Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blockson, Marcus
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Vad är en Bildsal?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Lektionssalen i skolämnet bild är bildsalen. Bildsalen är nära sammankopplad med själva bildämnets födelse och utveckling ur det som tidigare var teckningsämnet.          Teckningsämnet var under ett sekel ett inarbetat ämne i den svenska skolan. Läroplanen för grundskolan 1980, Lgr 80 innebar stora förändringar. Den fastslog att teckningsämnet skulle byta namn till bild och ta formen av ett mer allsidigt och kommunikativt bildämne.            Själva bildsalens anor härleds till slutet av 1800-talet men så som vi känner igen den idag är det i samband med den fysiska planering som tillkom under ”Det fria skapandets era” på 1950-talet som ställde stora krav på såväl variationer av teknik som redskap samt material.[1]                    För att upprätthålla bildsalarnas funktionalitet fanns fram till 1980-talet inspektörer anställda av bland annat Stockholms stad, vilka hade till uppgift att inspektera skolors bildsalar ifråga om bestånd och tillämpning. Sedan 1981 har ingen offentlig rekommendation utfärdats för hur en bildsal skall utformas.[2] 

    I min studie har jag valt att ta reda på vad en bildsal är för lärare och elever på de skolor jag har besökt. Det här mot bakgrund av att allt fler skolor bedriver sin bildundervisning utan en anpassad bildsal. Genom fältstudieinspirerade studier på fyra väldigt olika skolor med klassrumsobservation genomförde jag studier med fokus på bildsal-och redskapsanvändning. Besöken avslutades med att lärare såväl som elever fick fylla i enkäter om redskapens och bildsalens roll. I min studie har jag använt mig av läroplansteorins diskussioner om hur en nationell läroplan realiseras i praktiken.[3] Läroplanens förverkligande kräver en fysisk planering för att den skall kunna genomföras. Bildämnet är nära förbundet med sina material och sina redskap. Jag har bland annat använt mig av tidigare års examensarbeten från Konstfacks bildlärarutbildning som grund för min egen studie. De har båda studerat förändringar inom själva bildlärarutbildningen sedan slutet av 60-talet. Fokus har de lagt på olika saker men båda kommit fram till att utvecklingen av bildlärarutbildningen har gått mot en mer teoretiskt betonad utbildning, samtidigt som de nämner att lektionsuppläggen inom ämnet bild inte ändrats nämnvärt ute på skolorna.[4] Mitt huvudsakliga resultat är att bildsalen är en plats planerad för skolämnet bild. Lärare såväl som elever förväntar sig att bildsalen skall vara

    [1] Pettersson, S. & Åsén, G (1989) Bildundervisningen och det pedagogiska rummet. Stockholm: HLS Förlag.

    [2] Skolöverstyrelsen (1981). Bildlokaler för grundskolan: ett servicematerial.

    [3] Hanses, E. En konservativ massaker på bildämnet. Konstfack, Institutionen för bildpedagogik. 2016.

    [4] Nordin, M. Teckningsrevolt. Konstfack, Institutionen för bild och slöjdpedagogik. 2018.

     

     

  • 2.
    Nordin, Marie
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Teckningsrevolt: Förändringsprocesser i teckningsundervisning med 68-vågen på Konstfack2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som utgångspunkt för studien har ett brott i undervisningen på Konstfacks Teckningslärarinstitut (TI) identifierats vid tiden för 68-vågen. Något som i förlängning kan antas ha påverkat kunskapsstyrning via undervisning i svenska statliga grundskolor och gymnasier. Baserat på intervjuer med före detta elever på Teckningslärarinstitutet, studenttidningar och arkivmaterial från 1960-talets omstruktureringar av utbildningen har förändringar i teckningsundervisningen undersökts. Här framkommer att den äldre undervisningen i stor utsträckning inriktades på formaspekter i behärskande av verktyg för bildframställning. Efter 1968 teoretiserades teckningsundervisningen kraftigt. Den fick en tydligare riktning mot tal om bilder och mot förståelse av teckningens sociala funktioner än mot elevers egna skapande. Under den undersökta perioden gjordes också omstruktureringar kring ämnesindelningar där nya konstellationer uppstod och uppdelningen mellan olika medier blev otydligare. Fotografiska medier, massmedieanalys och ifrågasättande av en autonom konstsfär hade del i teckningens förändring. Rubbad balans i skolans maktförhållanden med studenters ifrågasättande av det etablerade bidrog.  

    Som ett visuellt gestaltande spår till undersökningen har jag prövat bildskapande praktiker, vilka inte ingår i den nuvarande bildlärarutbildning som utvecklats ur dåtidens teckningslärarutbildning. Det gestaltande arbetet kan beskrivas som ett slags experimentell arkeologi. Här har jag reflekterat över hur praktiker kan ta nya vägar när de utesluts ur ett sammanhang. Jag prövade en metod för fritt skapande inom måleri och deltog regelbundet i modellteckning. För att låta praktiskt skapande i fysiskt material ta plats gjorde jag en stor skulptur. Teckning som grund för andra bilduttryck, såsom skulptur, undersöktes. Det gestaltande arbetet har gett en erfarenhetsbaserad ingång till förståelse och bidrar som fristående kommentar till den teoretiska undersökningen. Resultatet är en installation som ställdes ut under Konstfacks examensutställning. Installationen utgör ett monument över den historiska yrkesgruppen teckningslärarinnor.

  • 3.
    Polinedrio, Veronica
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Experience Design.
    Emotions, fear, and empathy: a design approach to human experiences2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Fear is an intrinsic human emotion, which produces with variable intensity a bodily reaction as a response to a stimuli. It is considered one of the basic human emotions, and it is universal of all animal species. Despite its subjective quality, fear has gained a rather negativistic stereotype that this research intends to debate and readdress, proposing that “negative fear” is part of an evolutionary transition cultivated by social and cultural constructs. This thesis will analyze the context in which fear operates, employing experience design methodologies and design research to reevaluate the role of fear in the contemporary settings of our societies to prove its connection to imagination, transhumanism and the production of empathy.

    After a brief historical perspective to situate this thesis in the contemporary framework of experience design, this research will investigate fear as prolific tool for the production of imagination, derived from its aesthetic connection to wonder and pleasure. This particular connection between fear to wonder was investigated among others by Charles Darwin, who also promoted the functionality of fear as the key to animal survival. The complex mechanism in which fear engages us will lead to the production of design prototypes that look at the animal kingdom and several other species’ talents in the detection and implementation of fear as a tool to survive. Here, the potential of our species to further evolve through the use of design will open a discussion on transhumanism and the future of humanity.

    The last section speculates a counterfactual conditional statement of how our humanity would operate, if emotional identities were reevaluated. In particular, the emotion of fear will be reevaluated for its unpleasant characteristics, from the bodily sensations to the mental postliminary conditions, to understand why certain human behaviors are still exercised, when the physiological effects are universally acknowledged as distasteful. By interpreting the physiological impact of fear, this research will continue its argument towards empathy, questioning what it truly means to ‘stand in someone’s else shoes’, specifically when fear is practiced. Empathy, as a pilaster in the mission statement of many contemporary disciplines, has surfaced in this research as viral phenomenon, which little has to do with truly ‘empathizing’. Here, it investigates how empathy can be experienced when fear is in play: if sharing fear as the bodily experience of someone else can lead to the production of authentic empathy, then humans have a chance to reevaluate its application in the contemporary global topics of war and diplomacy, domestic and public violence, or bullying to name a few.

    This research ultimately establishes a new perspective on the role of emotions in our societies, and creates a connection between design and the experience of intangibles, producing a view of the intrinsic systems of our being as ones deemed of value in the ambitious evolution of our species.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf