This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.  

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.