Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

This article investigates how expressions of vocational knowing regarding colour and form changed in Swedish upper secondary floristry education between 1990 and 2015. An analytical approach is used which falls within the framework of a sociocultural interpretation of educational activity. During the period studied, subject matter related to colour and form became increasingly formalised. Empirical data was obtained from multiple sources, including two interviews with an experienced senior teacher, which helped to reveal the local history of a leading Swedish floristry school. The findings of the article are as follows: (i) conceptualisation, verbal analysis and reflection have gained prominence in Swedish floristry education since the 1990s, and (ii) these tools have increasingly served to help participants in education make and express aesthetic judgements. Through a discussion of various aspects of contemporary Swedish floristry education, the article illuminates the complexity of long-term changes in vocational knowing.

 Tis chapter summarises some of the key takeaways from my 2016 doctoral thesis, ‘Educated Gaze on Flowers: Te Formation of Vocational Knowing in Floristry Education’. As compared to an article-based thesis, the focus is less on the content of the (four) separate articles and more on the introductory chapter of a compilation thesis,9 originally meant to deepen and frame the separate investigations behind each of the articles, thereby conveying more of the overarching results in parallel with the overall theoretical reasoning. Te focus of the thesis is the formation of vocational knowing within adult and upper secondary foristry education in Sweden. Te research is based on a sociocultural perspective on educational practice (Säljö, 2011, 2013; Wertsch, 1998) and a relational view of knowing (e.g. Carlgren, 2015; Molander, 1996). Te results contribute to understanding the schooling of the gaze (Goodwin, 1994; Grasseni, 2009, 2011), as appropriated by participants in the interaction. Floristry vocational knowing is shown to evolve in the temporal dimension, encompassing (1) fnancial and aesthetic 9 Te reason for this choice is twofold. First, there seems to be little point in a word-by-word repeating of the ‘English summary’ from the original thesis. Second, the focal points for two of the four original articles were altered during the publication process. * Correspondence: camilla.gafvels@konstfack.se137values, (2) verbal and non-verbal communication, (3) botanical materials and tools and (4) making. Te respective roles and interrelations of these four components of vocational knowing in foristry are discussed. Te contribution of the thesis is twofold. First, the thesis contributes to the understanding of vocational education through a close appraisal of the formation of vocational knowing. Second, in exploring the previously under-researched feld of Swedish foristry vocational education, the thesis bridges a gap in the existing knowledge regarding the evolution of Swedish vocational education. As foristry education is little researched internationally, the thesis also contributes to the wider body of international research. 

This study explored the planning and making of a bridal bouquet in classroom interaction between a teacher and a student in a Swedish upper-secondary adult floristry education school. The purpose was to empirically reveal floristry disciplinary aesthetics. Aesthetics can be said to involve the exploration of sensory perception in general, entailing a focus on tacit sensory knowing. Methodologically, this study drew on the principles of ethnomethodology and (multimodal) conversation analysis to investigate video-recorded empirical data. The analysis included three separate sequences of interaction after the student requested the teacher’s attention. In the sequences, the student repeatedly provided answers to her own known-answer questions, and it remained her privilege to define what should be done and why as a consequence of the teacher’s authoritative guiding and gentle support. The results include examples of floristry disciplinary aesthetics in action when making a bridal bouquet, such as airiness and the role of outer shape. Moreover, in situ aesthetic judgement as part of sensory knowing is shown to be ample in the form of embodied actions, such as showing with the hands and communicating with facial expressions.

This article explores the continuing professional learning of Swedish hairdressing and floristry teachers, based on semi-structured interviews with six experienced female teachers. The research question that guided the work asks what continuing professional learning do experienced floristry and hairdressing teachers undertake in relation to their vocational field and to pedagogy. The analysis applies concepts from the theory of practice architectures, and focuses upon the sayings, doings and relatings that surface in the interview data. The findings indicate that the VET teachers handle their learning relatively independently of the schools at which they are employed. Furthermore, more personal agency was required from the floristry teachers, than from the hairdressing teachers for whom organised business interests provide ample education and training opportunities. The article argues that the VET teachers who rely on themselves and their colleagues can control their own continuing professional learning at their place of work.

This article is about vocational knowing in a school context, focusing on teachers’ interaction and assessment actions. The empirical data consist of audio-recorded episodes from the assessment of a professional certificate exam, describing how five teachers together assess floral arrangements. The study examines the assessment of a bouquet, and contributes to a discussion about (i) the botanical material’s importance in the assessment, and (ii) changes in the assessment conversation’s organisation in the form of negotiations; aiming to visualise the vocational knowing and ‘dual roles’ of the teachers. The analysis highlights how aesthetic abstractions form the content of the conversation, related actions, and what aspects of professional knowing that are expressed relationally between teachers in situ. Results from the study show that respect for the material is an important part of vocational floristry knowing. 

2011 är ett viktigt år för den svenska gymnasieutbildningen. Genom en omfattande gymnasiereform, förkortad GY11, sjösattes den nya gymnasieskolan. Genom GY11 skulle yrkesutbildningarna lägga större betoning på yrkesämnena, ha karaktären av färdigutbildning, avslutas med en yrkesexamen samt bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. Förhoppningen var att yrkesutbildningarna skulle bli mer attraktiva, fler elever skulle välja denna utbildningsform för att möta arbetslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. Yrkesutbildningens attraktionskraft utgör en avgörande faktor i förhållande till Sveriges tilltagande matchningsproblem. Med matchningsproblem menas att företag inte hittar arbetssökande med rätt kompetens samtidigt som det finns arbetslösa, framför allt unga arbetslösa, i behov av ett jobb för sin försörjning. Det kommer att saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade år 2025. Samtidigt har attraktionskraften för yrkesutbildningar minskat sedan gymnasiereformen, tvärtemot de ambitioner som har funnits med GY11. Bidragen i denna antologi utgår från följande tre frågor: • Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft? • Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och/eller begripliggöras? • Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft? I antologin medverkar forskare med olika disciplintillhörighet med intresse för gymnasial yrkesutbildning.

This paper explores the everyday use of metaphors in Swedish upper-secondary level hairdressing and floristry education, with a specific focus on the craft processes of working with organic material (hair and flowers). The aim of the study was to investigate use of (verbal as well as potential non-verbal) metaphors in interactions and how it may influence epistemic positioning (Melander & Sahlström, 2010) in a broad multimodal context (Öhman, 2017; 2018). Simply put, a metaphor in this context, is understood as “experiencing one kind of thing in terms of another” (Lakoff & Johnson, p. 5). In like manner, the current research aimed to address the following question: In what ways do metaphors mediate interaction in hairdressing and floristry education, respectively? Methodologically, the study draws on work by Mondada (2019; 2021a, 2021b) and Goodwin (2018), adopting an ethnomethodological approach to analysing social interaction (Eilittä et al., 2023). Moreover, the study offers a methodological discussion of the use of line drawing as an analytic tool in the context of (multimodal) interaction, unpacking the local ecology of the classroom setting (Laurier & Boelt Back, 2023).

This article explores how craft practice is theorised through sketching, by comparing narratives about the role of sketching from interviewed Swedish upper secondary textile design and floristry education teachers, and aiming to discern connection to curriculum. The theory and methods used in the article are influenced by Ivor Goodson's work on subject knowledge and curriculum change (1998). Empirical data was obtained from multiple sources, including interviews with four teachers. The findings reveal that, while sketching has been intrinsic to textile design and seamstress vocational knowing for considerable time, sketching is a relatively new phenomenon within floristry vocational knowing and education; essentially dating from the 2011 Swedish educational reform. The discussion claims that sketching provides means to theorise craft practice, through providing an intermediary level between the abstract (theory) and the concrete (objects) within the practice. [ABSTRACT FROM AUTHOR]

This article explores assessment actions – as an aspect of classroom communication – and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guide for pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided – gentle but ample – authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.Key words: assessment actions, formative assessment, sloyd teaching, authoritative guiding, sociomateriality, communicative resources

I detta projekt studeras ”kunnande-i-handling” i en jämförande studie av två åtskilda utbildningssituationer: dels arbetsplatsförlagt lärande (apl) i lärlingsutbildning, dels motsvarande apl för den skolförlagda yrkesutbildningen. För att bidra till ytterligare jämförbarhet på en mer övergripande nivå, har det aktuella upplägget genomförts för två åtskilda gymnasieprogram: Barn- och fritidsprogrammet (BF) respektive Fordons- och transportprogrammet (FT). Syftet är att beskriva lärlingsutbildningarnas särart i jämförelse med skolförlagda program.

I denna rapport beskrivs tre fallstudier från pilotprojektet Yrkeskunnande i praktiken. I projektet studerasdet yrkeskunnande som gymnasieskolans lärlingselever deltar i under sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl) i tre olika yrkesverksamheter: en frisörsalong, en förskola och ett skolkök. Yrkeskunnande är ofta ”tyst” men blir synligt i handlingar. Strävan i denna studie är därför att sätta ord på centrala aspekter av yrkeskunnande – i barnskötaryrket, frisöryrket och kockyrket – som lärlingselever får tillgång till under sin apl. Studien har vägletts av tre frågor: Vad utgör centralt yrkeskunnande i tre yrkesverksamheter? Hur utvecklas detta yrkeskunnande? Vilka skillnader mellan novisers (dvs. elevers) och yrkesskickligas handlingar blir synliga?Studien är etnografisk till sin karaktär. Vi har filmat elever på Barn- och fritidsprogrammet, Hantverksprogrammet inriktning frisör samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet, under en eller två dagar av deras apl. Sedan har elevernas handledare och yrkeslärare fått reflektera över vad eleven gör i utvalda filmklipp, i relation till studiens syfte.I fallstudierna synliggörs att centralt yrkeskunnande är i hög grad beroende av arbetsplatsens specifika karaktär. Gemensamt för alla tre yrkena är att eleverna bland annat behöver utveckla ett yrkesmässigt omdöme för att handla på ett kunnigt sätt. Yrkesmässigt omdöme innebär att kunna göra kunniga bedömningar och fatta beslut i relation till olika uppgifter i verksamheten. Att utveckla kunnighet i ett yrke tar tid och kräver att eleven, tillsammans med andra, återkommande får delta i ett brett spektrum av uppgifter. Först med mycket handledning och sedan allt mer självständigt. Eftersom yrkeslärare och handledare är orienterade mot olika verksamheter – skola respektive den specifika arbetsplatsen – har de ibland olika blick på det yrkeskunnande eleven ska utveckla. Yrkeslärarna använder lydelser ur skolans styrdokument, medan de yrkesverksamma talar utifrån villkoren på sin arbetsplats med siktet inställt på att göra eleven möjlig att anställa på arbetsplatsen.

Akademisk litteracitet i ord och handling - ett pågående utvecklingsarbete vid Konstfacks bildlärarutbildning  

Nya studenter på lärarutbildningen på Konstfack ger ofta uttryck för att uppleva det Ask (2007) kallar diskurschock. Kanske är diskurschocken extra komplex just på Konstfack, där lärarstudenterna är antagna till en utbildning på vetenskaplig grund, medan högskolan i stort – och flera av lärarutbildningens kurser – präglas av konstnärlig praktik. Studenterna möter därmed motstridigheter bland normer och konventioner, vilka de behöver navigera mellan och förhålla sig till. Centralt är dock att både lärarutbildningens lärare och studenter ger uttryck för uppfattningen att tyst kunskap omgärdar den akademiska diskursen och dess krav.

Som för de flesta universitet och högskolor är Konstfacks utmaning att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av studenternas akademiska litteracitet. Därför har ämneslärare i utbildningsvetenskap och skrivhandledare från Studieverkstaden har nyligen inlett ett projekt, med arbetsnamnet ”Läs- och skrivresan”. Projektet har sin utgångspunkt i Academic Literacies (Lea & Street 1998), och är ett försök att explicitgöra diskursens krav och kartlägga vad detta innebär både för de texter som studenterna förväntas skriva och läsa såväl som för de samtal studenterna förväntas föra. En ytterligare fråga handlar om vilken progressionsgrad som är lämplig under studenternas år vid Konstfack, och här tar kursutvecklingsarbetet i samarbete med lärarlaget i utbildningsvetenskap vid.

Projektet startade höstterminen 2021 och har hittills inletts med en utvärdering och bearbetning av den första utbildningsvetenskapliga kursen, Skola och samhälle 1. Mer explicit stöttning (Wood, Bruner & Ross 1974) har byggts in i kursen, bland annat genom en bearbetning av instruktioner till examinationsuppgifter, ett dispositionsförslag till den skriftliga delen av examinationen samt renodlade undervisningstillfällen med introduktion till akademiskt skrivande.

Två frågor av särskilt intresse är:

Vad innebär kritisk-analytisk medvetenhet och hur kan det utvecklas i början av lärarutbildningen? 

Hur kan stöttande strukturer och dess utfall utvecklas och spridas som led i kollegial fortbildning? 

Avsikten är att följa upp och analysera studenternas examinationsuppgifter och resultat över tid, samt fortsätta utveckla i första hand progressionen i akademisk litteracitet inom kurserna i utbildningsvetenskap tillsammans med lärarlaget.

Referenser:

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Lea, M. R. & Street, B. (1998). Student Writing in Higher Education. An Academic Literacies Approach. Studies in Higher Education. 23 (2). S. 157–172.

Wood, D,, Bruner, J. & Ross, G. (1974). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 17. S. 89–100

This study explores vocational judgement, which is discernible in the assessment actions of a supervising childminder directed towards upper secondary school students – while interacting with the children – during work-based learning in Sweden. The research aims to identify the characteristics of vocational knowing in terms of judgement, as exhibited in everyday interactions with children, by applying multimodal interaction ana-lysis to two video sequences from different Swedish preschools. The study findings show how vocational judgement – in the form of embodied discernment – is a central aspect of a childminder’s vocational knowing. Vocational judgement becomes discernible, for instance, in how supervising childminders are consistently one or several steps ahead of both children and upper secondary school students

The focus of this presentation is on vocational tasks students of floristry in Swedish upper secondary school get access to during workplace-based learning (WPL), and if and how these tasks align with school tasks. The presentation draws on the notion that tasks are driving learning activities (Lindberg, 2003). The data material consists of interviews with students, supervisors and vocational teachers, as well as photographs and texts used at the workplaces and in school. The presentation builds on an ongoing research project on integration in vocational education conducted within the frame of Stockholm Teaching & 74 Learning Studies, a platform for collaboration between researchers and teachers. The results indicate that while customer service becomes visible as an important aspect of vocational knowing in floristry during WPL, economic aspects of vocational knowing remain hidden for the students. Thus, the results point to an area of development within floristry education.