Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Arvidsson, Sabina
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    En bild av bildning: Hur ser allmän kurs ut utifrån folkhögskolans kännetecken? Och vad kan deltagarna själva berätta om sin utbildning/bildning?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om folkhögskolanoch hur allmän kurs ser ut utifrån några avfolkhögskolans kännetecken. Dessa är bildningstanken, metodiken, avsaknaden av centralt fastställda kurs eller läroplaner samt studieomdömet. I arbetet får läsaren syn på hur det kan se ut att arbeta som lärare i allmän kurs utifrån dessa kännetecken. Utöver detta har också deltagarna (eleverna) på respektive allmän kurs också fått en sorts pedagogisk bilduppgift som gått ut på att berätta med bilder hur bildning/utbildning ser ut för dem. Detta gjordes med hjälp av engångskameror. Deltagarnas bilder ställdes sedan ut som en del av min gestaltning på Konstfacks vårutställning. Resultatet av undersökningen visar att de utvalda folkhögskolorna svarar väl mot de kännetecken som kan ses som unika och särskiljande för folkhögskolan. Deltagarnas bilder visar att bildning är en process och kanske inte är någonting som det går att ”ta på”. Detta examensarbete behandlar också min personliga bildningsresa. Med hjälp av arbetet försöker jag sätta ord på vad bildning och folkhögskola har betytt för mig.

  • 2.
    Augustsson, Dennis
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation: En metodtriangulering för att integrera dubbla perspektiv på K3, Malmö Högskola2013Independent thesis Basic level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Bendelin, Linda
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Respekt, Tygghet och Kommunikation: Ett designpedagogiskt projekt i en rehabiliteringsmiljö för ungdomar2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll.

    Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt.

  • 4.
    Bengtsson, Emma
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ikoniska bilder: En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?

    I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.

    Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien.

    Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.

  • 5.
    Conrad, Kevin
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    On the wings of social media: liberating the portfolio and education2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The emergence of Web 2.0, such as social media, has provided educators with new tools with which to communicate. The internet’s transition from a one-way communicative media to a fully interactive platform has changed the way educators use the internet in their curricula. This study investigates how Web 2.0 is used by teachers and students in both secondary and tertiary schools and how it can challenge conventional ways of teaching. It explores, among other things, the production of portfolios and the uses of class and student websites as a means to foster a student-centered approach to learning.The social constructivist perspective maintains that interplay facilitates reflection and learning whereby we construct our understanding of the world. Learning is achieved through group participation, frequent interaction and feedback. Here, the relationship between language and thinking is central. Learning cannot be seen as independent from the objects that we create. Humans store their collective knowledge and experiences in the form of artifacts that can be shared with others. The use of artifacts allows for students to actively take control of learning and transcend what teachers constitute as valid knowledge. The student-centered approach encourages the selection of information on the basis of interest and relevance.Some of the findings were that blogs provide a medium for students to reflect over their individual learning processes. By posting preliminary sketches, abandoned and final works to a blog or student web site, students can gain a holistic view of their work. Additionally, the web-based portfolio can act as a forum for teachers and students to access school schedules and assignments. It can also serve as a platform where students can comment on each other’s work and discuss lectures that have a high level of abstraction. Web 2.0 allows participants to be a “little less dependent on time and space” and discover “individual solutions.”Whereas this written study constitutes one half of the project, the visual part of this project explores my own learning process during my studies at Konstfack. Through the development of a web-based portfolio, I present a selection of work that was completed during my three years of education. The work is divided into three categories, each of which is linked to a blog on which I have written short, reflective paragraphs about the specific projects. The website is interactive as it allows viewers to post comments about the work.

  • 6.
    Engström, Elin
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Bildämnet som plattform för kritiskt tänkande: En studie av strategier för kritiskt tänkande och normkritiska förhållningssätt hos pedagoger i bildämnet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking?  The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today.

    The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called  ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.

  • 7.
    Engström, Isa
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Prelitterär i en litterär värld2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Här undersöks hur man som pedagog kan arbeta med prelitterära (en mer hoppfull omvandling av ordet ”analfabeter”). Jag har undersökt, med hjälp av olika workshops och lektioner i svenska, hur man kan närma sig läsinlärningen med hjälp av praktisk och teoretisk inlärning. Anledningen till att jag arbetat med denna undersökning är att det under min utbildning har saknats att få lära sig hur man jobbar med människor med kort, eller ingen, skolbakgrund. Målet med undersökningen har varit att utforma ett övningshäfte som riktar sig till prelitterära vuxna. Detta övningshäfte är min gestaltande del av denna undersökning som ställdes ut under Konstfacks Vårutställning 2017. Utställningplatsen var en tillfällig fristående vägg med ett bord i standardhöjd, en meter brett och 50 cm djupt. På väggen placerade jag de nio porträtt på de deltagande kvinnorna jag har illustrerat i samband med mitt arbete. Dessa deltagare har ingen skolbakgrund eller kort skolbakgrund. Bordet placerades under porträtten. På bordet låg en pärm som innehöll övningshäftet. Bordet var tänkt att påminna om en arbetsplats, eller som en slags ”skolbänk” fast för vuxna. Porträtten placerade jag i ögonhöjd med syfte att synliggöra dem och att fånga betraktarens uppmärksamhet. Övningshäftet agerade som referens till Livstycket, som jag har samarbetat med under mitt Självständiga arbete, där varje deltagare får en egen pärm när de påbörjar sin undervisning där.

    Frågeställning: Hur kan ett övningshäfte för prelitterära vuxna utformas där bild används för språkinlärning och för att förena bokstavstecken med språkljud?

    Frågeställningen relaterar till mitt projekt eftersom att övningshäftets form och innehåll baserats på observationer av de upplevelser jag har haft tillsammans med deltagarna till detta projekt

  • 8.
    Farah, Katia
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Helt på distans!: Hur handens kunskap kan förmedlas via internetbaserad distanskurs2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att se hur en kurs i ett praktiskt-estetiskt ämne skulle kunna fungera om den gavs helt på distans. Undersökningen fokuserar bl.a. på användandet av rörlig bild, text, ljud, foto och internet som kommunikationsmedel. Materialet undersöker vad som kan fungera och inte fungera med en distanskurs i ett praktiskt-estetiskt ämne. Ett praktiskt-estetiskt ämne har av tradition varit beroende av pedagogens fysiska närvaro för att t.ex. lära ut ett handarbete. Därför ligger utmaningen i att använda nya kommunikationsmedel för att förmedla handens kunskap. Hur förmedlas handens kunskap på distans? Hur kan en kurs i textilslöjd utformas och genomföras helt på distans? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att bedriva ett praktiskt-estetiskt ämne helt på distans? Undersökningen visar att det krävs stor tydlighet av undervisningsmaterialet för att eleven ska förstå och kunna utföra praktisk-estetiska ämnen på distans. Om en elev känner att en uppgift är svår kan det underlätta att ha ett ansikte att se på och tala till. Det främsta problemet med distansstudier är pedagogens svårighet att finnas till för eleven just när hen behöver stöd. Den här studiens undersökande och analyserande arbete resulterade även i en visuell gestaltning. Den gestaltande delen av undersökningen har varit ett redskap för min undersökning. Testerna består av olika delar som innehåller text, stillbild och rörlig bild för att se hur kommunikation mellan student och pedagog kan fungera på distans. Gestaltningen föreställer filmsekvenser projicerade på vit vägg, en vit soffa, bord med nystan och virknålar placerade på och vid bordet i en korg. Projektionerna förställer samtal via webbkamera mellan pedagog och informant och en instruktionsfilm om hur man virkar en mormorsruta. Syftet med gestaltningen är att bjuda in åskådaren att delta genom att sätta sig i soffan, titta på instruktionsfilmen och virka en mormorsruta.

    Nyckelord: Distanskurs, Textilslöjd, Multimodala redskap, Handens kunskap, Estetiskt-praktiskt ämne

  • 9.
    Gordon, Adam
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    How Can One Decide and Stick to One Creative Idea from Several?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In pursuing my aim to provide a methodical easy to follow ideation to creationprocess didactic instructional tool to be used both for design and art projects, ledme to produce a multimedia film.An A2 poster with 3 5 step tried and tested hybrid methods started action research,acting as a didactic teaching tool and point of reference.Further to an interview with gymnasium (high school) art and storytelling teacher,the defining process began by editing live test case documentation from her finalyear 2013 art and design class. Audio clips from a creative director and teacherinterviews’ along with still picture quotes added valuable process method narration.Practical hands on experience in addition to the gymnasium class usability findings,led to final stage development in the form of a digital mobile application, "id'8." Anend sequence animation illustrates simplified, refined and combined 2 5stepprocesses in action, as I work the id’8 process tool interactively.

  • 10.
    Hanquist, Johanna
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Ett livslångt lekande: En undersökning om lekens konstnärliga och pedagogiska potential2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

  • 11.
    Jakobsson, Emina
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education. Konstfack.
    "Är inte jag tillräcklig?": En kvalitativ undersökning om hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

  • 12.
    Kvarnström, Charlotte
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Digitalt kompetent?: En studie kring hur bildlärare resonerar kring, och arbetar med, elevers digitala kompetens i bildklassrummet, samt hur elever kan definiera och gestalta digital kompetens2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle, och digitala verktyg är en naturlig del av människors vardag. Skolverket har inför hösten 2018 ändrat i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen för att ge elever en större digital kompetens att kunna hantera den nya digitaliseringen. Med anledning av detta har jag velat ta reda på hur bildlärare idag resonerar kring och arbetar med elevernas digitala kompetens. Jag har även velat undersöka elevernas syn på digital kompetens. Frågeställningarna studien sökt svar på är: Hur resonerar fyra olika bildlärare om, och hur arbetar de med, gymnasieelevers digitala kompetens i ämnet bild? Hur kan en grupp gymnasieelever definiera och gestalta digital kompetens? För att få svar på dessa frågeställningar har intervjuer genomförts med fyra olika bildlärare på fyra olika skolor i Stockholmsområdet, och för att fånga elevernas perspektiv har mina egna elever på gymnasiet fått vara med och undersöka genom scenisk gestaltning vad de anser att digital kompetens är för dem och hur de definierar det. De teorier studien lutar sig på innefattar sociokulturell teori och design för lärande. Jag har också inspirerats av Pierre Bourdieus kapitalsteori. Studien visade att lärarna arbetar på olika sätt med elevernas digitala kompetens. De har själva olika grad av kunskaper inom det digitala, och alla lärarna i studien ville gärna kompetensutveckla sig på området. Elevernas kunskaper på området varierade också, men det framgick ett mönster som visade att elever idag är mindre kunniga gällande datorer än tidigare, vilket kunde bero på att de nu alltmer arbetar på telefoner och surfplattor. Det framkom också att det fanns ett visst mått av motstånd till att arbeta digitalt på bildlektionerna, både från lärarhåll och från elevhåll, och att förväntningarna från eleverna ofta låg på att få arbeta analogt med händerna. Vidare visade studien att det informella lärandet är ett tydligt inslag hos både eleverna och lärarna som själva hittar kunskaper via olika kanaler på internet. Elevernas undersökande genom scenisk gestaltning resulterade i ett gestaltat manifest där de proklamerar att digital kompetens är viktigt för dem. Detta framfördes som ett performance under Konstfacks vårutställning den 17 maj 2018.

  • 13.
    Lind, Ulla
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Samtal om arbetssätt och arbetsformer: extern utvärdering vid Sagaskolan och Valstaskolan1990Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Competent Toddlers: A Study of Engagement, Social Interaction and Meaning Making In Front Of The TV Screen2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Based on the results from a Swedish research project, this paper investigates young children's meaning-making in relation to moving images in a preschool context. The specific focus of the paper is to look at if – and how – two year-old children can be said to make meaning during the screening of a series of short animated films at their preschools. What kind of meanings are made and how are they communicated by the children? How do the films become resources for childrens meaning making and to what extent can social interaction with peers and preschool teachers be said to influence childrens meaning making during the screening of the films? The results presented are based on analyses of both interaction in front of the TV screen and of the animated films.

    The theoretical framework is based on a social semiotic (Hodge & Kress, 1988; Kress, 2003; van Leeuwen, 2005) and multimodal (Kress & van Leeuwen, 2001; Jewitt, 2009) approach, which implies a view of communication and representation as a social process of signmaking. Both theories are united in a common interest in understanding how people communicate and make meanings with a wide range of resources, or modes. Semiotic resources are used both to produce and interpret texts, in the same way as signs are made both externally and internally. The analyses of both interaction and of the animated films were guided by the theoretical assumptiom that all texts simultaneously construct different types of meanings through three metafunctions (Jewitt & Oyama, 2001; Iedema, 2001; van Leeuwen, 2005). They represent some aspect of the world (the ideational metafunction); represent and construct relations between represented and interactive participants (the interpersonal metafunction); and are organised as coherent texts (the textual metafunction). Meanings are made through the use of various modes in relation to these different aspects.

    The project included studies at eight preschools spread over three Swedish municipalities. Approximately 150 children in the ages from two to four participated in the project. They watched the films in groups of four to six children. Nine screenings were recorded with video camera and mp3 recorders. All video material was transcribed multimodally and analysed by means of the social semiotic and multimodal framework presented above. Aspects that were attended to specifically in the transcriptions included verbal interaction, gaze/eye movements, gestures, posture, mimics and motions. Apart from the filmed material, interviews were made with children, parents and preschool teachers. The role of the interviews was to construct a background in terms of how moving images were used in the preschools and how familiar the children were with different kinds of media etc. Accordingly, interviews were transcribed more thematically than the video material.

    The paper shows that the children indeed make meaning in relation to the fillms and that they make a number of forms of meaning during the screenings. The meanings are made in different modes and are influenced by a number of factors, such as the social interaction with peers and preschool teachers, whether or not the stories are familiar to the children from before, and the childrens previous experiences of moving images . The paper also shows that the young children are highly competent in practicing literacy skills during the screenings, exemplified by their expertise in interpreting various aspects related to film language

    References

    Banks, Marcus (2001): Visual Methods in Social Research. London: SAGE Publications.Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988): Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.Iedema, Rick (2001): “Analysing film and television: a social semiotic account of Hospital: an Unhealthy Business”. In Van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (red): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 183-206.Jewitt, Carey (ed.)(2009): The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London & New York: Routledge.Jewitt, Carey & Kress, Gunther (eds)(2003): Multimodal literacy. London: Routledge. Jewitt, Carey & Oyama, Rumiko (2001): “Visual meaning: a social semiotic approach”. In van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (eds): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 134-156Kress, Gunther (1993): “Against arbitrariness: the social production of the sign as a foundational issue in critical discourse analysis”. In Discourse & society, vol 4(2). P 169-191.Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge.Kress, Gunther (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge.Kress, Gunther; Jewitt, Carey; Ogborn, Jon; Tsatsarelis, Charalampos (2001): Multimodal Teaching and Learning. The Rhetorics of the Science Classroom. London: Continuum.Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001): Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.Lindstrand, Fredrik (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doctoral thesis. Stockholm: HLS Förlag.Lindstrand, Fredrik (1998) "Snuttefilm i förskolan - en studie av engagemang och meningsskapande". In Rönnberg, M. (ed.): Blöjbarnsteve. Uppsala: Filmförlaget.Van Leeuwen, T. (2005) Introducing social semiotics. London & New York: Routledge.

  • 15.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI). University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Öhman, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken: om kunskapens representationsformer2015In: Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

     Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken - om kunskapens representationsformer 

    I en tid där digitala medier mer och mer utvecklats till en vardaglig kommunikationsresurs, utmanas traditionella gränser och förhållningssätt ifråga om hur kunskap kan gestaltas. Som en följd av denna utveckling engagerar sig allt fler lärosäten och utbildningar i samtal om kunskapens representations-former. Det handlar då dels om hur vi kan ta vara på de pedagogiska potentialer som står att finna när vi sammanför teori och praktik, dels hur vi kan förhålla oss de frågor som uppstår i relation till bedömning och ifråga om vilka uttryck för kunnande som ska (eller inte ska) erkännas inom ramen för den akademiska utbildningen. Mest aktuell blir kanske frågan i förhållande till examensarbeten på olika nivåer inom utbildningen. Rundabordssamtalets syfte är att ge utrymme för en dialog kring dessa frågor och med särskild utgångspunkt i erfarenheter från högskolepedagogiskt arbete med ett så kallat ”dubbelt perspektiv”. Utmärkande för denna pedagogiska form är att både teori och gestaltning används som verktyg och kunskapsformer i lärprocesser och inom examensarbeten på högskolan. Ett dubbelt perspektiv handlar på så vis om hur man utifrån olika mål kan kombinera teori med gestaltning på akademisk nivå, utan att ställa olika kunskapsformer emot varandra (Giroux & Shannon, 2013). Utgångspunkten är att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga (Selander & Kress, 2010). Temat för detta samtal är angeläget, då det fortfarande finns mycket lite forskning som undersöker olika skärningspunkter mellan teori och gestaltningspraktiker, så väl nationellt som internationellt (Göthlund, & Lind, 2010).

  • 16.
    Namazi, Simone
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Jag kan (inte) rita: En kvalitativ undersökning om varför människor (inte) tecknar2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 300 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har alla olika sätt att bearbeta traumatiska händelser och känslor. Mitt sätt var att teckna, teckningarna blev ett rop på hjälp. Under uppväxten fick tecknande andra betydelser än bearbetning av barndomens sår, det blev ett verktyg att få komma ifrån verkligheten. En fristad där ingen kunde säga åt mig vad jag fick och inte fick göra, för det var min fantasi som gällde. Men under skolans gång så rycktes den betydelsen ifrån mig och att teckna realistiskt var viktigare.

    I denna uppsats undersöker jag varför människor väljer att sluta eller fortsätta teckna efter barndomen. Med hjälp av 6 informanter i åldrarna 18-30 har jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer låtit informanterna diskutera sitt tecknande och hur bildämnet har påverkat deras inställning till tecknande. Med hjälp av social inlärningsteori, emotionspsykologi och ett socialkognitivistiskt perspektiv har jag analyserat intervjuerna för att ta reda på den emotionella intelligensens värde och den sociala miljöns påverkan på informanternas svar om tecknande. Som blivande bildlärare vill jag utveckla teckningens betydelse.

    Frustrationen att inte kunna hantera tekniken och tiden som inte finns för att lära sig teckna var det ledande svaret som blev inspirationen till mitt gestaltningsarbete ”Frustration i skapande”. I gestaltningen släppte jag pennan men behöll att arbeta med papper, ett material som är lättillgängligt. Gestaltningen består utav en skulptur som är uppbyggd av papper, med hjälp av vikkonsten origami visar skulpturen processen att lära sig hantera en teknik. Genom att släppa pennan visar jag att det finns andra sätt att teckna på än med penna och papper. Gestaltningen presenterades på Konstfacks vårutställning 12-22 Maj 2016.

  • 17.
    Nassirov, Farhad
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Identitet, diskurs och ideologi i filmen "Watchmen": En studie om subjektspositioner i en populärkulturell film.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 18.
    Schonfeld, Ida
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Narrating Me and the Discourse of Being Dealt With: Student’s democratic inclusion and execution of personalagency through the self narrative in art and media education.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper is about how students, specifically those who have become marginalized becauseof neuro psychological divergences, depression and one case of narcolepsy, may, by usingself narration in art and media education, promote agency in order to develop the capability ofself advocating. Children must develop a perspective of themselves within society and itssocial structures in order to participate in the discourses concerning themselves as is theirdemocratic right according to the United Nations Conventions of the Rights of the Child.Educators of art and media are in a position to accommodate the intellectual developmentleading towards a meta perspective, by integrating the autobiographical into the ordinarycurriculum. Learning through storytelling is a method that can be applied in both visual artsand media to this end.The artistic manifestation of this work: seven students who attended Nikeungdom, an alternative high school program which does not lead to a degree, were asked toshare their life stories offering insight into how the autobiographical, narrating the self, can beaccessed and why it can be developmentally meaningful. These stories manifested in anedited audio file in which the students told about their journey through the educational systemand their experiences of performing in ways that do not fit inside “the box”. The audio filewas played as sound graffiti from speakers hidden in a tree outside of Konstfack, theeducational institution I attended. This symbolizes divergent students’ exclusion fromrepresenting themselves within formal institutions. The graffiti, subtle and subversive, is alsomade to be played outside of the Board of Education and the psychological institutions thatare supposed to care for these peoples’ development and wellbeing; their social inclusion. Theinstitutions that are in place to form children’s lives exclude these children’s own voices, theyare not enabled to represent themselves. The fact that there was no audience prepared to takethe time and make the effort to listen to the compilation of stories told by these outsiders wasmeaningful for the work. It was also important that the audio piece was not orchestrated as anextravaganza using showmanship to attract attention. It is the job of the authorities, theinstitutions, the politicians, the teachers and psychologists to listen and hear actively,encouraging social inclusion and self-representation within the governing institutions.

  • 19.
    Sjöstrand, Sanna
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Stilkonsumtion framför nyproduktion: En kvalitativ studie med unga konsumenter kring konsumtionsvanor och identitetsarbete2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De bilder som omger oss i vardagen är alla en del i hur vår identitet formas och utarbetas. Kläder och mode kan betraktas som en del av dessa bilder och har således stor påverkan på hur identitetsprocesser ser ut och och uppvisas. Den första introduktionen av oss själva sker genom de plagg vi bär och att konsumera plagg är en vikig del i skapandet av sig själv och sin identitet. 

    I den här studien har jag genom en designpedagogisk workshop fått ta del av fyra gymnasieungdomars taktila och verbala utsagor kring modekonsumtion och identitetsuttryck. Med utgångspunkt i sina egna garderober har deltagarna genom praktiskt arbete utmanats till att omvärdera och uppdatera ett plaggs egenskaper och genom samtal synliggjort individuella och kollektiva konsumtionsmönster. De har utifrån egna erfarenheter diskuterat plaggets relation till stilen och jaget och hur den relationen förändras över tid och i olika situationer.

    Tre primära diskurser framträder i studien där den första diskursen ringar in stilen som identitetsuttryck. Den andra placerar stiluttrycket i en konsumtionsdiskurs med hänsyn till identitet och grupptillhörighet. Den tredje sätter stil och identitetsuttryck i förhållande till hållbarhet samt etik och moral.

  • 20.
    Wallgren, Sophia
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Omsorg och respekt: Strategier, metoder och material för en mer hållbar bildundervisning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

  • 21.
    Wingborg, Axel
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    #visavärlden: Att utveckla berättande och ge röst i bildämnet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

  • 22.
    Wintzell, Erik
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Den processade barnboken: En undersökning om kollaborativ revideringsprocess i skapandet av en faktabok för barn.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf