Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 151 - 200 av 232
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Norberg, Matilda
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Ägg2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Titelsida
  • 152.
    Nordlind, Christina
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Paranta textilier för offentlig miljö2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Nordling, Christina
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Förnyelse av en plats: en mosaikutsmyckning2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 154.
    Nordström, Anna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Claes Oldenburg och sakerna2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 155.
    nordström, anna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Made in Home Office: en sammansättning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Abstract

     

    Home Office

    – a combination

     

    Craft is central in my work. A large part of my practice concerns a specific textile craft, namely patchwork. I have modified the technique in terms of style, skill and material to enhance the techniques ability of expression. I put my new version of patchwork in relation to todays view and worship of labor in swedish society. I try to find a way to relate my own work-identity to the image provided by politicians and the media, and I do this through craft. The Amish have a strong quilt tradition that is closely connected to their religious beliefs, both visually and fundamentally. In this essay I want to look at my own practice as determined by a social situation and compare it with to how they use craft in their tight and isolated community. What function can craft have, other than for everyday use objects? 

  • 156.
    Norman, Åsa
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Paralyzed movement2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mamma har varit på Västbanken och i området kring Palestina mycket Varför vet jag inte riktigt. Först jobbade hon som sjuksköterska i flyktinglägren Sabra och Shatila i Libanon. Under massakrema som var där 1982. Senare har hon även bott i Hebron på Västbanken samt varit engagerad I Palestinagrupperna under många år. Första gången jag var där var i iuli 2007. Mamma skulle vara guide pä en rundresa för Palestinagrupperna. jag var ung och lite utanför resten av gruppen som var med på resan, de var alla engagerade och pålästa. Det var inte jag och blev chockad när jag insåg situationens allvar. Pâ en gruppblld från resan står jag endast med som ”Lisas dotter”.

    Västbanken är en plats som drar mig tillbaka om och om igen. det är inte lätt att vara där, hela tiden brottas man med ilska, uppgivenhet och glädje. Tiden står stilla samtidigt som allt händer. Mitt masterprojekt Paralyzed Movement undersöker under flera resor och samarbetsprojekt från Västbanken hur man kan arbeta konstnärligt från en så religiöst, politiskt och symboliskt laddad plats. Projektet består av flera olika delar varav två fllmer och en jeansväst kommer att visas på Konstfack: vårutställning 2011.

    Jag undersöker min egen roll och drlvkrafti den här konflikten, konstnärligt och politiskt. lag vill att projektet ska vara en kontrast till medlebllden av Västbanken. en pmblematisering och en iörenkling. Frägoma förblir öppna. Kanske blir öppenheten förlamande, tillbaka till utgångsläget Eller så är öppenheten det starkaste medlet mot ockupationens totala slutenhet och kontroll.

     

  • 157.
    Norén, Linnea
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Jag kan inte slappna av och tänka på annat/livmodern är platt och ihopklistrad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta projekt så berättar jag om min önskan att bli gravid och att det inte är så lätt som jag trott. Jag berättar om hur jag upplever att jag inte har kontroll över min egen kropp och att den inte beter sig som den förväntas göra. Besvikelsen jag känner beror mycket på normer som finns kring barnskapande och familjebildande. Jag känner mig kritisk till förväntningar på hur saker ska vara och bete sig. Det finns problem med att hela tiden försöka kategorisera, att dela upp det i antingen eller, i dikotomier. Jag försöker hitta sätt att arbeta med textil och färg där jag utgår från och använder mig av själva materialet och inte mina förväntningar på hur det borde användas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Nowotny, Sabina
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Prisma: Prisma2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Nyberg, Jenny
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Förvaring2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 160.
    Öberg, Therese
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    5 mönster: en kollektion2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 161.
    Öberg, Therese
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Mönsterbilder: ett arbete med rörelse och rapportering för tryckta inredningstextilier2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 162.
    Ohlsson, Marie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Tryckt möbeltyg i ull: ett undersökande arbete2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 163.
    Ohlsson, Marie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Trädgård2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 164.
    Olsson, Matilda
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    The layers of depth and surface2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fragment av ytor med texturer och strukturer i olika lager år grunden i min design. En ständig skapandeprocess driver mig framåt och ger mig nya uppslag. Jag stannar ibland länge i ett projekt och låter arbetet ta tid. Tron på min idé driver mig framåt Jag tar ett steg tillbaka för att betrakta ytan och bilden. Resultatet blir till serier av kollektioner som är släkt med varandra. Jag fortsätter. Släpper inte arbetet förrän de viktigaste av mina tankar är gestaltade. Fortsätter tills det är uttömt.

    l mitt masterprojekt skapar jag en krock mellan tvâ ytor. Ett oväntat uttryck där ett vävt mönster kombineras med fotografiska bilder. Jag vill väcka en tanke med dessa överlagringar av ytor och mönstringar i ett och samma tyg. Vilken yta ligger framflir eller bakom den andra och vad finns däremellan? Mellanrummet blir en gräns mellan två uttryck.

     

  • 165.
    Öunpuu, Eleonor
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Skugga och silhuett2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 166.
    Palmqvist, Minna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Intimately social: den intima kroppen i en social modekontext2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 167.
    Park, Hana
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Fråga skogen: tyg med känsla av skog2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 168.
    Park, Hana
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Pine in love: knitted fabrics inspired by pine trees2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 169.
    Persson, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Bokstav, som i B2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 170.
    Persson, Klara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Bonjour surface: tunnelbanan i Stockholm2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bonjour surface/Tunnelbanan i Stockholm är en vision av samhället genom textildesign. Det är ett egeninitierat och så till vida fiktivt projekt, men jag strävar efter att lösningen ska vara reellt genomförbar. Jag presenterar ett personligt närmande mot nyttan genom att praktiskt undersöka begreppet platsspecifik ytdesign. Reslutatet är ett nytt textilkoncept för tunnelbanan i Stockholm. 

    Magisterprojektet Bonjour Surface/Tunnelbanan i Stockholm är samtidigt en del av mitt nystartade paraplyprojekt Bonjour surface, med målsättningen att uppmärksamma och diskutera ytan inom design.

  • 171.
    Persson, Klara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Tvådimensionella uttryck för tredimensionell yta: en konflikt blir ett samarbete mellan tryckta mönster och textil2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 172.
    Persson, Marie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Min barndoms trädgård2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Persson, Marie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Projektet Maya: randigt av Marie Persson2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Petrelius, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Intuitionens intention: en magisteressä2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka på pappret. Halvligger på golvet, försöker att inte tänka, söker arbeta ur intet. Tekniken är enkel. Prickar jag tätt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir området ljusare. Tillsammans bildar de trakter av växlande densitet, landskap av ljus och mörker. Plötsligt vaknar jag upp och ser att det jag prickat faktiskt påminner om något, inspirerad av den oförutsedda likheten färdigställer jag associationen.

    Fantasin om vad som skulle kunna synas på pappret styr min hand. Mellanrummet mellan handen och min inre föreställning skapar bilden. Ett resultat jag bara till hälften kan förutse. Jag ställer mig en bit bort från pappret och ser plötsligt en ny blid framträda. Det är slumpen som genom handen ska göra mitt arbete, min intuition väljer vägen.

    Inget uppstår ur inget. Det ”inget” som gör att något uppstår fyller min fantasi med föreställningar. Jag försöker hitta ursprunget till bilderna, trådar tillbaka. Jag skyller på mina drömmar, mina minnen, det jag såg på TV igår. Jag ger skulden åt de omedvetna intrycken som står rena i sin avskildhet, men som tillsammans blandas ihop till en obegriplig sörja. Där börjar mitt arbete. Att bena ut intrycken, skapa sagan som gör det hela begripligt. Jag känner mig som en detektiv som försöker hitta ledtrådar i min egen arbetsprocess. Vem är den skyldiga till det som skapas på pappret? I det här är jag ensam, jag är min egen beställare. Men eftersom jag följer slumpens logik, kan jag inte hållas till svars. Jag försöker bara utföra mitt jobb så väl jag kan utifrån de direktiv jag har tagit emot. Jag kan inte hållas skyldig för resultatet eftersom jag bara följer order.

    Jag har tillverkat en panoramatapet/väggdekoration. Den är handmålad och finns bara i ett exemplar. Min tapets huvudsakliga syfte är att inspirera till fantasier. Min förhoppning är att varje betraktare kan se egna bilder och få en egen upplevelse av min tapet.

    I min uppsats har jag valt att diskutera två huvudämnen som rör mitt arbete. Det första är min metod som utgått från min känsla och intuition. Det andra är en diskussion rörande projekts resultat, nämligen en dekoration. Jag har under projektets gång reflekterat över den historiska samt nutida synen på intuition och dekoration.

    Jag ser mitt projekt som en kedja av flera delmål. Med utgångspunkten att jobba utifrån min intuition leddes jag vidare till nya betraktelsesätt. Att arbeta helt från min intuition visade sig vara en process där jag blev tvungen att hålla mig helt öppen inför de riktningar som jag leddes in till. Jag upplevde att jag inte kunde namnge ett enhetligt mål med mitt projekt, utan snarare att projektet skulle kretsa kring flera besläktade ämnen såsom fantasi, skönhet och dekoration. Det är intuitionen och känslans problematik, att man inte kan vara helt konkret och förklarad och kanske är det denna obestämdhet som gör att den inte helt tas på allvar. Med det är också det jag upplever så intressant.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Intuitionens intention
  • 175.
    Petrelius, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Skjortan: kandidatprojekt2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 176.
    Pettersson, Ida
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    X-games: mönsterspelets regler2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner (zip)
    Bilder
  • 177.
    Pettersson, Liv
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    I wasn't allowed to wear black.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner (zip)
    Bilder
  • 178.
    Pfaff, Cecilia
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    (S)examensarbete2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förord:

    Tack till alla kvinnor i mitt liv som har stöttat mig genom denna process; till min mamma, till min andra mamma (Susan), till Kara, till Jordan och, så klart, till Dolly.

    Sammanfattning:

    (S)examensarbete är en resa genom vilket jag har ifrågasatt om stickning kan vara sexigt. Det börjar med ett behov av att vara sysselsatt och det fortsätter till att omfatta sociala medier, ett feministiskt syn på kroppen, Dolly Parton, pin-ups, “craftivism”, interaktivitet och humor som en mekanism till att dölja önskan/behovet av att vara sexig. Under vägens gång har jag tillåtit mig själv att lita på processen att föra projektet vidare och det är därför så många aspekter av temat adresseras. Så småningom är jag, konstnären, på plats i det slutgiltiga verket till att fråga publiken om att dela med sig av deras personliga åsikter om stickning och att visa min egen process och förståelse om denna traditionella teknik. Jag kombinerar sociala medier i form av Instagram för att visa en sida av projektet, en modern, omedelbart global form av filtrerad visuell kommunikation, med den performativa aspekten av att vara på plats under utställningen för att sticka och interagera med en “irl” publik.

    1.1 Bakgrund

    Under min tid på Konstfack så har jag försökt förstå varför jag tycker just stickning är så tillfredsställande. I The Culture of Knitting av Joanne Turney så står det, ”Knitting is both fun and sexy, it is humorous and not particularly threatening.” Jag har en diplomatisk personlighet och humor är det främsta sättet jag väljer att kommunicera så det är ganska självklart att jag är svag för en teknik med en liknande beskrivning. Att säga att stickning är sexigt kan å andra sidan väcka frågor.

    Jag har använt mig av stickning som metod i flera år och under denna tid så har jag förstått att stickning/stickande inte ses som något åtråvärt eller ens en metod för att skapa konst. Stickning anses vara ett tidsfördriv för äldre kvinnor som inte har något bättre för sig och resultaten av denna hobby är varken attraktiva eller praktiska. I denna definition ryms det inte en gnutta sexighet i stickning.

    Så vad är ”sexig”? Enligt den mindre trovärdiga hemsidan Urban Dictionary, lyder en av de populära definitionerna av ”sexig” så här:“An intangible attribute. You need not be model thin nor movie star gorgeous to be sexy. Sexy is the whole package, including that “certain something” that you can’t quite put your finger on.” Jag måste säga att jag håller med denna beskrivning. Och kanske kan stickning ha denna ”intangible attribute” om den visas på ett lite okonventionellt sätt. I mitt examensprojekt så har jag presenterat textila hantverk på min kropp genom en lins av sociala medier för att se om stickning egentligen kan vara sexigt.

    1.2 Syfte och frågeställningar

    Stickning och humor verkar gå hand i hand. I The Culture of Knitting så introducerar Turney dagens stickning som en postmodern teknik och förklarar att en av de främsta aspekterna av postmodernismen är användningen av humor.

    “Humour arises as a response to the presumed, expected or anticipated; it challenges and distorts what the audience believes they ‘know’. It is also disrespectful, rejecting traditional niceties and etiquette in order to make a challenging and witty statement.” Detta är en av anledningarna till varför stickning är en så stor del av mitt konstnärskap: stickning har ett inbyggt sinne för humor. Humor är ett sätt för folk att överskrida sociala gränser och kommunicera och jag strävar efter att använda detta i mitt konstnärskap. Konst som kan kommunicera med en mängd olika människor har en särskild styrka, oavsett hur enkelt konceptet kan vara.

    I mitt examensprojekt så har jag kontrasterat den populära förståelsen av stickning och virkning som utdaterade och avtändande, med bilder av denna teknik som ung, sexuell och därmed åtråvärd i det moderna samhället. Syftet med detta projekt är att använda en humoristisk krock till att bjuda in betraktaren in i verket och ställa frågan, ”Kan stickning vara sexigt?”

    Även om jag har använt mig av olika textila tekniker i skapandet av bilderna så ligger fokuset i projektet på stickning. Jag har valt att kort beskriva stickning som ett feministiskt begrepp men kommer att koncentrera mig på aspekterna av humor och sexighet. Jag är med i alla bilderna, då detta projekt har varit en utforskning av min relation till stickning och selfiekulturen. I (S)examensarbete har jag utgått från en vuxen publik av alla kön som bor i samma samhälle som jag där vi är matade dagligen med bilder och sociala media.

    1.3 Metod

    Jag har valt att använda mitt examensarbete som en möjlighet att bryta rutinerna i mitt konstnärskap. Tidigare har jag jobbat med långsiktiga projekt med ett litet utrymme för utforskning i processen. Mitt sista projekt på Konstfack känns som den ultimata chansen att omdefiniera mitt sätt att närma mig konsten. Jag har därmed valt att ha ett löst tema som handlar om att använda mig av min skicklighet och min kropp för att visa på sexighet. Jag har tillåtit mig själv att lyssna på min magkänsla och fokusera på processen, inte resultatet. Detta koncept har skapat en spänning i mitt projekt som har påverkat sättet jag jobbar på och mitt val av format i denna uppsats. Jag har ärligt skildrat min process och har inkluderat delar av min personliga dagbok för att förstärka känslan av äkthet.

    2.0 Huvudtext

    I december 2015 så påbörjade jag en process jag kallade Becoming Conscious. Det var en plan som jag utförde steg för steg för att bli mer medveten om de dagliga val som tillsammans utgjorde mitt liv. I månadsskiftet till januari så hade jag gjort några förändringar så som att bryta en långvarig relation, vara mer uppmärksam på hur jag klädde mig och borsta tänderna med min vänstra hand. Jag insåg att mitt medvetenhetsprojekt hade blivit mer fokuserat på min fysiska kropp och jag började referera till arbetet som The Conscious Body.

    2 januari, 2016: I’m also glad I’ve started photographing my body once a day, starting January 1, 2016. I hope that I will continue with this process as well for atleast the remainder of this project and ultimately every day 2016, 366 days to make a 366 image GIF/video. That would be an awesome project. This project is a lot about the body, my body. It’s about listening to it, dressing it, taking care of it, presenting it, piercing it.

    Jag kan relatera direkt till Roxane Gays tankar i boken Bad Feminist. I hennes essä Reaching for Catharsis undrar Gay om kroppsfixering inte bara är en del av att vara människa eftersom vi aldrig kan undvika vår fysiska form. Jag håller med om att vi mer eller mindre är tvingade att fokusera på våra kroppar och när jag förstod detta så ledde det mitt projekt i samma riktning. Under en diskussion under en kurs började jag sticka endast för att ha något att sysselsätta mina händer med. Efter en timme av tankelöst stickande kom jag på mig själv och bestämde mig för att förvandla min planlösa stickning till ett par byxor. Dessa byxor tände en tanke i min process.

    20 januari, 2016: I can’t decide if I should post the picture I took of myself in the knitted pants on instagram or not. I mean, you can’t see my face, but you see that I’m wearing a red push up bra and a red stringy thong and sky high glittery golden heels.Maybe part of my exam project is about not being afraid of expressing my body.My gut is telling me to do it. [...] I mean, it’s my body. I can do whatever I want with it.

    Till slut lade jag upp bilden och den fick positiv respons av mina vänner och klasskamrater. Jag visste att många av de som hade ”gillat” bilden var starka kvinnor och andra feminister och det var skönt. Jag hade varit rädd att dessa kvinnor hade trott att jag bara poserade och använde mitt utseende för att få uppmärksamhet och bekräftelse men de verkade acceptera bilden. Vad var det som gjorde denna bild annorlunda från andra unga kvinnor som visar extra mycket hud på Instagram? Var det det faktum att de kände mig och visste att jag gjorde det med en ironisk underton? Var det för att jag hade på mig färgglada stickade byxor, i kontrast till de sexiga skorna och trosorna och den typiska spegel-selfien?

    Efter denna initiala bild så började jag utforska Instagram eftersom jag publicerade bilden genom detta medie. I artikeln The Manufactured Life av Elizabeth Winkler introduceras vi till Instagram som vår senaste form av bedrägeri. Winkler förklarar att de poserade bilderna styr våra dagliga liv i den mening att om du inte lägger upp en bild på dig när du gör något så har det inte hänt. Andra måste se vad du gjort och erkänna din handling och dess presentation genom att ”gilla” din bild. I Notes to Self: The Visual Culture of Selfies in the Age of Social Media så fördjupar sig Derek Conrad Murray I “selfien” och hur denna typ av bild domineras av unga kvinnor. Murray ser detta självuttryck från två vinklar. Selfien kan vara: ett sätt för folk med lågt självförtroende att desperat söka bekräftelse och/eller: en metod för kvinnor att ta kontroll över hur de blir sedda i en mansdominerad värld och hitta sin inre feminina sexualitet.

    Jag relaterar båda dessa texter till mitt examensarbete. Initialt så ville jag bara visa vänner och familj det jag jobbade med som ett slags bevis. När jag såg kontrasten mellan den vilseledande verkligheten som digitala bilder porträtterar och det äkta handgjorda subjektet så bestämde jag mig för att använda mig av Instagram som ett redskap i min process. Instagram är ungt, modernt och sexigt. Att lägga upp mina bilder i detta sociala medie skulle kontextualisera dem med bilder på andra avklädda unga kvinnor. Skulle mina bilder också vara sexiga eller skulle det faktum att jag var iklädd hantverk hämma denna känsla?

    För att utforska dessa tankar vidare så började jag undersöka relationen mellan kvinnor och deras utseende. Jag läste den fantastiska boken The Beauty Myth av Naomi Wolf. Wolf förklarar hur skönhetsidealet som tvingas på kvinnor är den främsta anledningen till varför vi fortfarande inte är behandlade som lika. Wolf diskuterar ”skönhet” i relation till en mängd ämnen som våld, religion, porr och ätstörningar. På andra sidan i boken, tidigt i inledningen, så skriver Wolf i tydlig text, ”What I support in this book is a woman’s right to choose what she wants to look like and what she wants to be.” I det sista kapitlet så upprepar Wolf sin mening. “I am not attacking anything that makes women feel good; only what makes us feel bad in the first place. We all like to be desirable and feel beautiful.” Efter att ha läst detta så ville jag fortsätta utforska mitt projekt i relation till min kvinnliga kropp.

    Nästa bild jag la upp på mitt Instagramkonto under temat #xxxjobb var ett verk som heter Titshirt. Jag hade tagit en bild på mina egna händer som täckte mina bröst. Jag skrev ut händerna på tygtransferpapper och strök på dem på en enkel vit t-tröja. Jag fotograferade mig själv i Titshirt, återigen poserande något utmanande. I fortsättningen av bröst-temat så började jag relatera mitt projekt till Dolly Parton.

    28 januari, 2016: Dolly’s “look”: “If you’re a star, you owe it to your fans to look like one.”Dolly has this trashy look, she admits it herself. She maxes out, both her image and everything she does. She is extreme. And, her image is one of the reasons she is so well known. But the reason she is respected is because of the person behind the made up disguise.The Beauty Myth talked about how women should be allowed to dress exactly how they like, as long as they are putting on makeup and wearing accentuating clothes because THEY want to and not because of what men want. But that is a blurry line. Because we all desire to be desired. When do you know if you are doing something for yourself or when you are doing it for someone else? We want to be liked and respected. Maybe respect is a big part of it.

    Jag växte upp med Dolly Partons musik och har alltid haft henne som en förebild. När jag flyttade till Sverige så förstod jag att svenska feminister också gillade Parton. Hur kunde någon som verkar bygga hela sin ”look” på en önskan att uppfylla alla moderna kroppsideal vara förebild för starka, självständiga kvinnor?

    Efter jag lyssnade på Partons självbiografi My Life and Other Unfinished Business och läste artiklar med fokus på hennes ”hyperfeminina” image så började jag förstå att Dolly Parton helt enkelt har använt sitt utseende för att manipulera patriarkatet för att uppnå hennes egna mål. Hon har, både i hennes musikaliska karriär och i hennes ”look”, använt sin femininitet till att utmana sociala strukturer inom ramarna för det som är accepterat (och även åtråvärt) for och av moderna kvinnor. Jag såg en trend i min process som jag kunde relatera till Partons visuella uttryck och ville dokumentera det, så jag klädde upp mig i en stor lockig blond peruk och falska ögonfransar, fyllde min stora bh med strumpor och poserade för kameran.

    En söndagseftermiddag var jag och en vän på Drottninggatan och vi började måla med gatukritor. Vi ritade vad som helst som vi kom att tänka på och många som gick förbi uppmuntrade oss till att fortsätta. Denna aktivitet inspirerade mig till att undersöka konst för allmänheten. Jag har alltid känt att konst borde vara tillgängligt för alla och inte inlåst i en vit kub för en utvald publik. Att helt enkelt placera konst utomhus gör det mer tillgängligt för en bredare publik.

    Jag fortsatte med temat i att använda min femininitet för att bli uppmärksammad och fotograferade mig själv stickande, iklädd sexiga underkläder med påklistrade naglar och ögonfransar. Jag döpte bilden till Just a Bit of Casual Knitting. Syftet med bilden var att visa på den tydliga krocken mellan motivet och dess titel. Det är tydligt att jag försökte vara snygg på bilden och att jag inte bara hade en avslappnad stund med lite handarbete (eftersom det inte hade varit möjligt med de naglarna). Bilden var en kommentar på hur mycket möda folk lägger ner på att visa upp en felfri bild av sig själva på sociala medier.

    Nästa bild i serien #xxxjobb var en bild av min rumpa iklädd lurviga stickade trosor. I You Can Look Butt You Can’t Touch så kontrasterar jag den husliga ideén om stickning med det vågade, unga och sexiga och samtidigt det ologiska i att vara klädd i stickade underkläder. I titeln kombinerade jag bildens platthet med Instagrams koncept; att bilden bara kan tillfredsställa det visuella när textilier är generellt associerade med taktilitet och äkta känsla.

    Sedan kom Not Your Granny’s Panties, ett matchande underklädesset. I titeln leker jag med termerna “granny panty” som är stora, icke-sexuella trosor och ”granny square”, eller mormorsruta, en handarbetsteknik som oundvikligen associeras till den ofarliga idén om en mormor. Båda dessa fraser står i kontrast till den unga kvinnan i utmanande underkläder.

    För att utforska ämnet vidare så har jag läst en del stickningsböcker med sexiga “gör-det-själv”-mönster med titlar som Domiknitrix, Naughty Needles och Sexy Little Knits. Bilderna på plaggen man själv kan sticka i boken Naughty Needles av Nikol Lohr och titlarna på dessa plagg (t.ex. Baby Blue Ball Gag, Felt Up, Mrs. Robinson) har alla en humoristisk underton. Det är som att humorn i mönstren gör dem tillgängliga för människor utan att de behöver känna skam. Lohr skriver, ”Usually ball gags are menacing, but knit out of colorful acrylic grandma yarn, they’re downright cute.” För att stickning tolkas som ett nostalgiskt och historiskt sett husligt pyssel så uppstår en inre konflikt när man använder stickning att skapa något som inte uppfyller den beskrivningen. Det är i denna postmoderna kontrast som jag hoppas på att kunna nå ut till en bred publik.

    Vissa av författarna till böckerna jag nämner ovan beskriver varför de tycker stickning är sexigt men merparten av min förståelse för textila handarbeten som något utöver sysselsättning för äldre kvinnor kommer ifrån Turneys The Culture of Knitting. Kapitel fyra, Unravelling the Surface: Unhomely Knitting, berättar om hur stickning kan relateras direkt till heteronormativ sex.

    Knitting as an activity is penetrative; stitches are formed through the penetration of a needle, the tight looping of yarn around it and its withdrawal. The equation of knitting with the sexual act is a theme that permeates the current knitting revival:[...] one can see the irony in knitting as a form of pornography.This new emphasis on knitting as sexually deviant and sexually empowering may well be a consequence of the new feminism, and indeed the ensuing rise of a raunch culture in which women are increasingly reclaiming feminine pastimes whilst expressing their desires in a way which, historically, had been the remit of men.

    Även om jag har svårt att hålla med om att stickning är som penetrerande sex tycker jag ändå att jämförelsen är värd att nämna. Turney beskriver stickning som pornografi och går in på djupet där hon förklarar att stickning ger kvinnor chansen att känna sig sexiga inom sig själva. Med stickning som hantverk så kan kvinnor uttrycka sina egna lustar och humorn som står stickningen så nära kan användas som en ursäkt eller ett försvar för dessa uttryck.

    I Fits Like a Glove så stickade jag ett par handskar med extra långa muddar och ihopstickade tummar, sedan sydde jag ihop handskarna till en bh. Istället för två stickade delar som ser ut som vantar så stickade jag två faktiska handskar så att händer skulle kunna fylla dem, precis som titeln antyder. Denna faktor adderar ett slags taktilitet så betraktaren kan föreställa sig ännu tydligare hur det skulle kännas att ha sina händer i den positionen (och då på bärarens bröst). Jag stickade medvetet vantarna att passa mina små ”feminina” händer så att det tekniskt sätt är omöjligt för en genomsnittlig vuxen man att få in sina händer. På detta sätt tillgodoser jag den heterosexuella mannens fantasi men inte den faktiska känslan, precis som konceptet med motivet.

    Om man bildsöker på ”sexy knitting” på Google så kommer det fram ett urval av bilder på kvinnor som är klädda i väldigt lite garn. Vissa av dessa bilder är målningar av Harry Ekman, en amerikansk pin-up konstnär som var aktiv på 1960-talet. Kvinnorna i några av hans målningar har på sig en stickad tröja som de håller på riva upp eller sticka vidare på så att man ser den undre delen av deras bröst. Dessa bilder väckte ett omedelbart intresse hos mig eftersom de kändes så komiska. Det fanns något i bilderna där kvinnor handarbetade som fick dem att kännas orealistiska i jämförelse med liknande bilder av kvinnor på stranden eller i sovrummet. Jag stickade min egen korta kofta och la upp en bild på mig själv iklädd och stickande på den (något som tekniskt set är omöjligt). Kanske det gamla konceptet av pin-up är dagens motsvarande ”post-up” på Instagram.

    Nu är det dags att se hur jag ska presentera mitt projekt. Så här resonerar jag med mig själv: “Jag har tre mål. Jag vill använda enkla kontraster (så som sexighet och stickning), jag vill använda humor i kontrasterna till att kommunicera (ett sätt att öppna upp projektet för betraktaren) och jag vill att det ska vara enkelt.” Jag har bestämmt att jag ska göra en kort film av folks händer som bläddrar igenom mina Instagrambilder. Detta ska jag visa inomhus för att visa på processen bakom projektet som en del av utställningen.

    Baserat på erfarenheten jag har av att rita på Drottninggatan så ska jag sticka två solstolar som jag ska presentera utomhus, mellan ingångarna till Konstfack och Svarta Huset. Det faktum att jag vill vara utomhus känns symboliskt. Jag ser styrkan i att jobba från utifrån ens begränsningar (t.ex. inne i den vita kuben eller som Dolly Parton gör inom en mansdominerad industri), men viljan att visa mitt arbete i en mer avslappnad miljö där det är mer naturligt att se solstolar känns mer relevant. Jag ska vara på plats under bestämda tider av Vårutställningen, sittandes i ena stolen där jag bjuder in besökare att sätta sig med mig. Den stickade delen av stolen kommer att vara en silhuett av min kropp. En ”selfie stick” ska finnas på plats för att göra det enkelt för folk att fotografera sig själva och möjligtvis lägga upp bilden på deras egna Instagram konton under hashtaggen #123sexy. I denna situation så ska jag fråga personen bredvid, “Kan stickning vara sexigt?”

    Är det en slump att mina handledare har rekommenderat att jag kollar upp endast kvinnliga konstnärer i relation till mitt verk? Jag har valt att kontextualisera (S)examensarbete med tre olika konstnärskap.

    Jag relaterar (S)examensarbete till både det skulpturala och fotografiska verk av Sarah Lucas. Mycket av Lucas verk tar upp ämnen som feminin sexualitet med en humoristisk ton. Hon använder banal symbolik, så som meloner att symbolisera bröst, och vitsiga ordlekar i hennes titlar. Lucas är också ofta med i sinna fotografier, precis som jag, poserande framför kameran. Mitt arbete kan identifieras med selfie-kulturen då Sarah Lucas är mer en del av konstscenen.

    När jag började använda Instagram som en plats att visa ett alter ego så fick jag omedelbart kommentarer som ”Cecilia Sherman” och ”The Swedish Cindy Sherman”. Jag kan särskilt relatera till Cindy Shermans fotografier i (S)examensarbete. I en intervju med John Waters i boken Cindy Sherman så diskuterar Sherman varför hon producerar alla hennes porträtt helt själv. Hon beskriver en lust i att låtsas vara någon annan men hon vill vara sig själv när hon är med andra. (S)examensarbete är ett sätt för mig att utforska andra personligheter genom min egen image som jag inte har vågat visa för andra.

    Jag ser liknelser mellan min process i (S)examensarbete och Sophie Calles konstnärskap. Enligt en intervju i The Guardian från 2009 så ansåg inte Calle att det hon höll på med var konst i början. Hon levde helt enkelt sitt liv och fyllde sin tid. I början av (S)examensarbete var mina avsikter med projektet också rent personliga. Även efter att hon identifierade sig själv som konstnär så verkar Calle ha väldigt lösa gränser mellan sin roll som konstnär och sitt vardagliga liv. Jag beundrar detta sätt att jobba med konst och hoppas att mitt examensarbete kommer att leda mig i samma riktning.

    Bortom konst och solokonstnärer, måste jag också nämna världen av offentlig stickning och termen “craftivism” som helhet. I sin bok Craftivism: The Art of Craft and Activism, beskriver Betsy Greer korrelationen mellan konsthantverk och aktivism som sådan: “The creation of things by hand leads to a better understanding of democracy, because it reminds us that we have power,” och att “the very essense of craftivism lies in creating something that gets people to ask questions; we invite others to join a conversation about the social and political intent of our creations.” (S)examensarbete handlar om att ifrågasätta stickning som ett sätt att uttrycka sig själv sexuellt och därför faller det under kategorin craftivism, även om jag kan ogilla termen. Jag har avstått från att nämna craftivism tidigare eftersom jag har ännu inte hittat ett handstickat plagg som jag ärligt skulle kalla sexig och det är exakt det jag menar. Genom craftisvism rörelsen förstår vi att textilahantverk kan öka medvetenheten till en oändlig mängd av sociopolitiska frågor, men är de produkter eller kläder som kallas för craftivism estetiskt tilltalande eller önskvärda?

    Med detta sagt, skulle jag vilja nämna textilkonstnären Magda Sayeg som inspiration till mitt arbete. Jag hittade hennes hemsida när jag kollade upp “yarn bombing” gruppen Knitta och det finns en viss grad av skarphet i Sayegs arbete som jag relaterar till (S)examensarbete. Även om jag älskar humor och ser det som ett viktigt verktyg, tror jag att Sayegs arbete är ett exempel på hur stickning kan vara en stark form av kommunikation utan att använda humor som ett huvudfokus . Mycket av Sayegs arbete går ut på att sticka in olika saker, till exempel bussar, statyer, pelare, osv., och hon har gjort flera projekt i samarbete med olika företag, så som Gap, Toyota och 7-up. Även om hon stickar för hand så har slutresultanten inte samma estetik som DIY rörelsen och det är det som lockar mig till just hennes sätt att förhålla sig till textil. Hon verkar ta stickning på allvar, att använda tekniken professionellt och enligt min mening, lyckas göra stickning tilltalande .

    3.1 Dokumentation

    3.2 Diskussion

    Mitt projekt som helhet gynnades enormt från kommentarerna och insikterna från min opponent, Johanna Rosenqvist . Eftersom Rosenqvist har arbetat med mycket liknande ämnen så förstod hon syftet och målet bakom (S)examensarbete och inspirerade mig till att relatera mitt arbete till etablerade stickkonstnärer och “craftivism”. Genom detta kunde jag bättre förstå varför jag hade undvikit att jämföra mig till dessa områden tidigare. Jag insåg att (S)examensarbete handlar om att utforska en estetik (sexighet) som jag aldrig tidigare sett i stickningsfältet.

    Så ... kan stickning vara sexigt?

    Under vårutställningen satt jag i en av de stickade bikini-stolarna och stickade, med Dolly Parton sjungandes i bakgrunden. På grund av det kalla vädret var jag tvungen att sitta inne en stor del av utställningen, bredvid min video av fingrar som bläddrar genom mina Instagram bilder. Ibland kände jag mig generad av bilderna på skärmen, eftersom jag inte längre hade den virtuella världen av sociala medier att gömma mig bakom. Jag, i kött och blod, var på plats för att se hur folk reagerade. Även om jag kände lite skam hade jag också många intressanta diskussioner med olika besökare. Jag frågade, “Kan stickning vara sexigt?”, inte nödvändigtvis med avsikten att få ett svar, men jag fick oftas ett direkt svar tillsammans med ett förslag eller två. En besökare föreslog att jag borde sticka med latex, eftersom latex är ett material som kopplas direkt till sex. Andra föreslog stickning med flashiga garner eller större maskor.

    Folk berättade om tonårens sexiga tröjor och virkade bikinis och genomskinnliga stickade klänningar. Jag fick höra av flera äldre män att de hade valt syslöjd istället för träslöjd när de gick i skolan och en hade även blivit omnämnd i en lokaltiding eftersom det var så ovanligt. Jag kom även in på diskussioner om sex, en rad olika konstnärer och även Eurovision Song Contest, med personer jag förmodligen aldrig hade haft orsak att snacka med annars. Efter 10 dagar av att vara närvarande vid utställningen då jag interagerade och diskuterade med besökare, så förstod jag att de flesta tyckte att visst kan stickning vara sexigt. Jag vill tro att (S)examensarbete satt igång nya tankar om vad en traditionell hantverksteknik som stickning kan vara.

    Den process-baserade processen bakom detta projekt har lett till en starkare förståelse av mig själv, både personligen och som konstnär. Jag har upplevt både frihet i att inte ha ett strikt mål från dag ett och jag har också känt osäkerhet i följd av detta. Jag har förlitat mig på steg-för-steg planer i tidigare projekt eftersom de ger stabilitet och ett slags skyddsnät om min inspiration börjar vackla. I framtiden lär jag fortsätta att arbeta med ett mål i sikte, och tvinga mig ut ur min komfortzon för att testa nya metoder som jag gjorde i (S)examensarbete, såsom de interaktiva delar där jag som konstnär är närvarande.

    4.0 Källor

    Böcker

    Foster, Hal. “Marcay, Calle, Coleman, and Kentridge.” Art since 1900: Modernism, Antimodernism, Postmodernism. London: Thames & Hudson, 2011. N. pag. Print.

    Gay, Roxane, and Helena Hansson. Bad Feminist. Stockholm: Bonnier, 2015. Print.

    Lohr, Nikol. Naughty Needles: Sexy, Saucy Knits for the Bedroom and Beyond. New York: Potter Craft, 2006. Print.

    Malik, Amna. Sarah Lucas: Au Naturel. London: Afterall, 2009. Print.

    Martignette, Charles G., and Louis K. Meisel. “Harry Ekman.” The Great American Pin-Up. Köln: Taschen, 2011. N. pag. Print.

    Parton, Dolly. My Life and Other Unfinished Business. London: HarperCollins, 1994. Print.

    Stafford, Jennifer. Domiknitrix: Whip Your Knitting into Shape. Cincinnati, OH: North Light, 2007. Print.

    Turney, Joanne. The Culture of Knitting. Oxford: Berg, 2009. Print.

    Wolf, Naomi. The Beauty Myth: How Images of Beauty Are Used Against Women. New York: Perennial, 2002. Print.

    Tidningar

    Hoggard, Liz. “Naughty Knitting.” Crafts Mar.-Apr. 2005: 38-41. Print.

    Murray, Derek Conrad. “Notes to Self: The Visual Culture of Selfies in the Age of Social Media.” Consumption Markets & Culture 18:6: 490-516. Print.

    Wilson, Pamela. “Mountains of Contradictions: Gender, Class and Region in the Star Image of Dolly Parton.” South Atlantic Quarterly Winter 1995: 109-34. Web.

    Winkler, Elizabeth. “The Manufactured Life.” New Republic Mar2016, Vol. 247 Issue 3: 16-17. Print

    Hemsidor

    Jeffries, Stuart. “Sophie Calle: Stalker, Stripper, Sleeper, Spy.” The Guardian. Guardian News and Media, 23 Sept. 2009. Web. 25 Mar. 2016.

    “Sexy.” Urban Dictionary. Fuckup, Screwed, Fucked, Gawd, Shit, 17 Oct. 2006. Web. 23 Mar. 2016.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    (S)examensarbete (English)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    (S)examensarbete (Svenska)
  • 179.
    Reinholtz, Sara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Mantras for miracles2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Thesis uppsats

    Formgivning sker i våra liv, naturligt och ibland osynligt, men hur kan vi bli uppmärksamma på dess inverkan på oss? Hur kan vi som formgivare utveckla vår roll i att skapa redskap för människors liv? En handgjord leksak av metalltråd som jag hittade i mitt föräldrahem fick mig att upptäcka mandalans värld – en buddistisk symbol och ett redskap för andlig upplysning. Mandalan vittnar om förhållandet mellan oss och världen och jämvikt mellan kropp och själ. I mitt masterarbete utforskas lekaktivitet som ett redskap för att ändra perspektiv på vår fysiska omgivning. Med inspiration från mandalan åskådliggörs en alternativ infallsvinkel på funktionell form som förenar våra kroppar och sinnen mer intimt med en lekfull och fantasifull tillvaro. Genom att undersöka vår fysiska omgivning och uppmuntra samspel kan vi skapa nya mantra för vardagen.

    Designprocessen

    Med leksaken av metalltråd som utgångspunkt, har jag utforskat rumsliga former med möjlighet till transformation. Olika kompositioner av samma byggstenar; halvcirklar av böjd metalltråd vilka sammanlänkade kan röra sig mot varandra och på så vis förändra den yttre formen, skapar olika typer av rumsligheter med mer eller mindre definierad praktisk användning. Projektets ambition har varit att utforska metallkonstruktionens möjligheter som stomme för textil i och som arkitektur; som skapande av hela rum, som visuella rumsavdelare inomhus eller utomhus samt som solskydd. Designen bygger på förvandling och återanvändning, där samma delar kan användas till att sätta samman nya former.

    De textila materialen har arbetats fram med metallkonstruktionen som utgångspunkt och ram. Textilierna är stickade i nylon, färgade och monterade i konstruktionen. Tekniken att delsticka på stickmaskin möjliggör att de runda formerna med jämn elasticitet åt alla håll, och ett hål lämnas i centrum för nästa överlappande del i den monterade konstruktionen. I stickningen skapas heller inget spillmaterial eftersom ingenting klipps bort efter tillverkningen. Med hjälp av hålkort integreras mönstringar och strukturer.

    Behovet av att skapa mindre rum i större rum finns många platser; inomhus såväl som utomhus. De offentliga platser vi rör oss på styr vårt beteende och formar våra liv. Med intimare mötesplatser och möjlighet till visuell och mental vila kan vi komma närmare varandra och föra andra typer av samtal vilket kan skapa nya mönster av beteende; nya mantran.

    Under Konstfacks vårutställning 2013, visades en av de möjliga formerna i fullskala med textilier, samt en mindre modell av denna samt en annan form med tydlig anknytning till mandala-leksakens ursprungliga form. På plats i utställningen kunde besökare pröva rummet i ett verkligt sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mantras for miracles - Sara Reinholtz master thesis
    Ladda ner (pdf)
    Documentation from the exhibition
  • 180.
    Reinholtz, Sara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Pixtel shapes2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande sidor är en skildring av den praktiska och teoretiska processen i mitt examensarbete på kandidatutbildningen i textil på Konstfack, Stockholm. Arbetet är genomfört under 10 veckor under vårterminen 2011.

    Mitt arbete har handlat om att utveckla ett interaktivt inredningskoncept bestaende av moduler, samt att låta tillverka prototyper på detta koncept som jag kallar för Pixtel Shapes. Konceptet bygger på min analys av de normer som styr vår fysiska miljö och formar oss till de människor vi är, utan att vi är uppmärksamma på dem.

    Mitt syfte har varit att skapa en produkt som i sin tur genererar nya ideer hos sina användare och därigenom lever vidare och utvecklas. Den ska hjälpa människor att vara mer rörliga i sin vardag, vilket är positivt av både fysiska och psykiska skäl, och samtidigt uppmuntra dem och ge dem möjlighet att direkt påverka sin egen fysiska omgivning.

    För att kunna genomföra arbetet i förhållande till en industriell tillverkning, tog jag kontakt med Abstracta, en av Sveriges största tillverkare av möbler för kontor och offentlig miljö. Abstracta har agerat mentor och sponsor för utvecklingen av Pixtel Shapes.

    Under skissprocessen sökte jag förutsättningslöst efter form och funktionslösningar baserade på de funktioner jag önskade att produkten skulle uppfylla. Flera förslag togs fram men ett av dem låg slutligen till grund För de prototyper som produceras. På sidan 25 visas en skiss av dessa.

    Inför utställningen på Konstfack i maj, förbereder jag för att bjuda in besökare att testa mina prototyper och pa så sätt vara med att vidareutveckla konceptet och pröva de beslut som jag tagit under processens gång

  • 181.
    Renborg, Annelie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Mitt fotografi2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 182.
    Ridderstolpe, Ann Charlotte
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Hötorgscity1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Rollof, Sara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Comfort2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 184.
    Rollof, Sara
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Dolda tillgångar2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Rosenlind, Tove
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Styrka: kläder inspirerade av rörelse2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 186.
    Rostmark, Johanna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Att forma det obegripliga: en gestaltning av döden2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 187.
    Rostmark, Johanna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    De naturliga djuren2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 188.
    Runsten, Märit
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Könet som applikation: my big fat ass2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 189.
    Rykowski, Sofie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Basic Blå2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Basic Blå is a practise-based report about my master project in fine arts, Basic Blå.

    Basic Blåis stories about moral courage, responsibility, power and cooperation. It is a site specific performance, a soundwalk and trip to an office in which the audience become a group and experience together. It is a discussion about ethics through the body, movement and a range of viewpoints, were understandings are lifted out of their context in order to create new perspectives. The aim with the report is to describe my process and methods. Investigate the question: if an experience in the passing can give perspectives on responsibility, power and etichs? And to put Basic Blå in a theoretical context in order to evolve and deepen and my practice.

    In section V.I - V.III. Participation, experience, embodied knowledge, restored behavior and the affective turn, and its effect on our relation and understanding of our environment and what potential it has as a mean of communication is discussed.

    In section VI. the practice of making, performing and exhibiting Basic Blå is discussed. In the final conclusions I reflect over my process, the outcome, the knowledge gained and how I will continue my work.

  • 190.
    Rykowski, Sofie
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Mellan-Rum2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Sagström, Anna
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    The turn2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The Turn är den övergripande titeln pä den samling verk som tillsammans utgör mitt masterarbete i textil konst. Arbetet består av objekt och experiment som försöker imitera och återskapa naturliga element och processer och på så sätt tolka ideer om rum och tid. Verken befinner sig någonstans mellan objekt och händelse och tar sig ofta form som rumsliga installationer.

    Flera arbeten vandrar mellan ett rörligt och statiskt tillstånd, som i ett försök att tänja eller stoppa tiden. Kasettbandsloopar som rör sig in och ur varandra, en inspelad monolog som med hjälp av en exakt frekvens och en virveltrumma skapar en oväntad rytm, eller en installation där till synes helt stilla objekt i själva verket är ständigt rörliga och balanserar mot varandra. Andra verk omsätter sensoriska iakttagelser till verk som intervenerar med vår upplevelse av närhet och avstånd, som en vidcoloop filmad från en luftballong där vi drivs in och ur ett manuellt satt fokus, eller en installation där syntetisk päls med ett ytskikt tjära skapar en spänning mellan ett uttryckande och tillbakahällande.

    I ett beskrivande av ovan nämnda verk och en konstnärlig process, hur låter man en text vandra mellan ett liknande rörligt och statiskt tillstånd? Denna text utgår ifrån en narrativ struktur, men undviker konstruerade berättelser och krav på stringens. Istället går verkbeskrivningar in och ur varandra, utvecklas genom fragmenterade minnesbilder, repetition, byte av tilltal och andra författares texter. Så som en konstnärligt alluderande process fungerar, med olika parallella flöden av information och inspiration. Texterna rör sig tematiskt kring upplevelser av närhet, avstånd, rörelse, kommunikation och tid. Det blir upp till läsaren att sammanfoga texterna till en narrativ struktur, antingen genom att läsa vidare i fotnoterna, eller genom att skapa egna historier och tolkningar utifrån de fragment som erbjuds.

    Fragmenten går att härleda till särskilda verk genom noteringen av motsvarande nummer i verkförteekningen. Verken presenteras i en löst sammanhållen kronologi med illustrerande bilder när ett nytt verk introduceras.

  • 192.
    Sander, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Mina delar: självbiografiska kläder2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 193.
    Sander, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    She looked childish this morning: en kollektion damkläder2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 194.
    Sato, Izumi
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Snöflingor dansar i luften2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt starkaste minne av Sverige är snöflingor. Min hemstad Saitama i Japan har inte så mycket snö, därför hade jag aldrig sett snöflingor innan jag kom till Sverige. Den dagen som jag såg tydliga snöflingor och den känslan kommer jag ihåg tydligt. Snö föll sakta ner från himlen och fastnade på mina vantar. Snön var en komplett hexagonal snöflinga. Marken var täckt av snö, skapad av tydliga snöflingor, dessutom aldrig i samma form. Jag var mycket imponerad av de konstverk som naturen hade gjort, och den känslan år en stor del av mitt liv.

    “ln a snow flake, just an ordinary snowflake, we can find a fascinating story of the spontaneous creation of pattern and form. From nothing more than the simple act of water condensing into ice, these amazing crystal structures appear- complex, symmetric, and in endlessly varying designs. Snowflakes are product of a rich synthesis of physics, mathematics, and chemistry."

    I mitt kandidatprojekt skapar jag en harmonisk och lugnande atmosfär, med snö som dansar ner från himlen genom att använda vit färg.

     

  • 195.
    Shimabukuro, Rika
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Invisible: the play of imagination2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    My master degree project is investigating how certain ideas from the traditional Japanese culture can be used within the field of interior design. The project has resulted in everyday objects - lamps and room dividers. In my opinion, these objects can very effectively be used to add life and poetry to space. I wanted to make objects for meditation and for keeping the balance of mind. Another ambition with the project has been to find ways to express immediate emotions through this specific media. For this reason I have turned to the technique of Japanese calligraphy1. This technique, which I have practiced for 15 years, is expressing ideas of crucial importance to my work – the philosophy of Zen2. The Japanese rock garden, Karesansui (“dry mountain water”), is another important part of my work. In simple words it represents the "empty and imperfect". Karesansui is the perfect manifestation of what I want to express about Japanese culture. The soul and logic, the very idea of my work – all of it can be found in the Karesansui. My work, like the Karesansui, is encouraging the viewer to take an active, creative part in the process: the imagination of the viewer is what makes it complete. My intention is, by using the Karesansui principle, to reveal what I think is the main idea of the Japanese culture. Apart from this, I also hope that my design will prove to meaningful and reasonable in its every day use.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Invisible
  • 196.
    Sikuljak, Ana
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Homo ludens: en form av mönster2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 197.
    Sikuljak, Ana
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Hur formar kläder och leksaker barns identitet?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 198.
    Sikuljak, Ana
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Levnadsmönster2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 199.
    Sjöberg, Maja
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil.
    Jag älskar min ponny: en klädkollektion2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 200.
    Skafvenstedt, Ellen
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Textil. info@ellenskafvenstedt.com .
    Att brodera är ett verb: Betraktelser ur ett nålsöga2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under projektet ”Att brodera är ett verb –Betraktelser ur ett nålsöga” har jag använt applikationsbroderi som teknik för att transformera och bearbeta material från min omgivning. Jag har sorterat alla material efter färgcirkeln och skapat rutor som jag satt ihop till ett abstraherat lapptäcke. Arbetet har syftat till att undersöka processbaserat görande och jag har därför tagit hjälp av verben i konstnären Richard Serras ”Verb list”. Jag har satt upp fyra regler för mig själv att förhålla mig till under arbetets gång. Med reglerna har jag velat eliminera alla val och processer som inte handlar om själva görandet i sig. Lapptäcket har tagit sin slutliga form utifrån det ramverk som reglerna utgjort.

    Under min opponering diskuterade jag och opponenten Karin Lundgren-Tallinger främst hur jag har förhållit mig till mina regler under arbetets gång och hur de hade kunnat vara tydligare. Till Konstfacks Vårutställning hängde jag upp lapptäcket på en ställning av skrot i ett hörn och spred ut vissa rutor och andra obearbetade material så som skräp och garner i flera delar av rummet. Installationen av verket gjorde jag för att skapa en känsla av att arbetet med rutorna när som helst skulle kunna återupptas och görandet forsätta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att brodera är ett verb av Ellen Skafvenstedt
12345 151 - 200 av 232
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf