Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Haupt, Cecilia
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Fascination av det förbjudna1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Hedegärd, Ann-Charlotte
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Dirtmonster: maskulinitets och designprocesser hos unga män2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Hedegärd, Ann-Charlotte
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Spår av det vidgade textbegreppet2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Hedenström, Christina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bild, biologi och många slags hjärtan: Om ungdomar, deras lärare och ämnesintegrerad undervisning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Hedenvind, Guri
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kvinn-inner-lighet: en analys av kvinnlighet och den kvinnliga idealkroppen som konstruktion och objekt1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Hedlin, Eva
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bortom en död idé́: om behovet att definiera och omdefiniera2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla.

    Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen. Äckel, inkonsistens och struktur har undersökts. Det odefinierade undersöktes dels via i multipeln och det frånvarande, dels genom ett odefinierat mål. Abjektionens och språkets positioneringsförmåga har undersökts. Gestaltningsundersökningen påverkades av uppsatsarbetet. Konstnärernas samhällskritik inspirerade till ett postkolonialt ifrågasättande av svenskarnas rätt till Sverige.

    Skapande- och förståelseprocessen har påverkats av att jag vid gestaltningen föreställer mig ett odefinierat och föränderligt resultat - det har minskat beslutsångesten och ökat idérikedomen. Jag har försökt arkivera döda idéer och gå vidare. Jag har förhållit mig till uppsats och gestaltning på samma sätt. När kreativitet och fantasi hålls levande infann sig en omedelbar resultatstillfredsställelse snarare än en fördröjd och ångestfylld. Jag äger makten att fortsätta omformationen.

    Uppsatsens resultat pekar på att det odefinierade har åtskilliga funktioner för skapande- och förståelseprocesser. Fyra observerade funktioner presenteras. Den första var konstnärlig, mental och emotionell bearbetning. Det odefinierades andra funktion var som utgångspunkt för skapandet. Flera konstnärer undvek att definiera eller planera ett resultat. En tredje funktion var att blottlägga det odefinierade. Den fjärde observerade funktionen var att det odefinierade satte igång en process med oviss utgång. Något svårdefinierat kunde planteras för att skapa eller påverka en diskurs.

    Det odefinierade visade sig framförallt ha en pedagogiskt viktigt funktion därför att det är kunskapsluckan som motiverar sökandet, som skapare av frågor och en dialog. Med andra ord är slutsatsen att det faktiskt kan vara en fördel för den personliga och konstnärliga utvecklingen ännu inte ha införlivat en viss kunskap. I ovissheten och det ännu inte definierade och ackommoderade ligger en oerhört spännande potential, inte bara för bildämnet – en drift att definiera det odefinierade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bortom en död idé́
  • 307.
    Hedman, Karina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Korset åt alla: Var kommer korset ifrån? Vad och hur betyder det?1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 308.
    Hedman Lassoued, Marianne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    När konsten kom till byn: om projektet Konstvägen i Västerbotten1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Hedman-Lassoued, Marianne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Rhopografi: fenomenologi och stillebenmåleri1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 310.
    Hedman-Lassoued, Marianne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Uppdrag; Namngivning: Järvafältet, oktober, 19992000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Hegen, Barbro
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bayeuxtapeten som bildspråkligt exempel1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 312.
    Hegen, Barbro
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Begravningsfärd eller fisketur?: hur barn med ett visuellt språk har större förmåga att avläsa visuella budskap och koder än barn med ett vokalt språk1990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 313.
    Hegen, Barbro
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bildspråket påverkat av språkkulturen?: den allmänspråkliga nivån och den kognitiva utvecklingen1988Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 314.
    Helgesson, Bruno
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bilder i läromedel: författarsynpunkter1989Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 315.
    Hellberg, Catinka
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Uttryck: ...eller visa mig din tröja så ska jag säga dig vem du är2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 316.
    Hellman, Annika
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att sitta vid en dator är ju inte bild: bildpedagogiska traditioner i en ämnesintegrerad gymnasieskola2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt. Syftet är att ta reda på vad eleverna väljer att berätta för mig om sina erfarenheter av bildämnet. Hur uttrycker eleverna sina åsikter om bildämnet då det är ämnesintegrerat grupparbete i projekt och handlar om film/media snarare än handgjorda bilder? Resultaten i min undersökning visar att elevernas svar kan ringas in i fyra huvudsakliga diskurser, eller traditioner, som ofta vävs in i varandra eller existerar parallellt. I slutdiskussionen resonerar jag kring rimliga konsekvenser av resultaten, jag låter bla elevernas svar bli motiveringen till bildämnets fortsatta existens i gymnasieskolan. Komplexiteten med samarbetet i grupp belyses också utifrån elevernas berättande. Jag riktar ett stort tack till alla mina handledare; Kersti, Emelie och Lisa. Ni har alla bidragit till inspiration och tankeutveckling på olika sätt. Tack också till Per som har stöttat mig med allt från tekniktrassel till bildpedagogiska diskussioner, en ovärderlig sparringpartner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att sitta vid en dator är ju inte bild
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 1: Projekthandbok
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 2: Filmprojekt
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 3: Filmuppgift
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 4: Utvärdering
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 5: Enkät
    Ladda ner (pdf)
    Bil. 6: Enkötsvar
  • 317.
    Hellström, Johanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kvinnors framställning i reklam: om myter och masker1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 318.
    Hellström, Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Julens tecken: vårt kollektiva medvetande i bild1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 319.
    Helmersson, Berith
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad finns det för innehåll i en kalender?: en studie av två väggkalendrar gjorda av gymnasieungdomar2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Helmersson, Berith
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad är rätt perspektiv på bilden?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Helmin, Britt-Marie
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att vara eller inte vara: ... ett kvinnligt perspektiv2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 322.
    Helmin, Britt-Marie
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Är kunskap och kreativitet två sidor av samma mynt?2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Hennix, Ylva
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ungdomars sociala lärande och kommunikation genom strategispelet League of Legends: en etnografisk studie om socialt lärande och kommunikation bland tonårskillar2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design.

    Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans. Resultatet visar att det sker en ständig läroprocess som styrs av ungdomarnas intresse och deras strävan efter att bli bättre League of Legends spelare och social tillhörighet. Samarbete kring hur strategiska val diskuteras mellan ungdomarna och formar dem att bli multikonstnärer som behärskar skrift, tal och gester. Min undersökning via videodokumentationerna blev mitt dubbla perspektiv, det jag inte kunde finna via skrift och intervjuer såg jag via filminspelningen. Jag har jag valt att klippa ihop en film om mitt sökande på svar kring hur ungdomarna kommunicerar. Denna film visas som min gestaltande del på Konstfacks vårutställning 2014.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ungdomars sociala lärande och kommunikation
  • 324.
    Henriksen, Tina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Sandor och Ida och alla andra2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 325.
    Herder, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Under construction: en undersökning av sambandet mellan identitet, ungdom och konsumtion2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 326.
    Hermansson, Anna-Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Liten ask med stort innehåll2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 327.
    Hermansson, Maria
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hästflickans identitetsproblematik: vad söker flickor för identitet i sina relationer till hästar och hästrelaterade saker? : vad betyder hästarna för dem och hur använder de sig av det stora utbudet av hästprylar? : vilka är mekanismerna bakom detta?2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328.
    Hermansson, Susanne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Från barnhage till Barbie: en forskning i barns, och i synnerhet flickors materiella kultur1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Herrmann, Fredrik
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Världens viktigaste oviktiga sak: kan fotboll fungera som religion?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion.

    Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion. I ett samhälle där kyrkans roll blir mindre och mindre, har jag funderat på om fotbollen i viss mån tagit kyrkans tidigare roll i många människors liv.

    Inom fotbollskulturen finns bilder, ikoner, färgkoder, språk, rum, sociala koder, tankesätt och åsikter, som alla är delar av livet som supporter.

    Jag kommer i arbetet ta på mig religionshistorikerns roll, liksom fotbollssupporterns. Uppsatsen redogör för medias roll och vikt för fotbollen, som kanal för utövandet av fotbollen som ”tro”.

    Att gestaltningen skulle vara en film bestämde jag tidigt, och samlade in mycket material. Tanken var att under tiden man ser filmen någon gång ställer sig en fråga liknande: ”Kan fotboll verka som en religion?” Det var de bilder från matcher med supportrar från Malmö FF, där största engagemang visas, som jag bäst kunde få fram detta.

    Vad jag kommit fram till är inte ett svar som ja eller nej, men däremot en förståelse för fotboll, som om man ser på frågeställningen lite annorlunda, blir väldigt lik en religion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Världens viktigaste oviktiga sak
  • 330.
    Hien, Huyn Ngoc
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Minnesbilder: minnet och fotografins förhållande till varandra och verkligheten1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Hilborn, Anna-Maria
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Åter om: en studie av skräp och omskapande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen har som syfte att genom tre designpedagogiska projekt förlagda till Sydafrika undersöka vad skräp/sopor är, vad det betyder och hur det kan användas som meningsfullt material i designpedagogiska situationer. Undersökningen bearbetar följande frågeställningar: Hur kan skräpets materialitet/form samt mening/innehåll formuleras genom designpedagogiska arbetsprocesser? På vilka sätt kan en plats specifika egenskaper och förutsättningar tas tillvara i arbete med återbruksdesign? Hur kan de mellanrum som uppstår i mötet mellan skräp, material och människa se ut?

    Projektet vilar på en socialkonstruktionistisk grund och använder sig bland annat av etnografiskt inspirerade metoder och Participatory Design samt analytiska verktyg hämtade från transformationsdesign och postkoloniala studier. Arbetsprocessen står i fokus och stor vikt läggs vid makt- och resursfördelning. Avstånd tas från det passiva konsumerandet. Att, som i workshoparna, göra saker själv av det som finns att tillgå, se sammanhang och nya möjligheter leder enligt författaren till en djupare förståelse för världen och en större makt över sitt liv.

    I mellanrummen finns ett gränslöst utrymme för upptäckten av det okända, det ännu inte i anspråk tagna. Där finns en process i vilken människor möts och skräp blir material genom seende, samlande, sorterande, arbete, tid och värde.

    Skräpet är, som världen ser ut i dag, en tillgänglig och ändlös resurs. Genom att göra nya ting av kasserade material ges det nytt liv och förlorar sin identitet som bortkastat och värdelöst. Skräpet avslöjas därmed som diskursivt och socialt konstruerat.

    Undersökningen redovisas genom en uppsats samt en gestaltning vilken presenteras i utställningsform på Konstfack mellan den 9e och 14e januari 2012. Gestaltningen förkroppsligar den utformade designprocessen och består av ett kartonghus möblerat med bilder på de ur workshoparna sprungna artefakterna samt av skräp och material.

  • 332.
    Hillerhag, Mia
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    "Va' fan - det är ju bara ett bildspel!": om digitalt berättande och lärande2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan?

    Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen.

    I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling.

    Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang. Syftet har varit att se på vilket sätt det har förändrats och vad det ger för effekt. Min empiri har jag avgränsat till intervjuer med personer som både arbetar med, och utbildar i, digitalt berättande, samt intervjuer med lärare som använder detta i skolan. Jag har även tittat på digitala berättelser från workshops och på nätet.

    Sammanfattningsvis ser jag en stor potential med denna arbetsform för ”ett ovanligt lärande” i skolan. Metoden kan bland annat användas till; personligt berättande i ett identitetsarbete, alternativ redovisningsform, en kunskapstest eller initialt i ett projekt, för att ta reda på vilken förförståelse som finns. Den är inte minst viktig som en möjlighet till ”lustfyllt” lärande.

    Om digitalt berättande ska kunna bidra till lärprocesser i skolan förutsätter det att både lärare och elever har ett språk för, både skapandet av och reflektionen kring, visuella berättelser. Det är också en förutsättning att tillräckligt med tid avsätts för reflektion.

    Den gestaltande delen av arbetet består av tre egna digitala berättelser och en från den egna ”workshop” jag haft med en femteklass. Genom min gestaltning har jag velat visa hur digitala berättelser kan kommunicera narrativt utanför den personliga berättelsen. Genom att delvis frigöra mig från ”grundkonceptet”, vill jag visa på några av dess möjligheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Va' fan - det är ju bara ett bildspel!"
  • 333.
    Hisfeldt, Arne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur en grupp mottagare ser och reagerar på en reklamkampanj1989Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Hisfeldt, Arne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Projektet "mina bilder": beskrivning och analys av ett försök med nya undervisningsformer i ämnet bild1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 335.
    Hjalmarson, Johan
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Pojkar och kändisar: högstadiepojkar och deras relation till kändisar2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Hjertberg, Henny
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Videoinstallationen genom Gary Hill och Douglas Gordon2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 337.
    Hjertberg, Sven Gunnar
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Knivsta-ungdomskultur: ett konstnärligt utvecklingsarbete1992Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Hjortek, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Det väsentliga rummet: en designpedagogisk undersökning med fokus på designprocessen, allemansrätten och det offentliga rummet2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:

    Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt?

    Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar. I anslutning till varje workshop har ett samtal skett, där deltagarna berättat om designprocessen och upplevelserna av att arbeta med design i det offentliga rummet. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teori.

    I gestaltningen visade jag en processfilm från workshop två. Filmen visar på gruppens designprocess i arbetet med en artefakt i det offentliga rummet och hur de går till väga i sitt arbete. Hammocken som gruppen gjorde på platsen finns även delvis med i utställningen. Den visade på materialet som användes och hur deltagarna använde sig av det. Till gestaltningen gjordes även en affisch. Bakgrundsbilden på affischen visar platsen där workshop två utfördes. På affischen fanns även stadsmiljörådets "agenda för staden":

    1. Staden är demokratins arena

    2. Stadens struktur är avgörande för en, hållbar samhällsutveckling

    3. Komplexitet och vitalitet är stadens kännemärken

    4. Gatan, torget och parken är stadens vardagsrum

    5. Allemansrätten gäller också i staden

    6. Successiv förändring ger staden, kontinuitet och mångfald

    Dessa punkter var viktiga för att ringa in och förtydliga arbetets syfte. Utställningens olika delar, inklusive uppsatsen, kommunicerade tillsammans hela undersökningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Det väsentliga rummet
    Ladda ner (jpg)
    Gestaltning
    Ladda ner (tiff)
    Affisch
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 1
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 2
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 3
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 4
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 5
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 6
    Ladda ner (jpg)
    Processbild 7
  • 339.
    Hjälte, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bild och Svenska: bilden som hjälpmedel i undervisningen av svenska som andraspråk2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 340.
    Holm, Lena
    et al.
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Heissenberger, Johanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Variation2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 341.
    Holmberg, Fanny
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att skapa en del & dela idé: en studie av det informella lärandet i bild och formgivning2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?

    Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ”frizon” snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.

    Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke. Materialet från skapandeprocessen har analyserats utifrån den ryska psykologen Lev Semënovic Vygotskijs teorier om lärandet och fantasin.

    Resultatet visar att det överenskomna målet att göra ett lapptäcke med bordet som gemensam arbetsplattform och därtill samtalen under arbetets gång har åstadkommit en gruppkänsla. Med fokus på att skapa själv och i grupp avdramatiseras det individuella skapandet. Att sitta runt ett bord samtidigt som man är aktiv och skapar med händerna möjliggör samtal som utvecklar relationen mellan de berörda och kan öppna upp för samtal av mer allvarsam karaktär. Det förutbestämda ramverket i kombination med den etnografiska undersökningen har resulterat i att pedagogens roll mer blir att lyssna och inspirera än att styra och bedöma. I det informella lärandet är det svårt att få en ”rättvis” fördelning av pedagogens uppmärksamhet eftersom betoningen på det kollektiva och samtalet ger dem redan socialt kompetenta ett visst försprång.

    Resultatet ställs också ut på konst- och designhögskolan Konstfack i form av ett lapptäcke där det individuella blir det kollektiva. Lapptäcket bär spår av de processer som blivit synliga runt det gemensamma arbetsbordet: samtalen, identiteterna och de personliga uttrycken. Rutorna är besläktade med varandra styrda i sin storlek men fria i sitt uttryck där någons idé befruktat en annans, som skapar en gemensam helhet - en symbol för gruppen.

    Lapptäcket tillsammans med uppsatsen besvarar undersökningens frågeställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att skapa en del & dela idé
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Visuell dokumentation
  • 342.
    Holmgren, Joakim
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kreaktivitet i bild2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min uppsats undersöker jag om det går att hitta en mer användbar bild av begreppet ”kreativitet” och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och ställer upp ett antal användbara förutsättningar som jag tar med mig till en undersökning på en partnerskola. Här ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt där omständigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer därifrån. Slutligen funderar jag över hur man skulle kunna använda resultatet från undersökningen i bildsalen.

    I min gestaltande undersökning försöker jag finna formen för de slutsatser jag dragit i mitt teoretiska arbete. Jag arbetar platsspecifikt för Vita Havet på Konstfack där jag placerar ett objekt med egenskaper från min uppsats; ett mobilt, kreativt rum på hjul. Till form, färg och funktion är detta tänkt att avskilja besökaren från omgivningen, tillåta ett obemärkt fokus på densamma och genom en uppsjö kreativa verktyg möjliggöra en konstnärlig bearbetning av den. Objektet är nästan kubiskt, klätt i mattsvart textil och försett med utkiksfönster klädda i spegelfilm, vilket omöjliggör insyn. En besökare kan flytta runt kuben till lämplig plats och där ostört betrakta och bearbeta platsen/företeelsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kreaktivitet i bild
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gestaltning 1
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gestaltning 2
    Ladda ner (pdf)
    Abstract
  • 343.
    Holzner, Stefan
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Inneuterum: fem självporträtt av Stefan Holzner1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 344.
    Homlong, Siri
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Colours in Amish Quilts2015Ingår i: Proceedings of AIC 2014 - Interim Meeting: Color, Culture and Identity: Past, Present and Future / [ed] Georgina Ortiz, Citlali Ortiz, Rodrigo Ramírez., Mexico City: AMEXINC , 2015, s. 141-147Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Amish religious movement have its roots in the Protestant Reformation in the 16th century. The Amish people are anabaptists and have strict rules for their way of life. They were persecuted in Europe and Amish groups emigrated to Pennsylvania. Today the most traditional part of the movement – the Old Amish People – lives in Lancaster County west of Philadelphia, USA. This paper describs a study of the colours in Old Amish Quilts, traditional Amish patchwork quilts used as bed covers. The patches are single-coloured fabric pieces forming clear symmetrical patterns with deep and strong colours. The quilts are important in Amish culture; they are made for the bride’s wedding chest. Nowadays traditional Amish quilts also are made for turists as wall decorations – “wallhangings”.

    The selection of quilts for my survey consists of five Old Amish Quilts from Lancaster Heritage Museum and The American Quilt Study Group, 15 quilts, at that time, belonging to The Esprit Collection and eight new quilts with traditional patterns (wallhangings). The colour analysis was carried out using Natural Colour System (NCS) with the aim of identifying general principles for selection of colours.

    The analysis shows that most hues are located in the lower part of the colour circle ・from red (R) to green (G), and most nuances - with relatively high degree of blackness or chromaticness - in the lower part of the colour triangle. Colour choice is often dependent on moral or religious preferences. For example, in quilts from Lancaster County, yellowish colours are - as representing ・hochmut・ (arrogance) - regarded as bad colour choice.

    The strong colours in Old Amish Quilts have no counterpart in public life. In Lancaster county Amish people wear black, brown and dark blue clothes and their wagons are black; colourfulness is restricted to the bedrooms and the private sphere.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Colour in old Amish Quilts
  • 345.
    Homlong, Siri
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Like or dislike: aesthetic judgements on textile patterns2013Ingår i: Proceedings from the 2nd International Conference for Design Education Researchers, 14-17 May 2013, Oslo, Norway / [ed] Janne Beate Reitan, Peter Lloyd, Erik Bohemia, Liv Merete Nielsen Ingvild Digranes and Eva Lutnaes, 2013, s. 731-742Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In different areas of handicraft and textile production, teachers, researchers, purchasers and others have to judge products based on different factors such as function, aesthetics, taste and so on. The whole process of designing – from ideas and visions to finished product – includes aesthetic judgements: In the first planning phase, several sketches are made that can later be changed, adjusted and further developed. When a product is finished, further judgements are needed: designers and artisans evaluate the result of their efforts, teachers judge the works of pupils or students and purchasers or consumers judge the suitability of the textile based on their particular needs. Because different persons make different choices when making or buying a textile product, it is interesting to study people’s experiences of fabrics as well as their reasons for making certain aesthetic judgments. This article presents a study of judgments and values expressed when designed printed fabrics were displayed for designers, teachers of textile crafts, consumers and schoolchildren. The present study shows that subjects make their judgements on the basis of formal, functional, cultural and emotional contents. These aspects should therefore be in focus in design work and design education.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Hopwood-Goodheart, Louisa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Displaying others, revealing self: an investigation into how ethnographic museum display creates knowledge about culture2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Hopwood-Goodheart, Louisa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    "If not removed...": narratives and representations of the Xenaaksiala totem pole in Stockholm2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 348.
    Horner, Ruth Odette
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hypermedia ett nytt språk?: en studie av multimedia och dess möjligheter i grundskolans värld1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Huldt, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Varför gatukonst?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.

    Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.

    Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder. Platser som tagits i anspråk för egna syften och ändamål för att kommentera eller sätta märken i staden. Gestaltningen har utgått från en liknande plats, Järnvägsparken i Stockholm, och något nytt har tillförts, vilket har medfört att parken blivit synlig i en ny bemärkelse. Denna förändring och författarens förhållande till platsen har utmynnat i tankar och reflektioner kring den samma. Funderingar kring vad och vilka människor som utgör platsen finns dokumenterade och sammanfattade i en handgjord bok.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Varför gatukonst?
  • 350.
    Hultin, Lena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Fotografiets roll i performancekonsten2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf