Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Chirgwin, Keith
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    In memoriam: rapporten till ett konstnärligt utvecklingsarbete i bild1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Chlapowska, Anita
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    På vilket sätt kan bilden bli hela skolans verktyg?: undersökning av samarbetsformer i Bild på högstadiet1991Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Christiansson, Susanne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Plast möter traditionellt hantverk: ett undersökande möte belyst genom lampskärmen2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet bygger på en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstår i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskärmen, och vilka värderingar ungdomar har när det gäller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.

    Syftet med undersökningen är att arbeta med och titta närmare på ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de värderingar som läggs i materialet plast. Jag vill också att elever, precis som jag själv, genom ett undersökande arbete ska kunna få en bättre förståelse för var våra värderingar kommer ifrån och vad olika uttryck kommunicerar.

    För att försöka förstå och komma närmare mina frågeställningar har jag med hjälp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgångar och vad ett traditionellt hantverk innebär sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer på Svensk Hemslöjd och på Kartell, ett framstående italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskärmar och andra produkter i de bådas butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgår jag från ett antal handgjorda lampskärmsskelett där mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs på ett skissartat sätt och där jag reflekterar över vad som uppstår i mötet.

    De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebär idag. Äktheten, men också miljöfrågor kommer upp när värderingar av plast diskuteras. Undersökningen resulterar i en större medvetenhet om vilka uttryck i historien som ger upphov till de värderingar som finns idag när det gäller plast och ett mer traditionellt hantverk, men även reflektioner kring materialet plast och dess betydelse idag. Är mötet mellan det traditionella hantverket och materialet plast på väg in i en ny tid?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Plast möter traditionellt hantverk
  • 154.
    Conrad, Kevin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    On the wings of social media: liberating the portfolio and education2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The emergence of Web 2.0, such as social media, has provided educators with new tools with which to communicate. The internet’s transition from a one-way communicative media to a fully interactive platform has changed the way educators use the internet in their curricula. This study investigates how Web 2.0 is used by teachers and students in both secondary and tertiary schools and how it can challenge conventional ways of teaching. It explores, among other things, the production of portfolios and the uses of class and student websites as a means to foster a student-centered approach to learning.The social constructivist perspective maintains that interplay facilitates reflection and learning whereby we construct our understanding of the world. Learning is achieved through group participation, frequent interaction and feedback. Here, the relationship between language and thinking is central. Learning cannot be seen as independent from the objects that we create. Humans store their collective knowledge and experiences in the form of artifacts that can be shared with others. The use of artifacts allows for students to actively take control of learning and transcend what teachers constitute as valid knowledge. The student-centered approach encourages the selection of information on the basis of interest and relevance.Some of the findings were that blogs provide a medium for students to reflect over their individual learning processes. By posting preliminary sketches, abandoned and final works to a blog or student web site, students can gain a holistic view of their work. Additionally, the web-based portfolio can act as a forum for teachers and students to access school schedules and assignments. It can also serve as a platform where students can comment on each other’s work and discuss lectures that have a high level of abstraction. Web 2.0 allows participants to be a “little less dependent on time and space” and discover “individual solutions.”Whereas this written study constitutes one half of the project, the visual part of this project explores my own learning process during my studies at Konstfack. Through the development of a web-based portfolio, I present a selection of work that was completed during my three years of education. The work is divided into three categories, each of which is linked to a blog on which I have written short, reflective paragraphs about the specific projects. The website is interactive as it allows viewers to post comments about the work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    On the wings of social media
    Ladda ner (zip)
    The process is the destination - webbplats
  • 155.
    Dackeus, Christina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Form-Rum-Barn: ett arbete utifrån små barns två- och tredimensionella former, om barns bygge, om barns utforskande av form och rum1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Dahlberg, Anders
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bilden av stormen: fotografiets minnesfunktion och mediebildens iscensättning2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller. Jag har fått syn på hur bilder iscensätts och dramatiseras av media och hur man kan se mönster i medias bildrepresentationer från katastrofer i ett vidare perspektiv. Anledningen till att jag ville göra en undersökning om mediebilden, är att bilder redigeras av tidningar och ges en viss form beroende av vilken känsla eller information som ska förmedlas. Mediebilden påverkar vår uppfattning om hur vi förstår och ser på världen. Jag har också undersökt den privata bilden av stormen Gudrun utifrån privata fotografier och intervjuer och har på så sätt fått syn bildens minnesfunktion och som ett verktyg för berättande. Ur ett didaktiskt perspektiv som blivande medielärare är det viktigt att fördjupa mina kunskaper om bilders olika funktioner, samt hur bilder verkar på oss. Bilder är en stor grund på vad vi bygger vår förståelse om saker. Jag har i mitt gestaltande arbete laborerat med faktiska bilder som skapar en illusorisk bild. Jag ska vid utställningen/examinationen visa en film där jag har filmat samma händelse med två kameror, fast med en liten förskjutning. Det är förskjutning som skapar 3d effekten när man betraktar de båda filmerna. Efter att ha undersökt mediebilden och den privata bilden av stormen blir mitt eget gestaltande arbete en tredje mer personlig undersökning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilden av stormen
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Visuell dokumentation
    Ladda ner (jpg)
    Framifrån
    Ladda ner (jpg)
    Helbild
    Ladda ner (jpg)
    Närbild
    Ladda ner (zip)
    film
  • 157.
    Dalesjö, Monika
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    En bildprocess växer fram: ett utvecklingsarbete, som belyser ett pedagogiskt processinriktat arbete inom tillvalet "Data, Bild, Musik", på Djäkneskolan i Skara 1993-19941994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    de Frumerie, Amanda
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    När människor ser på TV är de någon annanstans: En konstnärlig undersökning av TV:s representationsformer i bilderböcker2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Bilderbok
  • 159.
    de Verdier, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur kunskap samverkar med upplevelsen av ett konstverk2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 160.
    de Verdier, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Se mig och tyck synd om mig: en undersökning av människans behov av medlidande och hundens roll som symbol för den1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 161.
    Degow, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Den mystiska färgen: färgens betydelse sett ur fyra konstnärers perspektiv1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 162.
    Den Juan Olsson, Ben
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att bygga en skyskrapa: Från det abstrakta ordet till en vidare kunskapsförståelse, med bildskapandet som verktyg2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då jag själv har ett annat modersmål än svenska och därigenom har lärt mig svenska som andraspråk har jag reflekterat mycket över min egen språkinlärning och vilka faktorer som är avgörande för att man ska lära sig det nya språket. Det jag minns från undervisningen är den del där bildskapande i någon form fanns med som moment. Jag har därför valt att studera bildskapandet som redskap för undervisning av svenska som andraspråk. Att bygga en skyskrapa är utförd som en deltagande observation i form av en undersökande undervisning. Jag har även utfört kvalitativa intervjuer. Min frågeställning för arbetet har varit: hur kan bilder och bildskapande användas som pedagogiskt verktyg för inlärning av svenska som andraspråk? Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet som övergripande teori och jag har fördjupat mig tidigare forskning om inlärning av språk som andraspråk samt forskning om bild och språkinlärning. Här finns det en uppsjö av forskning att fördjupa sig i där jag har valt att fokusera på Pauline Gibbons tidigare forskning om inlärning av språk som andraspråk och Carin Jonssons avhandling om bild och språkinlärning. Skapandemomenten i min undersökande undervisning engagerade eleverna både i reproduktivt skapande och kreativt skapande. Där det kreativa skapandet engagerar eleverna i att knyta ihop tidigare erfarenheter med ny kunskap och egen kreativitet och fantasi. Bildskapandet startar en tankeprocess hos eleven, i tankeprocessen utvecklas både skapandet och språket. Bildskapandet fungerar som ett redskap att kommunicera kring och skapa dialog. I dialogen får eleven lyssna till hur andra uttrycker sig och höra hur ord och begrepp används i olika sammanhang samt öva sin egen förmåga att uttrycka sig. Som gestaltning kommer jag att återskapa en skyskrapa genom att använda mig av ord som uppkommit i den bildskapande undervisningen. Min gestaltning symboliserar förförståelsen eleverna i gruppen behöver för att få en förståelse för ordet skyskrapa och kunna relatera till det och sätta det i ett sammanhang.

  • 163.
    Derkert, Helene
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bilden av Jaget1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 164.
    Dikman, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Moderna museets grafiska profil2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 165.
    Divander, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Förlaga – javisst!: En undersökning om hur förlagor kan användas i bildundervisningen idag2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Den här undersökningen har sin utgångspunkt i en observation under en bildlektion. Bildläraren kopierade en bild ur målarboken ”Måla med mästarna” och använde den som förlaga som skulle färgläggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mästare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag. Min frågeställning är: Hur uppfattas förlagor idag och kan de vara verktyg för att utveckla relation till och förståelse för nutida bildspråk? Med underfråga: Hur kan sådana förlagor se ut?, som blir till grund för gestaltningsarbetet som del av undersökningen.

    Med hjälp av skrivna intervjufrågor, muntliga intervjuer samt en workshop med mina kurskamrater samlade jag in empiriskt material för min undesökning. Undersökningen ledde mig till upptäckten att det finns en dualitet i förlagans tolking. Det finns en rådande diskurs om förlagan som något som kopieras - alltså står i motsats till eget skapande. Men mer blir förlagans befriande kraft tydlig. Förlaga som förebild, som idegivare, som inspiratör. I dagens visuella samhälle blir förlagan ochså ett verktyg för att närma sig och få förståelse för nutida bildspråk.

    Min slutsats är att förlagan kan vara och är ett viktigt verktyg för att få en ökad bildkompetens.

    Med fokus på förlagans befriande kraft är det pedagogen som gör förlagan till ett verktyg i bildundervisningen. Sakta växte fram en mer komplex bild av förlagan som kan vara ett pedagogiskt verktyg idag.Där bilden är fri från kopplingen till en slutlig förebild, där populärkultur får träda in, där gamla mästare kan användas för att förtydliga bildspråket idag. När vi vill undersöka hur kvinnor avbildas idag kan vi synliggöra samtida visuella tecken om vi ställer dem i relation till en förlaga som till exempel Mona Lisa.

    I min gestaltning ville jag visa processen i mitt arbete, från första mötet med schablonaktiga Mona Lisa till frågor som uppstod och nya bilder som växte fram. Jag valde att sätta upp bilder, anteckningar och även ett filmat samtal där jag med en vän och kollega samtalar kring begreppet förlagor. Allt visuellt material sattes upp i en kronologisk ordning och följde min process.

    Videon spelades upp i en digital bildram och sattes upp likvärdig de övriga bilderna, som en skiss i min arbetsprocess.

    Inför utställningen gjorde jag tillbakablickar och reflektioner som jag också monterad upp på väggen tillsammans med övriga skisserna i form av små planscher med storskriven text.

    Som en fortsättning i utforskandet av begreppet förlaga, eller som en kommentar bjöds även publiken in att fortsätta mitt arbete. En hög med papper och skriv- eller skapande material erbjöd alla att delta i min gestaltning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
  • 166.
    Domeij, Karin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att vara tonårstjej i en visuell kultur: en undersökning av tjejers identitetsarbete och visuella kommunikation2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att vara tonårstjej i en visuell kultur
  • 167.
    Edenius, Sonja
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Med bilden i centrum: Reggio Emilia-pedagogiken på lågstadiet?1988Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 168.
    Edlund, Mats
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    "Varje sak som är vacker tycker jag är rolig": om saker och samlande1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 169.
    Edvardsson, Agnès
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att förstå bilder av det förgångna2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 170.
    Ek, Fride
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Film som skolämne1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Ek, Fride
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad några gymnasieflickors videofilmer kan berättaSjälvständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 172.
    Ek, Fride
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vi gick på EP-bild/slöjdlinjen i Sundsvall: en gymnasieklass sex år efteråt1992Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Ekblom, Madeline
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur länge ska vi orka le2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Ekedahl, Anita
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Konsten att fräscha upp betydelser: en undersökning av reportagebilder2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 175.
    Eklund, Boel
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bild - som pedagogisk metod vid lärande1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ”bildklass” på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder. Jag har tagit upp olika praktiker inom pedagogik och hjärnforskning för att se vilken grund som finns för lärande. Kan olika sinnen stimuleras i ett lärande och vilken betydelse har de för eleven. Jag har genom mina besök i klassen och studier inom olika praktiker funnit att eleverna lärt sig mycket om de ämnen som behandlats och att de har lärt på ett för dem inspirerande och positivt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bild som pedagogisk metod vid lärande
  • 176.
    Eklund, Boel
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bild inom barnskolan1997Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 177.
    Eklund, Maria-Pia
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ung duktig kvinna: om unga duktiga kvinnors identitetsproblematik och mediebilden2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 178.
    Ekman, Malin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Jag vill va'...en barbie1995Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 179.
    Ekman, Ylva
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Rinkebyhästen: en häst bland andra hästar1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 180.
    Elgstig, Åsa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Den yttre kontexten: en uppsats om hur text påverkar vår läsning av bildmeddelanden1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 181.
    Eliasson Sahlin, Malin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Skolbyggnaden som rum2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 182.
    Ellner, Per-Erik
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Mobilis in mobile: rörlighet i det rörliga elementet1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Elzén, Ylva
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hattadamer2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jag har länge funderat över äldre damers klädstil och speciellt deras hattar. Projektet inleddes höstterminen 2003 då jag läste en tvåveckors kurs i ”artist book”. Mitt projekt gick ut på att porträttera damer med hatt eller annan huvudbonad. Det gick förvånansvärt bra. Jag upptäckte dock snart att två veckor var alldeles för kort tid att gå runt på stan och fotografera äldre damer. Nästintill alla ställde upp och det uppstod oväntade och intressanta möten. Redan då bestämde jag mig för att jobba vidare med projektet som mitt magisterprojekt. Det resulterade i en utställning då jag visade tolv stycken bokuppslag samt en liten kortfilm om min farmor. Jag hade arbetat fram en bra metod att fotografera äldre damer. Jag hade en uppsjö av fotografier och ett stort antal äldre damer som jag lärt känna. Tiden blev för knapp för att hinna göra en hel bok. Efter min magisterexamen från Grafisk Design och Illustration sökte jag konstnärligt utvecklingsarbete. Jag beviljades stödet på 50 000 kr för att jobba vidare med mitt bokprojekt.En tanke med projektet var att jag saknat bilder av äldre kvinnor i det offentliga rummet. Unga kvinnor uppmärksammas i stor utsträckning, men äldre kvinnor syns och hörs mycket sällan i olika medier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hattadamer
  • 184.
    Embe, Anneli
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Plats för tanken: om platslöshet i IT-samhället och jordkonst1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Emriksson, Birgitta
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Riddare och prinsessor: ett temaarbete med inspiration från den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 186.
    Enblom, Pernilla
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    ADHD-Design: En undersökning av bilder om, för och av ADHD2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen baseras på frågorna, ”Hur kan pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut idag?” och ”Hur kan en undervisningsmetod som är utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut?”

    Syftet är att ur ett designpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogiska metoder för människor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifrån en diskursanalysinspirerad metod. Undersökningen använder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbenämning för pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD.

    Jag har använt mig av en diskursinspirerad metod för att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda för människor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, för och av ADHD.Under arbetets gång har jag letat efter människor med diagnosen ADHD för att tillsammans utveckla pedagogiska metoder. Detta resulterade i en workshop i slutet av arbetet men namnet ”Gör ditt eget diagnos-smycke”, där personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltog.

    Min gestaltning bestod av ”Diagnos-smycken” gjorda av deltagare på workshopen inklusive mig själv. De flesta smyckena har en medföljande text som förklarar/beskriver eller berättar något om smycket och/eller om den egna diagnosen/diagnoserna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Eneroth Arvidson, Filippa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kunskap och lärande: om två institutioner, Industridesign och Textil på Konstfack2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 188.
    Eneroth, Lotta
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Sjön glittrade som silver: om materialets betydelse för bildtolkning1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 189.
    Engholm, Katarina Kicki
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att tala är guld2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 190.
    Engholm, Katarina Kicki
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Konst och verklighet: en undersökning om högstadieelevers möte och arbete med samtidskonst inom skolans ramar2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Englund, Malin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att bevara ett ansikte: en blick mot 1860-talets fotografiska porträtt och porträtt från 1990-talet1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 192.
    Engström, Astrid
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Från Bibeln till Benetton: ett arbete om text och bild i barnböcker, skönlitteratur och reklam1996Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 193.
    Engström, Lisa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Klicka, kolla, kasta: ungdomars användande av kameramobilen2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.

    Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet. Bilderna kan fungera som bekräftelser på vad man själv gillar, vilka ens kompisar är, var man varit, hur man själv ser ut, eller vem man är. Mobilkameran är ett medel för att stärka vänskapsbanden, få perspektiv på sig själv och för att högtidhålla festliga sammanhang. Det är en lustfylld praktik som sällan läses utifrån estetiska kvaliteter.

    I min gestaltande del har jag slutligen använt mig av alla de bilder som jag själv tagit med en kameramobil och som inte var tänkta för det ändamålet. Det som har varit en process och del av min metod och empiri har nu med en undersökande intention blivit föremål för min gestaltning. Jag vill med dessa små bilder, och frånvaron av vissa, belysa den självbiografiska berättelsen som ständig och reviderbar. Gestaltningen visar på hur användningen av kameramobilen kan se ut. Den lyfter bl.a. upp de vanligast förekommande motiven, känslan av avspändhet och de personliga banden. Mängden och utformningen visar flödet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klicka, kolla, kasta
  • 194.
    Engström, Magnus
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    En serie: Häxorna i Carpatia - ett Fantomenäventyr : analys av dramatisk struktur och tid2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 195.
    Ericson Stjärne, Helena
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Att återerövra affekt: om somaestetikens inflytande i samtidskonsten2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.

    Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att uppleva

    affekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.

    I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ”somaestetik”. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen. Genom att belysa hennes verk: Gravity, Be My Friend och Sip My Ocean utifrån min egen upplevelse och via tolkandet av två böcker: Pipilotti Rist Grattis! och Pipilotti Rist vilka även innehåller hennes egna intentionsbeskrivningar av hennes verk: Open My Glade, belyser jag frågan hur hon med sina drömlika videoinstallationer utforskar kroppen, våra ritualer och tabun.

    Mitt gestaltningsarbete är ett försök att i samarbete med dansare undersöka den intuitiva varseblivningen ur ett somaestetiskt perspektiv.

    I min inledning vill jag skildra min egen konstupplevelse av Pipilotti Rists verk: Gravity, Be My Friend på Magasin 3 i Stockholm våren 2007.

    Uppsatsen består sedan av en del där jag försöker tolka den pragmatiske filosofen Richard Shustermans böcker Performing Live och Pragmatic Aesthetics. Jag definierar estetiken som begrepp och preciserar vad som menas med somaestetik, dess syfte och innehåll. Utifrån Shustermans resonemang beskriver jag sedan fenomen inom samhället som bidragit till att fragmentarisera den moderna människans upplevelse och utarma affektens betydelse. Enligt honom utgör ”dikotomier”, som den traditionella uppdelningen mellan kropp och själ med premiering av den själsligt/andliga aspekten, dominerande faktorer i vår moderna tid inom många områden, som konst, filosofi, sociologi, religion och politik men som vi nu verkar stå inför en uppgörelse med.

    Med detta som utgångspunkt diskuterar jag sedan videokonst producerad av Pipilotti Rist utifrån min tolkning av två böcker: Pipilotti Rist samt Pipilotti Rist Grattis! Min analys och slutdiskussion är ett försök att definiera eventuella beröringspunkter mellan somaestetik och samtida medierad konst representerad av Rist, samt ställa frågor kring konstens roll i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att återerövra affekt
  • 196.
    Ericsson, Elisabeth
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Toaletten och skolan2000Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 197.
    Ericsson, Magnus
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Verkligheten som fiktion: om dokumentärsåpor och vårt intresse för verklighetsskildringar2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 198.
    Eriksson Abenius, Margaretha
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Samtidskonsten i skolan: Hur? Vad? Varför?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmärksammas i skolan. Hur går det till, hur introduceras konstverk och konstnär, vilka frågeställningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?

    Jag har också velat undersöka hur man förhåller sig till frågorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgångspunkter så att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fått bli följdfråga. Bakgrunden till min undersökning är att jag tycker mig ha förstått att samtidskonsten betraktas som svår att gripa sig an på ett bra sätt. Det finns många motstånd att övervinna.

    Själva begreppet samtidskonst har olika betydelser för olika individer och grupper, det är inte självklart vad som menas. För några är samtidskonst den konst som skapas idag, för några det som visas på institutionerna för samtidskonst och för ytterligare andra den konst som behandlar vår tid och börjar med en idé som sedan får bestämma material och form. För att kunna sätta in undervisningen om samtidskonst i sitt sammanhang, har jag beskrivit hur bildämnet i skolan och konstpedagogiken på museerna utvecklats.

    Jag har intervjuat bildlärare, konstpedagoger och elever och fått en bild av möjligheter och svårigheter, entusiasm och uppgivenhet, gedigen kunskap och rop på mer kunskap. Sätten att bearbeta frågeställningar och gå vidare utifrån de frågeställningar konstverket väcker är många: måleri, skulptur, film/video, foto, installationer, samtal, skriftliga analyser, SMS-svar m.m.

    Ett begrepp från samtidskonsten som skolan gärna arbetar med är identitet. Samarbetet med konstinstitutionerna (muséerna och konsthallarna) fungerar oftast bra, men ibland anar man kulturkrockar som beror på institutionella olikheter och olika traditioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samtidskonsten i skolan
  • 199.
    Eriksson, Agneta
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    När Narcissus kom till byn: jag-svaghet i det postmoderna samhället1994Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 200.
    Eriksson, Anders
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    ”Konst är konst, allt annat är allt annat”: Samtidskonsten som pedagogisk resurs.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ett

    svårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt är

    samtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ”historiska” och ”banbrytande”

    konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgör

    ett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet och

    individens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältets

    möjligheter och upplåter ett rum för reflektion. Eftersom samtidskonst kan upplevas

    svårgripbar använder jag tre estetiker för att komma närmare en förståelse. Relationell estetik

    där det konstnärliga uttrycket ses som ett kommunikativt system. Situationell estetik där man

    arbetar med betraktarens upplevelse av rummet. Och ad hoc estetik som handlar om den

    konstnärliga intentionen.

    Med bakgrund av samtidskonst och den förändrade synen på kunskap, som den nya

    museologin fört med sig, undersöker jag hur Moderna Museet arbetar med samtidskonst i sin

    pedagogiska verksamhet. Undersökningen är begränsad till museets verksamhet som riktar sig

    till ungdomar i gymnasieåldern. Eftersom museet har i uppdrag att visa och förmedla

    samtidskonst till allmänheten gör detta Moderna Museet särskilt intressant att undersöka. Den

    pedagogiska verksamheten på Moderna Museet har en lång tradition, därför tänker jag att

    museets pedagoger har strategier för hur man arbetar med och lär ut om samtidskonst, både

    med utgångspunkt från de tre estetikerna och utifrån konstpedagogiska diskurser.

    Undersökningen efterfrågar hur museets pedagogiska verksamhet arbetar med samtidskonst

    och vad denna verksamhet får för konsekvenser för positioneringen av deltagarna i en

    lärsituation på museet. Jag undersöker detta genom att delta i undervisningssammanhang på

    museet samt genom intervjuer med pedagoger på museet. Verksamheten analyseras med hjälp

    av Helen Illeris beskrivningar av dominerande konstpedagogiska diskurser och hur dessa

    positionerar deltagarna i en lärsituation på museet. Även om Moderna Museets verksamhet

    kretsar kring samlingarna och aktuella utställningar lägger man stora resurser på att möta

    skolelever och ungdomar. Museet arbetar aktivt med tematiserade visningar och workshop

    som ska ge besökaren andra ingångar till konsten där man relaterar till samtida

    frågeställningar. I verksamheten Museum Museum bjuder man in ungdomar till diskussion där

    de ges möjlighet att få ta plats inom museets väggar och på så sätt överlämnas den kulturella

    auktoriteten till dessa.

    I was going to make a contemporary work of art but I fucked it up är titeln på mitt gestaltande

    arbete. I det har jag undersökt vad samtidskonst är, vilken plats samtidskonst har i dagens

    samhälle och vad konstpedagogiken ska syfta till? Arbetet har bedrivits textuellt genom att

    jag fört in mina tankar och resonemang i en tankekarta över tiden. I min undersökning har det

    hela tiden funnits en politisk vilja att förändra något i skolvärlden, så jag har skickat frågor till

    makthavare som kan påverka situationen i dagens skola. Dessa har jag ramat in och hängt upp

    tillsammans med titeln på gestaltningen. Genom att delar av texten skrivits på olika platser i

    utställningsrummet tillsammans med breven har jag försökt undersöka samtidskonstens tre

    estetiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    bild
1234567 151 - 200 av 902
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf