Change search
Refine search result
6789 401 - 413 of 413
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401.
    Wester, Karin
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Tradition och förnyelse i Bild: en studie av ämnets lokala kursplaner2006Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.

    Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse. I materialet försöker jag hitta mönster och teman. Jag försöker förstå och skapa en helhetsbild av mönster, teman och kategorier i förhållande till tradition och förnyelse. Tanken är att ge plats för mindre, enskilda delar i ett större sammanhang, ett gemensamt tankekollektiv. Jag tittar även på ”det osagda” – alltså det som inte konkretiseras i lokala kursplaner i förhållande till målen i de nationella styrdokumenten samt det som möjligen formuleras ”mellan raderna” i de lokala kursplanerna.

    Delarna bildar sedan större helheter som analyseras. Analysen visar bland annat att förnyelse dominerar i de lokala kursplanernas framställningar av mål och syfte, medan tradition dominerar i framställningar om innehåll.

    Slutligen tolkas och sammanfattas materialet. I en avslutande diskussion berörs frågor kring framtida behov för en önskvärd utveckling av bildämnet.

    Download full text (pdf)
    Tradition och förnyelse i Bild
  • 402.
    Wiezell, Hedvig
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Förmedling och performativa strategier: en studie av tre utställningar där synen på konstpedagogen som förmedlare utmanas2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Pedagogiken tar allt mer plats på museer och konsthallar i Sverige. Vad en konstpedagog gör och varför är däremot inte lika självklart. Utvecklingen tycks gå mot en mer publikcentrerad pedagogik där det talas om att besökare ska aktiveras och delta. I praktiken färgas däremot den konstpedagogiska yrkesrollen av den traditionstyngda funktionen som förmedlare mellan det som ställs ut och besökarna. I min undersökning inom ramen för examensarbetet på Konstfacks institution för bildpedagogik studerar jag närmare hur det går att utmana en sådan förmedlingstradition i praktiken och behandlar frågeställningen: Hur kan konstpedagogens traditionella roll som förmedlare utmanas och utvecklas? Hur påverkar en sådan utmaning relationen mellan pedagog och utställning? Undersökningen är en jämförande studie mellan tre fall (Africa Remix på Moderna Museet 2006, Jihani Kalapour på Tensta konsthall 2006  och Tumult på Gustavsbergs konsthall 2009) där den förmedlande traditionen angripits. I ett  av dessa fall har jag tillsammans med ett antal besökare utvecklat ett pedagogiskt material som erbjuder andra ingångar och nycklar till utställningen än de som en utställningsproducent eller förmedlingspedagog ger. Genom att analysera de tre fallen utifrån den danska forskaren Helen Illeris tankar kring den konstpedagogiska visningen som en performativ ritual, synliggör jag med de tre exemplifierande utställningarna hur tolkningsföreträden, maktstrukturer och cementerande roller kan omförhandlas i praktiken.

    Undersökningen redovisas i uppsatsform och även genom utställningen på Konstfack där dokumentation och material från undersökningen presenteras visuellt. Bildpedagogik som fält täcker främst in skolan och därför ser jag det som viktigt att med denna undersökning uppmärksamma andra arenor där lärande sker, här i mötet mellan pedagog, besökare och utställning. Något som blivit tydligt under mitt arbete är den diskrepans som råder mellan å ena sidan en framåtskridande diskussion kring pedagogiska teorier och utmanande strategier där besökaren står i centrum och å andra sidan en reell yrkespraktik präglad av kulturpolitiska mål i form av kvantitativa besökarsiffror. Gemensamt för de exempel jag studerat är att pedagogen trotsar förmedlarrollen genom att avsäga sig ensamrätten på en performativ roll. På så sätt möjliggör hon en omformulering av andra positioner i det konstpedagogiska mötet. Med en annan pedagogroll följer även en annan syn på utställningen. I ett performativt konstpedagogiskt möte uppträder den snarare som en samling frågor än som en fysiskt konstant samling objekt.

    Download full text (pdf)
    Förmedling och performativa strategier
  • 403.
    Winqvist, Åsa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ta bort men ändå behålla: Nedslag i den mediala debatt som förts om synen på kunskap i anslutning till Gy112012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Ta bort men ändå behålla
  • 404.
    Wyke, Herta
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Mimesis och tonåringars strävan efter "verklighet" i bild: en fältundersökning på grunskolans högstadium1983Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 405.
    Ydstedt Book, Filippa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Varför ska barn måla bilder på muséet?2004Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 406.
    Younos, Aida
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Inifrån och ut: en designpedagogisk undersökning om hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fängelset har varit den främsta formen av bestraffning i modern tid. Samhällets straffmetoder har gått från kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla människor från kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling beräknas ske genom arbete och sysselsättning under fängelsetiden.

    Med det stängda rummet som utgångspunkt har min undersökning sökt svar på om, och i så fall varför hantverk är viktigt i kriminalvården. Utifrån denna undran behandlar den här undersökningen frågeställningen:

    På vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?

    För att få svar på dessa frågor har jag tillsammans med en grupp interner på en kriminalvårdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt där vi arbetat med tygpåsar som utgångspunkt.

    Ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fängelset som institution har legat till grund för analysen av materialet. I en så tydlig maktstruktur som fängelsets har det varit viktigt att reflexivt granska min egen roll som pedagog och iscensättare av projektet.

    Den ordinarie hantverksverksamheten som utförs på internernas arbetstid är även den delen av verksamheten som kan bli ekonomiskt lönsam för anstalten. Det privata hantverket, det hantverk som internerna får tillåtelse att syssla med utanför arbetstid och får bekosta själva, räknas som fritidssysselsättning och bekostas inte på något sätt av kriminalvården. Något som blev tydligt i undersökningen var den personliga faktorn i hantverksprocessen. Att använda hantverket som ett medel för att upprätthålla eller etablera relationer med familj visade sig vara viktigt för många av deltagarna. Ett annat sätt som den personliga faktorn tog sig uttryck i var då den riktades mot deltagaren själv. Att genom sitt skapande visa sin identitet blev ett sätt för deltagarna att utmana den homogena fångidentiteten på anstalten.

    De olika spår som blev tydliga under projektets gång har legat till grund för reflektioner kring hur en bredare hantverksverksamhet eventuellt skulle kunna se ut. Tack vare deltagarnas goda insyn och många tankar kring hantverket och anstaltens hantverksverksamhet har undersökningen sökt svar på vilken plats hantverket har på anstalten och vidare, vilken plats hantverket skulle kunna ha.

    Download full text (pdf)
    Inifrån och ut
    Download (jpg)
    Bild 1
    Download (jpg)
    Bild 2
  • 407.
    Ytter, Mia
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Interkulturell kompetens i slöjdundervisningen: En undersökning om olika erfarenheter av pedagogiskt arbetemed estetiska och kulturella uttrycksformer2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vilka diskurser framträder i samtal med lärare om estetiska och kulturella uttrycksformer islöjdämnet? Och på vilka sätt kan Etnografiska museet omförhandla diskursiva praktiker kringestetiska och kulturella uttrycksformer? Det är frågor som behandlas i denna uppsats i syfte attöka elevers och lärares interkulturella kompetens genom att belysa olika förhållningssätt tillpedagogisk verksamhet inom ett centralt innehåll i kursplanen för slöjdämnet.Behovet av kompetensutveckling inom slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer är stortenligt Skolverkets undersökningar och det är en av utgångspunkterna för denna undersökning.Genom närläsning av Skolverkets dokument kopplade till det centrala innehållet Slöjdens estetiskaoch kulturella uttrycksformer, intervjuer med lärare och en museipedagog på Etnografiska museet iStockholm vill denna undersökning belysa texten och språkets påverkan på slöjdundervisning omestetiska och kulturella uttrycksformer samt visa på olika tankar och strategier kring arbete meddenna del av kursplanen i slöjd.Ett resultat av denna undersökning är att det råder olika diskurser inom de pedagogiskaverksamheterna deltagarna är verksamma inom och att det beror på olika förutsättningar rentinstitutionellt men även att styrdokument spelar en större roll i undervisningen när lärarna är ibehov av ökad kunskap och kompetensutveckling inom ett område.Gestaltningen kopplad till undersökningen och denna uppsats är inspirerad av intervjuerna ochbesöken på Etnografiska museet i Stockholm och representerar ett interkulturellt synsätt därmänniskors mångfald ses som en resurs som kan och ska samverka och berika undervisningen.presenterades under Pedagogisk Festival i januari 2020 där besökarna bjöds in att delta i ettinterkulturellt slöjdande där individuella erfarenheter skapade ett gemensamt uttryck ochmönster.

  • 408.
    Zauschierm, Britt-Marie
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur används bild i undervisningen?1987Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 409.
    Åkerman, Lennart
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Efter estetiska programmet: om vart elever på estetiska programmets gren konst och formgivning fortsätter efter gymnasiet och vad de anser om programmet efteråt1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 410.
    Åkerström Nurmi, Malin
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    …you know it´s me Cathy: Om svindlande höjder, inspiration, skapande, delande. Och rotmos.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen tog sin början i en vilja att få skapa och undersöka på ett lustfyllt sätt ochen vilja att göra motstånd mot det som inte kändes kreativt och lustfyllt, som istället gav mig prestationsångest.Jag har tagit inspiration från tidigare händelser och händelser som sker här och nu, tillexempel i vad jag kallar samtal, och jag gör min undersökning utifrån detta.Syftet har varit att försöka låta det som inspirerar mig, min kreativitet och min nyfikenhet ledavägen, att våga pröva att göra motstånd mot det som inte känns kreativt. Att göra motstånd genomatt göra det som inte känns kreativt till just kreativt. Att titta på vad som ger mig prestationsångest,vad som gett mig prestationsångest och försöka göra motstånd mot det. Att genom att vara självutlämnandeoch själv göra motstånd kanske kunna inspirera andra (framtida elever och andra) attvåga vara och göra detsamma. Att våga göra det som jag inte törs men älskar. Att våga är också attgöra motstånd. Jag har genom en rhizomatisk- och essäinspirerad autoetnografisk metod försöktmig på detta. Och genom en posthumanistisk filosofi. Genom en uppsats och en film.Och jag frågar mig:- Hur kan ett rhizomatiskt förhållningssätt i kunskapsskapande bli ett lustfyllt lärande?- På vilka sätt kan en autoetnografisk undersökning med ett performativt uttryck bli didaktiskastrategier?I resultatet kommer jag fram till att det essäinspirerande sättet att skriva och berätta på, där en prövandeoch försökande process görs möjlig, kan vara en väg till ett lustfyllt lärande. En process därkänslor och tankar tillåts ta plats vilka göra att undersökningen kanske tar helt nya riktningar åtoförutsägbara håll, likt rhizomets rötter.Att gestalta sin process och sina känslor, tankar, prestationsångest och lust genom en filmessä kanvara en form av didaktisk strategi, då det kan vara lättare, mer lustfyllt, eller både och att genomföraen autoetnografisk undersökning på det sättet. Att den tillåter ett mer performativt och friare berättandeän i till exempel en text. Att man genom en filmessä kan få göra motstånd mot regler ochkonventioner, som till exempel det linjära berättandet, vilket skulle kunna möjliggöra ett lustfylltlärande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 411.
    Öhling, Klas
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Upplevelse och sammanhang: film som lärandekontext2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 412.
    Öhman-Gullberg, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Jobba, jobba, jobba: lek, lek, lek : elevers föreställningar om skolan som kunskapsmiljö2002Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 413.
    Öhrström, Magnus
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    DU VILL INTE ATT JAG SKA VARA MED: Om deltagarvillkor och genusdiskurs i en kollektiv designprocess.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöktes hur biblioteksbesökare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfördes ett designpedagogiskt projekt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Där erbjöds besökarna att delta i formgivningen av en bordsduk. Med en sorts textiltejp fick de på duken uttrycka sig om temat demokrati.

    Frågeställningarna som undersökningen utgick från var:

    På vilka sätt sker deltagandet i en kollektiv designprocess med handarbete och demokrati i fokus? Hur framträder genusdiskurser i ett sådant projekt?

    Undersökningen har genomförts med ambition om att öka förståelsen för deltagares villkor i pedagogisk verksamhet. Det kan i sin tur bidra till en större förståelse för inkluderande och exkluderande undervisning i skolan.

    Det designpedagogiska projektet har genomförts med metoder inspirerade av etnografi, participatory design samt craftivism. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en diskursanalys har gjorts för att urskilja genusdiskurser. Det för att försöka synligöra de villkor som deltagandet skedde på.

    Resultatet visade att barn visade mest benägenhet till att delta. Små barn hade dock svårt för att förstå projektets syfte vilket gjorde det svårt för dem att genomföra uppgiften. Att inkludera vuxna var mer problematiskt. De som hade barn med sig deltog dock i större utsträckning där barnet kan ha legitimerat det egna deltagandet. Av dessa föräldrar deltog ett antal män men förutom de så deltog varken män eller pojkar. Kvinnor deltog i större utsträckning, även de som ej hade barn med sig.

    De personer som avstod valde olika strategier för att motivera detta. Häri kunde genusdiskurser urskiljas. Kvinnor var ofta benägna att förklara sitt val med personliga brister gällande till exempel hantverksfärdigheter. Männen gav inte samma typ av personliga motiv och avböjde ofta på ett rakt sätt.

    Undersökningen kommuniceras både genom en gestaltning och genom en uppsats. Gestaltningen visar duken som biblioteksbesökarna formgav och kommunicerar de hinder som uppstod för besökarnas deltagande. 

    Download full text (pdf)
    Du vill inte att jag ska vara med
6789 401 - 413 of 413
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf