén, Jenni
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Får man göra hur som helst?: om dokumentära berättarformer och en närläsning av dokumentären Sacrificio2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Baccstig, Linda
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Tapeten: då och nu2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Backlund, Gun-Britt
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Björn Martinius "Nattvarden": en receptionsanalys av en skulpturgrupp i Dorotea1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 66.
    Barrios, Estoardo
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kvalitetsförlusten i nutida visuell perception av konst1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Bauer, Gabriella
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Reflexivitet1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 68.
    Bendelin, Linda
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Respekt, Tygghet och Kommunikation: Ett designpedagogiskt projekt i en rehabiliteringsmiljö för ungdomar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll.

    Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    uppsats del 1
    Ladda ner fulltext (pdf)
    uppsats del 2
    Ladda ner (pdf)
    bilder
  • 69.
    Bengtsson, Bengt
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Farbror Einar är "cool": bilder av bilder1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 70.
    Bengtsson, Emma
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ikoniska bilder: En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?

    I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.

    Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien.

    Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ikoniska bilder, Emma Bengtsson
  • 71.
    Bengtsson, Magnus
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Lucifer: ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    I´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer – Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld. Samtidigt har bildskärmar i olika tider setts som ett hot mot samhället, med videovåld, våldspornografi, videospelsvåld, och beskyllts för att vara både fördummande och att man blir fyrkantig i ögonen om man tittar för länge på den.

    Projektet är framförallt en jämförande studie av porrfilmens -, spelfilmens - och konstfilmens visningsinrättningar och dess betydelse för upplevelsen. I filmen Satisfaction som är en undersökande lek med de skilda filmgenrernas konventioner, har jag utgått från en porrfilm som jag omarbetat och senare visat i en utställningskontext. Detta för att försöka se vad som händer med ursprungsfilmen och hur man som betraktare också förhåller sig till den nya filmen i utställningsrummet. Blir det porrfilm, videokonst eller kortfilm?

    Undersökningen bygger framförallt på intervjuer och deltagande observationer på respektive inrättning. Och utifrån min förförståelse och i mötena med de olika institutionerna har jag fått en ökad förståelse för deras olika synsätt och förhållningsätt till filmmediet. Filmmediets presentationsformer utvecklas hela tiden och i takt med ny teknologi sker det också förflyttningar mellan hur vi väljer att använda filmmediet i hemmet och hur vi konsumerar det i mer offentliga sammanhang. De olika visningsinrättningarna måste förhålla sig till filmmediet på olika sätt, faktorer som ekonomi, visningstraditioner och ändamål spelar in. Men det är svårt att veta om det är det filmen som skapar rummet eller rummet som skapar filmen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Bengtsson, Susann
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Unga människor i informations- och kunskapssamhället: en studie om förhållningssätt gentemot datorer, kunskap och information2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 73.
    Bengtsson, Ulrika
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    100 år emellan: en studie av två kvinnliga skulptörers arbete2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Bengtsson, Wenche
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Skugga2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet behandlar skuggor i främst fotografisk konst. Frågeställningen lyder. Vad är skuggor? Hur kan de användas i konst? Jag avser genom dessa frågor att finna exempel i konsten och sätta fokus på de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hänvisning till minnet, som en främmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild. Det är framförallt dessa tre aspekter undersökningen behandlar. De tre konstverk som analyseras i arbetet fungerar som exempel på dessa aspekter och varje bild har en karaktär som ligger  närmast en av dem.

    Min mamma kom att få en viktig roll i arbetet, främst i den gestaltande delen. Till en början såg jag inte sambandet mellan undersökningen och mamma. Men ju längre arbetet fortskred och ju djupare jag kom i skuggornas värld desto mer tangerade arbetet mammas liv och sjukdom. Hon är ljuskänslig och har under stora delar av livet inte kunnat vistas utomhus, därför har funderingar kring skuggan och dess betydelse funnits med mig som en naturlig del av livet. Den gestaltande delen av arbetet kom slutligen att handla enbart om mamma. Den begynnande anledningen till valet av området var att undersöka skuggor för att de fascinerar mig. De är en stor källa till inspiration för mig, både vad gäller fotografi, grafik och teckning.

    Arbetet med gestaltningen och uppsatsen har samspelat, de har stått i beroendeställning till varandra och undersökningen skulle inte bli lika tydlig utan det samspelet. De resultat jag fått fram är till viss del svar på frågeställningen men framför allt har jag lyckats få en ökad förståelse kring hur skugga kan användas på ett mycket medvetet sätt i konstverk och hur jag kan använda mig av det i mitt arbete som konstpedagog. Min förhoppning är att denna förståelse infinner sig också hos läsaren och betraktaren av denna undersökning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skugga
  • 75.
    Beran, Rebecka
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Låt inte konsten lämna lekrummet!: ett meningslöst men nödvändigt skapande2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Berg, Johanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur påverkas vi av vardagsföremål, då det blir en del av ett konstnärligt bilduttryck i samhället?: om vi berörs av detta, har vi ett språk att uttrycka dessa upplevelser?1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Bergdahl Gustafsson, Anna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Med en kamera i hand.: En fältstudie om hur barn utforskar sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anna Bergdahl Gustafsson D uppsats 2012
  • 78.
    Bergdahl Gustafsson, Anna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad gör förskolebarn i sin utomhusmiljö?: En studie om barns subjektskapande i förskolans uterum.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vad gör förskolebarn i sin utomhusmiljö?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abstract
  • 79.
    Berggren, Anneli
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur umgås hinduerna med sina gudabilder?: en studie om ett annat sätt att förhålla sig till bilden än det sekulariserade samhälllet2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 80.
    Berggren, Lina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Flagga för unga: om hur ett designpedagogiskt projekt kan ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    FN:s Barnkonvention paragraf 12 säger att barn har rätt att forma egna åsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt då barn inte är myndiga och därför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tänker och tycker?

    Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag därför ta reda på: hur och på vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men även genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad. Flaggorna har sedan under hösten 2010 i en veckas tid fladdrat i flaggstängerna i anslutning till stadens stadshus. Ett häfte med deltagarnas samlade idéer lämnades över till kommunstyrelsens ordförande (S). Med dess hantverksestetik blev flaggorna ett udda inslag i stadsmiljön vilket förhoppningsvis stärkte möjligheten att höras. I projektet synliggjordes deltagarnas röster till exempel genom de kreerade flaggorna där fotspår i snön intill flaggstängerna visar att de lockat till sig betrakare. Deltagarna kunde, enligt mig, göra sin röst hörd inför varandra under arbetstillfällena. Likväl även genom det häfte med förslag i text och bild som räcktes över.

    Den kritiska frågan är dock hur de blev, eller snarare om de blev bekräftade. En förhoppning är dock att projektet bidragit till att deltagarna fått en positiv erfarenhet om att deras röster har betydelse.

    I uppsatsen diskuteras även deltagarnas önskningar utifrån perspektiven att vara hörd, ålder och konsumtion. Det framkom genom samtalen att flera av deltagarna inte tyckte att politikerna lyssnade på dem men att till exempel rösträtt för barn skulle vara ett sätt att ändra på detta. I de textila bilderna var detta perspektiv inte lika synligt. Ålder har betydelse och ämnet skapade ofta debatt och återfanns både i textilierna och i samtalen. Konsumtion var ett tydligt återkommande tema som gav avtryck både i samtal och i de textila bilderna. Fler klädaffärer för barn och sänkt pris på Happy meal var exempel deltagarna tog upp.

    Under utställningen kommer mitt designpedagogiska projekt att gestaltas genom en affisch, ett häfte och en videosekvens. Affischen illustrerar viktiga delar i projektet. Videosekvensen visar de fyra flaggorna när de vajar i vinden. Till videoverket återfinns det häfte som räcktes över till politikerna. Genom att kombinera affischen, häftet och videosekvensen lyfter jag fram både innehåll och tillvägagångssätt och låter dessa samverka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Flagga för unga
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Katalog: Önskestad 2010
    Ladda ner (jpg)
    Affisch
  • 81.
    Bergle, Maria
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Dyslexibyrån: -En studie om att utforma ett interaktivt verktyg för dyslektiker2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (jpg)
    fulltext
  • 82.
    Berglund, Anna-Karin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Materialet och traditionens estetik: ett undersökande arbete om ungdomars syn på material2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar frågeställningen

    hur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.

    Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien. Undersökningsgruppen har bestått av elever i årskurs tre på gymnasiets estetiska program i en mindre mellansvensk stad. Genom ett tredimensionellt gestaltande arbete, där eleverna utifrån en given uppgift väljer och förhåller sig till ett smörgåsbord av material av traditionell och icke-traditionell, industriell karaktär, besvaras undersökningens frågeställning, praktiskt och visuellt.

    Resultatet av undersökningen visar på att den undersökta gruppen som en indikation för gruppen ungdomar och gymnasieelever inte värderar material utifrån de kriterier som förvaltas av hemslöjdsrörelsen. Hos den undersökta gruppen har det framkommit att material i första hand svarar för ett visuellt uttryck, en komponent i en bild snarare än som en bärare av traditionsbunden kunskap och värderingar om material.

    Undersökningsresultatet redovisas i en utställning där resultatet av det designpedagogiska projektet, elevernas praktiska arbeten, tillsammans med undersökningens skrivna del besvarar frågeställningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Materialet och traditionens estetik
  • 83.
    Berglund, Gun
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur tar idéer från Reggio Emilia i skolundervisningen gestalt i pedagogisk praxis på Roslättsskolan?: en observationsstudie1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 84.
    Berglund, Julia
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Undervisningsmaterial i bild för elever: vad ska ett undervisningsmaterial om modernismen innehålla och hur ska det utformas?2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 85.
    Berglund, Åsa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    I'm a loser, baby!: bilden, skolan och bildundervisningen ur ett förlorarperspektiv2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 86.
    Bergqvist, Charlotta
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Om framträdandet av föreställningar1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 87.
    Bergshamre, Anna C
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Allt har sin tid: om klockornas makt och hur man bryter den1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 88.
    Bergström Börlin, Rita
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att vara eller inte vara: en uppsats om skapandet1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 89.
    Bergström, Lill
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bröst, stjärtar, lår och läppar: rockvideons sexistiska identifikationsmodell för tonårsflickor under 1980-talet1988Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 90.
    Bergström, Lill
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Sexvåldsvideo & ungdomar: socialisationsproblematik kring bilder av sex och våld1990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 91.
    Bernerstedt, Karin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Skriftlig reflektion vid konstnärlig gestaltning: En studie ev elevers erfarenheter på gymnasieskolans Estetiska prgram Bild och Formgivning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.

    Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.

    Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.   

    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skriftlig reflektion vid konstnärlig gestaltning
  • 92.
    Bevort, Marianne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Världen som vi ser den: En undersökning om hur vi läser trovärdighet i andefotografier2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om olika sätt att titta på och uppfatta fotografier. Frågeställningen tar upp hur vi läser av trovärdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsätt och faktorer som kan påverka fotografiers trovärdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier påverkar trovärdigheten. Temat i undersökningen är fotografier på spöken och andar. Just dessa fotografier visar tydligt att vårt förhållningssätt till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografierna och detta gör det svårt att fastställa om fotografierna är äkta eller inte. Vi ställs alltså inför frågan om vi kan tro på dessa fotografier eller inte. I undersökningen låter jag ett medium, en fototeknisk expert och en grupp elever i gymnasiet uttala sig om dessa bilder för att få fram olika synsätt och uppfattningar om fotografier. Fotografier är de bilder vi har flest av i vårt samhälle idag och de används i olika sammanhang och har olika funktioner. Vi behöver fundera över vad vi använder fotografier till och vad vi har för syn på fotografier.Gestaltningen tar upp frågan om vilken koppling fotografier har till verkligheten. Vad uppfattas som verkligt och hur kan ett fotografi visa verkligheten, eller vara en bild av verkligheten? Denna fråga tas upp genom att låta betraktaren jämföra olika fotografier av samma motiv. Jag har fotograferat samma miljö med ett vanligt objektiv och genom ett infrarött filter. Genom ett infrarött filter får vi se en bild av världen som visar det vi inte kan se med våra egna ögon. Gestaltningen tar även upp frågan om hur vi kan granska fotografier. Negativ har setts som ett original till fotokopian som ger möjlighet att granska fotografier, vilket inte går att göra på samma sätt med digitala bilder. Därför får betraktaren en chans att se fotografier med tillhörande negativ och avgöra om fotografiet blir mer trovärdigt då.Resultatet av undersökningen visar att det i slutändan är upp till betraktaren att avgöra om ett fotografi känns trovärdigt, även om det finns en mängd faktorer som påverkar trovärdigheten som till exempel tekniken, kontexten, bildskaparen och det som faktiskt avbildas och hur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Världen som vi ser den
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gestaltning
    Ladda ner (jpg)
    Panorama vårutställningen
    Ladda ner (jpg)
    Färgbild IR
    Ladda ner (jpg)
    Svartvit bild IR
  • 93.
    Billingskog, Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ett annat rum: elevens plats och tid : varför behöver vi egna rum?2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 94.
    Birgitsdotter, Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att bli konstnär i Tanzania: future hopes in Bagamoyo2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 95.
    Birgitsdotter, Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vitsen med humor2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Bjurdell, Elisabeth
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    "En lärare och en elev"1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Bjurulf, Lo
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Jag är en rosa vattenkanna: eller kan man stärka identiteten med hjälp av formulerandet kring saker?1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 98.
    Björck, Catrine
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Barnarbete: om elevens arbetsplats2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 99.
    Björck, Catrine
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hembildsundervisning?: alla läser på olika sätt - vi har alla olika sätt att läsa2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvärldar skiljer sig från den svenska normen. Vad är det som gör att vissa elever har svårare än andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlärare och vilka kunskaper bör vi ha för att bäst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildspråket och gör jämförelser med det talade och skrivna språket. Den behandlar vikten av att arbeta bildspråkligt med barn i olika stadier för att få ett utvecklat bildspråk. Vidare belyser jag också vikten av att lärare får en bred kulturell kännedom för att undervisa på bästa sätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med olika typer av lärare och elever samt elevers bildmaterial i en svensk grundskola med hög invandrartäthet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hembildsundervisning?
  • 100.
    Björke, Per Key
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kommunikation & konstnärlighet: Buddan från Ceylon1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 51 - 100 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf