Change search
Refine search result
1 - 46 of 46
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Arborgh, John
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Error Syntax: Tre bilduppgifter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som bildlärare kan skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet. Detta undersöker jag genom att designa tre bilduppgifter som har med programmering att göra. Min frågeställning är: Hur kan jag som bildlärare skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? För att undersöka denna fråga kommer jag att fokusera på dessa underfrågor: Vilka är mina intentioner kring förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? Hur kan jag iscensätta mina intentioner? Hur upplevs mina iscensättningar?Min designprocess består av tre steg. Först identifierar jag problem inom lärandet av programmering i skolan. Detta gör jag med hjälp av tidigare forskning i form av två avhandlingar. Ett problem som beskrivs är att många lärare anser att inte alla elever kan uppnå godkänt betyg och att en förändring i pedagogiken inte hjälper.2 I våra skolor är det även vanligt med ett fokus på lärandet av syntax samtidigt som lärandet av problemlösning hamnar i baksätet.3 Att kunna programmera handlar allt för ofta om att bara kunna skriva kod. De problem som jag vill lyfta fram i mitt arbete är: 1. Ordet programmering betyder olika saker för olika personer. 2. När vi lär oss programmering ligger fokus på syntax istället för problemlösning. För att undersöka dessa problem så vill jag: 1. Synliggöra vad programmering betyder för mig.2. Lägga fokus på problemlösning och ett undersökande av programmering.1Bild 1. 2Rolandsson, Lennart (2015), Programmed or not, Stockholm: KTH, s. 57 ff. 3Winslow, Leon E (1996), Programming pedagogy – A psychological Overview, New York: ACM, s. 21.3I nästa steg designar jag tre bilduppgifter. De är inspirerade av lärare, konstnärer och min egen konstnärliga utbildning. De programmeringsverktyg som bilduppgifterna låter oss undersöka är: Instruering, slinga och selektion. I sista steget av min designprocess så testar jag bilduppgifterna med tre elever. Tillsammans undersöker vi hur uppgifterna fungerar och kommer på förslag på förbättringar eller vidareutvecklingar. Vi diskuterar vad programmering är och vad dessa bilduppgifter berättar om programmering. Samtidigt som jag har utfört denna undersökning så har jag arbetat med en gestaltning som har med programmering att göra. Jag har programmerat en robotarm som ritar en slumpmässig linje vid ett tryck på en knapp. I denna gestaltning så är problemlösning i fokus och jag har programmerat armen utan kunskap om programspråkets syntax. Jag har undersökt samma programmeringsverktyg som bilduppgifterna handlar om. Error Syntax är titeln på detta arbete och min gestaltning. Det är en ordlek där jag vänder på felmeddelandet syntax error. Jag vill flytta felet från människan till syntaxen. Med detta perspektiv vill jag påstå att det vi behöver för att kunna programmera är bara lite nyfikenhet och kreativitet.

  • 2.
    Ceder, Clara
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Design & Narration?: -A research exploring how design and narration, collectively, work as a means to expand the uncharted field of design pedagogy2011Independent thesis Basic level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    This text process a design pedagogical research executed in Arvidsjaur during the fall of 2011. The formulation of questions that this study circles around regards how combining design and narration can be used in the development of design pedagogy. Also scrutinized, how did the formulation of this research affect the outcome and what means, in addition their attendance, did the people who partook contribute with?   

    The purpose is to find a pedagogic angle that moves focus away from the finished product and onto other aspects of the design process. To clarify, by investigating how narration adapts as a tool during a design process this research seek to enlighten ways that we comprehend, and make use of, our surroundings while working towards a common - designed - goal. What comes about when gathering a group of people and asking them to represent Arvidsjaur by designing a cup?

    The material used emanates from observations, narratives, images and finished artifacts – all deriving from a set of workshops held in the city of Arvidsjaur. To partake in the workshops was voluntary and the invite began with the question/statement: Design and narration? An ethnographically inspired method preceded the structure of the study and hence made it impossible to foreordain what would occur before arriving in Arvidsjaur. By placing the gathered material and observations along with a set of selected theories, such as sociocultural learning and social constructionism, I wish to enlighten and point out qualities, along with weaknesses, that this study occupies. 

    Beyond a written contribution, and the work on the field, the research resulted in a number of designed cups. These cups were photographed, processed, and depicted in three different ways – as posters and as a series of photographs. These images were on display during an exhibition at Konstfack in December 2011. My contribution to the exhibition was meant as a continuation on questions regarding design and narration. What happens e.g. with an item when it is displayed in this matter? When moved from one context to another? It is thus a way to stress the importance of questioning and challenge the way we apprehend our surroundings and what we chose to enlighten or leave out – a comment on a stirring development. I did not wish to explain to the viewer what the cups narrate; they were made to reveal something on their own. How they ultimately are received becomes yet another way of pointing out that how we experience something is dependent on a variety of circumstances.

  • 3.
    Farah, Katia
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Helt på distans!: Hur handens kunskap kan förmedlas via internetbaserad distanskurs2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att se hur en kurs i ett praktiskt-estetiskt ämne skulle kunna fungera om den gavs helt på distans. Undersökningen fokuserar bl.a. på användandet av rörlig bild, text, ljud, foto och internet som kommunikationsmedel. Materialet undersöker vad som kan fungera och inte fungera med en distanskurs i ett praktiskt-estetiskt ämne. Ett praktiskt-estetiskt ämne har av tradition varit beroende av pedagogens fysiska närvaro för att t.ex. lära ut ett handarbete. Därför ligger utmaningen i att använda nya kommunikationsmedel för att förmedla handens kunskap. Hur förmedlas handens kunskap på distans? Hur kan en kurs i textilslöjd utformas och genomföras helt på distans? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att bedriva ett praktiskt-estetiskt ämne helt på distans? Undersökningen visar att det krävs stor tydlighet av undervisningsmaterialet för att eleven ska förstå och kunna utföra praktisk-estetiska ämnen på distans. Om en elev känner att en uppgift är svår kan det underlätta att ha ett ansikte att se på och tala till. Det främsta problemet med distansstudier är pedagogens svårighet att finnas till för eleven just när hen behöver stöd. Den här studiens undersökande och analyserande arbete resulterade även i en visuell gestaltning. Den gestaltande delen av undersökningen har varit ett redskap för min undersökning. Testerna består av olika delar som innehåller text, stillbild och rörlig bild för att se hur kommunikation mellan student och pedagog kan fungera på distans. Gestaltningen föreställer filmsekvenser projicerade på vit vägg, en vit soffa, bord med nystan och virknålar placerade på och vid bordet i en korg. Projektionerna förställer samtal via webbkamera mellan pedagog och informant och en instruktionsfilm om hur man virkar en mormorsruta. Syftet med gestaltningen är att bjuda in åskådaren att delta genom att sätta sig i soffan, titta på instruktionsfilmen och virka en mormorsruta.

    Nyckelord: Distanskurs, Textilslöjd, Multimodala redskap, Handens kunskap, Estetiskt-praktiskt ämne

  • 4.
    Fjellman Dovsten, Daniel
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Teckningsmanér: En kvalitativ undersökning av olika sätt att teckna på, med ett perspektiv på lärande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tecknande är en process av representation. Olika människor har olika sätt att teckna på, olika teckningsmanér. Hur en person tecknar berättar något om hur den personen förstår världen. Det här examensarbetet utforskar hur olika personer utvecklar olika teckningsmanér genom mötet av olika influenser. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer med tre personer i åldern 24-29, som tecknar aktivt. Intervjuerna lyfter fram de olika informanternas berättelser kring hur de genom livet har utvecklats inom tecknande. Under intervjuerna har jag använt mig av metoden bildelicitering med informanternas teckningar som underlag. I samband med intervjuerna har jag även låtit informanterna instruera mig i hur de tecknar och därefter har jag försökt undersöka informanternas teckningsmanér praktiskt genom tecknande. Undersökningen lutar sig på teoribildningen Design för lärande, som förklarar begreppet kunskap som en individs förmåga att engagera sig i världen på meningsfulla sätt. Något som framkommit av undersökningen är hur informanterna beskriver sina möten med nya uttryck och hur de till viss del har approprierat uttrycken för att utveckla sina egna teckningsmanér. Jag har i undersökningen betraktat appropriering som en process i att lära sig engagera sig i världen på nya meningsfulla sätt. Undersökningen gestaltades i ett interaktivt verk i form av ett teckningsbord med en tillhörande film om teckningsmanér. Gestaltningen ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2019. Detta har lett till en didaktisk reflektion kring appropriering som lärprocess inom bildpedagogik.

  • 5.
    Frölunde, Lisbeth
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Gilje, Øystein
    Institute for Educational Research, University of Oslo.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Öhman-Gullberg, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Methodologies for tracking learning paths: designing the on-line research study Making a Filmmaker2009In: Mediekultur, ISSN 0900-9671, E-ISSN 1901-9726, Vol. 25, no 46, p. 73-85Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The article concerns the design of a collaborative research project (2008-09) entitled Making a Filmmaker, which examines how young Scandinavian filmmakers create their own learning paths in formal and/or informal contexts. Our interest is in how learning experiences and contexts motivate the young filmmakers: what furthers their interest and/or hinders it, and what learning patterns emerge. The aim of this article is to present and discuss issues regarding the methodology and methods of the study, such as developing a relationship with interviewees when conducting interviews online (using MSN). We suggest two considerations about using online interviews: how the interviewees value the given subject of conversation and their familiarity with being online. The benefit of getting online communication with the young filmmakers is the ease it offers, because it is both practical and appropriates a meeting platform that is familiar to our participants.

  • 6.
    Gordon, Adam
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    How Can One Decide and Stick to One Creative Idea from Several?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In pursuing my aim to provide a methodical easy to follow ideation to creationprocess didactic instructional tool to be used both for design and art projects, ledme to produce a multimedia film.An A2 poster with 3 5 step tried and tested hybrid methods started action research,acting as a didactic teaching tool and point of reference.Further to an interview with gymnasium (high school) art and storytelling teacher,the defining process began by editing live test case documentation from her finalyear 2013 art and design class. Audio clips from a creative director and teacherinterviews’ along with still picture quotes added valuable process method narration.Practical hands on experience in addition to the gymnasium class usability findings,led to final stage development in the form of a digital mobile application, "id'8." Anend sequence animation illustrates simplified, refined and combined 2 5stepprocesses in action, as I work the id’8 process tool interactively.

  • 7.
    Göthlund, Anette
    et al.
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Andersson, Cecilia
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Sandahl, Annika
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    In my worst nightmares: teaching art education on-line2018Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Hanquist, Johanna
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Ett livslångt lekande: En undersökning om lekens konstnärliga och pedagogiska potential2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

  • 9.
    Hanses, Anders
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    En konservativ massaker på bildämnet: -en studie av diskussionerna som föregick ämnets omvandling från teckning till bild (1950-1980).2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar de diskussioner som påverkat och de frågor som genomsyrat tecknings/-bildämnets utveckling från 1950-talet till 1980-talet. Genom en djupgående undersökning av dendebatt som förts i media kring ämnet ges en överblick av ämnets historia, syfte och innehåll. Defrågeställningar som har behandlas är; Hur har bildämnets betydelse diskuteras i media? Hur hardiskussionerna påverkat framväxten av och innehållet i nya läroplaner? Och hur har ämnets historiapåverkat vår syn på ämnet idag? I resultatet framgår att, i lgr 62 skrivs det fria skapandets betydelse ini läroplanen på ett tydligt sätt. Sett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skriver man i läroplanen inen utveckling som redan fanns på fältet under 1950-talet och början av 60-talet. Läroplanen speglarsåledes det arbete som redan bedrevs i praktiken. Samtidigt fanns det inslag av andra sätt att se pårelationen mellan läroplanen och den pedagogiska praktiken – Lgr 62 speglar en lång tradition avestetisk fostran som existerat under 1940- och 50-talet och speglar således existerande synsätt ochtraditioner. Innehållet i Lgr 69 speglar också i hög grad det arbete som redan bedrevs i praktiken. Avdiskussionerna som föregick den färdiga läroplanen kan man emellertid tydligt se att den färdigaläroplanstexten blev resultatet av en kompromiss mellan de förslag som SÖ ursprungligen lade framoch de förslag som drevs av teckningslärarna själva. Jämför vi bildämnets kursmål i lgr 80 med dagensläroplan (lgr 11) har ämnets betydelse och syfte stannat kvar och inga större förändringar har skett.Med andra ord har bildämnet gått från att vara det ämne som genomgått flest förändringar i jämförelsemed andra ämnen till att knappast genomgå några förändringar alls. Kanske kan det här vara svaret påvarför det idag finns så många spridda åsikter kring bildämnets syfte och betydelse.I den tillhörande visuella gestaltning som ingår i arbetet bjuder jag in till ett ljudverk baserat påintervjuer med personer med anknytning till Bildlärarutbildningen på Konstfack där de ger sin syn påvad bildämnet handlar om, är och bör vara. I installationen inbjuds publiken till att ta del avdiskussionen och reflektera över den komplexa problematik som där ställs och som fortfarande äraktuell: bildämnet som andningshål; estetisk fostran; problematiken kring om konst ska var central iämnet vs att alla bilder i samhället ska behandlas; uppfattningen om bilden som pysselämne; vikten aven kritisk blick på vår omvärld och åt vilket håll bildämnet i skolan är på väg idag.

  • 10.
    Hjalmarsson, Jan
    Södertörns högskola, Södertörns högskolebibliotek.
    Wikipedia – ett verktyg för lärande och bildning?2010In: NU2010 Dialog för lärande: 13-15 oktober 2010 : Aula Magna Stockholms universitet, Stockholm: SUHF , 2010, p. 160-Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kan lärare och bibliotekarier tillsammans arbeta med att integrera kritisk informationssökning iämnesundervisningen inom högre utbildning? Hur kan uppslagsverket Wikipedia användas som ettverktyg för lärande? Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras tillbildningsbegreppet idag?Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka hur Wikipedia kan användas som ett verktyg i undervisning för att integrera källkritisk träning inom högre utbildning på grundnivå. Från höstterminen 2007 och framåt har jag, iegenskap av undervisande bibliotekarie på Södertörns högskola, samarbeta med ämnet etnologi kring engruppuppgift som går ut på att söka information om vetenskapliga begrepp. Uppgiften har ingått i den förstadelkursen ”Kulturella perspektiv” som ger en allmän presentation av ämnet och studiet av kulturell mångfald. Detetnologiska forskningsfältet presenteras och aktuella vetenskapliga perspektiv och begrepp diskuteras med särskild hänsyn till kulturell mångfald och med fokus på genus, klass och etnicitet. I kursvärderingarna har flera studenter betonat uppgiftens betydelse för en fördjupad kunskap om källkritiskt tänkande när det gäller olika webbaserade sökverktyg och informationskällor. En text som beskriver arbetet finns redovisad i antologin: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.) 2009. För de allra flesta unga människor i Sverige är datorn, Internet och mobiltelefonen en självklar del av vardagen. Nya kunskaper och färdigheter betonas i samhället idag: förmågan att sortera, värdera, välja ut information och kunna sätta in information och informationskällor i meningsfulla sammanhang. Dessa till kunskaper och färdigheter kopplas ofta samman med begrepp såsom datorkunskap, informationskompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk förändring och tillgängligheten till information. Wikipedia är ett relativt nytt fenomen inom informationsvärlden och har fått ett stort genomslag. Användningen av Wikipedia är en högst aktuell och omdebatterad fråga både i media och inom högre utbildning. Inte bara på Södertörns högskola, utan på flera andra lärosäten, används detta uppslagsverk i undervisningen för examinationsuppgifter eller som ett verktyg för att träna kritiskt tänkande hos studenter. Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras till bildningsbegreppet idag?

  • 11.
    Insulander, Eva
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Kjällander, SusanneStockholms universitet.Lindstrand, FredrikUniversity College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.Åkerfeldt, AnnaStockholms universitet.
    Didaktik i omvandlingens tid: Text, representation, design2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Didaktik i omvandlingens tid ger författarna en bred syn på didaktik och på hur miljöer och resurser utformas för att understödja lärande. Boken tar avstamp i en tid då kommunikation blir alltmer utvecklad genom ny teknologi. Hur lärare använder teknologin får då avgörande betydelse för undervisningen. Författarna sätter fokus på design för lärande och multimodalitet och betonar särskilt de kreativa och mångfasetterade aspekterna av lärande, undervisning och bedömning.

  • 12.
    Johansson, Karin
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    “It's not art; it's not therapy; it's something else”: an investigation into how aesthetic practice can be used in pedagogic situations for pupils to examine and reflect on themselves2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this investigation, I discuss how students can examine and reflect on themselves through aesthetic practice in various pedagogic situations. The field study took place over two months in the international settlement of Auroville in the south of India, where I visited schools and observed various pedagogical methods. In this study, I focus on two of these pedagogical methods: Play of Painting and Awareness Through the Body. In both, the body is considered an important part of the student’s learning and development. These experiences form the background for this investigation.

    I investigated Play of Painting and Awareness Through the Body through focussing on one lesson from each method. I describe how the methods are organised and practised in Auroville schools with observations, visual material, and interviews from my field study. 

    In this investigation, I use a phenomenological and aesthetic perspective together with a brief introduction to the theory of Integral Education. I believe that aesthetics can be used in many different ways in a school context. In this thesis, I use the term aesthetic practices to understand and study Awareness Through the Body and Play of Painting. I see these methods as two examples of how aesthetic practices and conditions for aesthetic learning processes with different ways of reflection can be encouraged in an educational environment. 

    The children in Play of Painting and Awareness Through the Body learn about themselves through the experience of practising aesthetics with their whole bodies and senses. Through creating conditions for aesthetic practice as in Awareness Through the Body and Play of Painting, children can reflect on themselves together with others. 

    The purpose of this investigation is to research how aesthetic practices can be used in pedagogic situations through the methods Play of Painting and Awareness Through the Body. I focus on how pupils can examine and reflect on themselves through aesthetic practice in these two methods. 

  • 13.
    Kiander, Anna
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Genom: Metod: En studie i radikala redovisningsformer2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Traditionella redovisningsformer i grundskolans bildämne skapar sällan utrymme för lärande.

    Trots att bild är ett estetiskt ämne genererar ofta redovisningsformer ett passivt

    förhållningssätt gentemot det som eleverna redovisar. Att redovisa inför en grupp kräver

    kommunikativ kompetens, något som är utanför bildämnets kursplan. Däremot kan elever lära

    sig att framträda, och interagera med publiken för att en lärandesituation ska uppstå.

    Med utgångspunkt i de traditionella redovisningsformerna undersöks utvecklingspotentialer

    där teater, samtidskonst, performativitet och estetiska lärprocesser tillsammans används för att

    besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Hur kan redovisningsformerna i

    bildämnet inom grundskolan utvecklas genom performativa uttryck? För att besvara

    frågeställningen analyseras deltagande observationer av redovisningar på tre estetiska

    vuxenutbildningar genom att tematiskt kategorisera beståndsdelarna i teman för att belysa och

    problematisera företeelser som visade sig under redovisningarna. Gemensamma nämnare

    visades, oberoende av innehållet som redovisades, tydligast genom de studenter som deltog

    som betraktare under redovisningarna. Variationen på studenternas delaktighet visades främst

    genom den respons som efterfrågades och utdelades.

    Empirin består förutom av observationerna, även av en gestaltande undersökning.

    Gestaltningen har formats ur frågeställningen Hur kan en radikal redovisningsform se ut?

    Frågeställningen besvaras genom en performativ händelse, ett performance där uppsatsen i

    dess fysiska och materiella form bearbetas genom att mixas till pappersmassa som används

    för att tillverka nya pappersark. Gestaltningen visades som ett performance med materiella

    spår i form av en installation under lärarprogrammets examensutställning på Konstfack.

  • 14.
    Leijon, Marie
    et al.
    Malmö Högskola.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, no 3-4, p. 171-192Article in journal (Refereed)
  • 15.
    Lemon, Max
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Tänk utanför det fyrkantiga ögat: En studie kring spelens fördelar och nackdelar2017Independent thesis Basic level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur vi påverkas och utvecklas av TV- eller datorspelande. Genom multimodala tekniker, fokusgruppsforskning och autoetnografiska tekniker har jag funnit att spelandet förändrar spelaren både positivt och negativt. Genom olika spelgenrer utvecklar spelaren olika färdigheter. 

    Frågeställningarna är: Vilka färdigheter utvecklas genom TV- och datorspelande? Hur kan man använda sig av dessa färdigheter? Vilka är nackdelarna med spelande?

    Syftet med undersökningen är att finna nya användningsområden för spel. Som blivande lärare vill jag kunna använda mig av modern teknik och dess potential att utveckla människors kunskaper. Uppsatsen tar också upp att många spelar för att de har problem av något slag, vilka beteendemönster som indikerar dessa problem och hur dessa kan avhjälpas. 

    I uppsatsen belyses den potentiella utveckling spelandet kan ge spelarna. Som att utveckla förmågan till att fokusera och lösa problem mm. som kan förstärkas eller förvärras om inte undervisningen läggs upp på rätt sätt. 

    Det sägs exempelvis att spelares förmåga att fokusera försämras, detta motbevisas av att spelare oftare har högre koncentrationsförmåga. En enskild spelare kan lätt misstas för att vara ofokuserad, då den i själva verket är uttråkad och understimulerad. 

    Mitt gestaltade arbete behandlar spelandets kreativa tänkande och det jämförs med icke-virtuella kreativa processer och tänkanden. Då utveckling av tankeverksamhet är en viktig del hur spelen påverkar oss har jag klargjort likheter och skillnader mellan de olika kreativa processerna. Detta har arbetats ihop till en film. Där mitt spelande och andra kreativa situationer i min vardag gestaltas. 

    Slutsatsen är att spelen hjälper oss att utveckla många olika färdigheter. Det finns positiva och negativa effekter, men potentialen för användningen av de positiva effekterna är enorm.

  • 16.
    Lindberg, Frida
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Är det viktigt att lära sig teckna?: En undersökning om bildlärares ämneskonception2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

  • 17.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    A design oriented approach to learning in multimodal text production practices2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a Swedish research project about filmmaking as a site for transformative processes (Lindstrand, 2006; 2009). The scope of the paper is twofold, as it both presents results regarding multimodal learning in the production of moving images and aims at contributing more generally to the development of multimodal, design oriented approaches to the analysis of learning. The text is anchored in examples from collaborative filmmaking processes which serve as a background for elaborating on questions of various kinds: How can learning be grasped analytically and methodologically in processes of multimodal semiotic production? What is learnt and what characterizes the learning process in this type of semiotic work? How – and why – does the multimodal nature of these endeavours contribute to the learning process?

    Filmmaking consists of a number of processes characterized by different objectives and the production of different kinds of texts, within different genres, with different tools, in different media and different modes. All of these differences contribute to changes – related to issues of transformation and transduction – in the overall process and present the filmmakers with new challenges, new perspectives and new sets of meaning potentials. The paper brings attention to how the filmmakers reflect upon various aspects of the films during their work, and shows how they gradually become aware of aspects of their films that relate to the ideational, interpersonal and textual metafunctions of texts. Their widened attention affects the process itself, since it guides them towards new choices. A cyclic motion is thereby implied, since the new choices will lead to new reflections and so on.

    The presented results are summed up in the form of an additional version of the Learning Design Sequence model presented by Staffan Selander (2008), aimed at mapping learning processes in creative multimodal text production and emphasizing the role of design in the learning process.

    References

    Lindstrand, F (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film [Making difference. Representation, identity and learning in teenagers’ work and communication with film] Doctoral thesis. Stockholm: HLS Förlag.

    Lindstrand, F (2009) ”Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland” [”Learning processes at the crossroads of filmmaking”]. In Lindstrand, F & Selander, S (eds)Estetiska lärprocesser [Aesthetic learning processes]. Lund: Studentlitteratur.

    Selander, S (2008) “Designs for learning – a theoretical perspective”. In Designs for Learning,  vol 1, no 1.

  • 18.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Att erkänna och urskilja: Ett designorienterat multimodalt fokus på barns meningsskapande2011In: Teks og tegn: Lesing, skriving og multimodalitet i skole og samfunn / [ed] Smidt, J.; Tønnessen, E. S. & Aamotsbakken, B., Trondheim: Tapir Akademisk Forlag , 2011, 1, p. 51-62Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Competent Toddlers: A Study of Engagement, Social Interaction and Meaning Making In Front Of The TV Screen2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Based on the results from a Swedish research project, this paper investigates young children's meaning-making in relation to moving images in a preschool context. The specific focus of the paper is to look at if – and how – two year-old children can be said to make meaning during the screening of a series of short animated films at their preschools. What kind of meanings are made and how are they communicated by the children? How do the films become resources for childrens meaning making and to what extent can social interaction with peers and preschool teachers be said to influence childrens meaning making during the screening of the films? The results presented are based on analyses of both interaction in front of the TV screen and of the animated films.

    The theoretical framework is based on a social semiotic (Hodge & Kress, 1988; Kress, 2003; van Leeuwen, 2005) and multimodal (Kress & van Leeuwen, 2001; Jewitt, 2009) approach, which implies a view of communication and representation as a social process of signmaking. Both theories are united in a common interest in understanding how people communicate and make meanings with a wide range of resources, or modes. Semiotic resources are used both to produce and interpret texts, in the same way as signs are made both externally and internally. The analyses of both interaction and of the animated films were guided by the theoretical assumptiom that all texts simultaneously construct different types of meanings through three metafunctions (Jewitt & Oyama, 2001; Iedema, 2001; van Leeuwen, 2005). They represent some aspect of the world (the ideational metafunction); represent and construct relations between represented and interactive participants (the interpersonal metafunction); and are organised as coherent texts (the textual metafunction). Meanings are made through the use of various modes in relation to these different aspects.

    The project included studies at eight preschools spread over three Swedish municipalities. Approximately 150 children in the ages from two to four participated in the project. They watched the films in groups of four to six children. Nine screenings were recorded with video camera and mp3 recorders. All video material was transcribed multimodally and analysed by means of the social semiotic and multimodal framework presented above. Aspects that were attended to specifically in the transcriptions included verbal interaction, gaze/eye movements, gestures, posture, mimics and motions. Apart from the filmed material, interviews were made with children, parents and preschool teachers. The role of the interviews was to construct a background in terms of how moving images were used in the preschools and how familiar the children were with different kinds of media etc. Accordingly, interviews were transcribed more thematically than the video material.

    The paper shows that the children indeed make meaning in relation to the fillms and that they make a number of forms of meaning during the screenings. The meanings are made in different modes and are influenced by a number of factors, such as the social interaction with peers and preschool teachers, whether or not the stories are familiar to the children from before, and the childrens previous experiences of moving images . The paper also shows that the young children are highly competent in practicing literacy skills during the screenings, exemplified by their expertise in interpreting various aspects related to film language

    References

    Banks, Marcus (2001): Visual Methods in Social Research. London: SAGE Publications.Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988): Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.Iedema, Rick (2001): “Analysing film and television: a social semiotic account of Hospital: an Unhealthy Business”. In Van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (red): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 183-206.Jewitt, Carey (ed.)(2009): The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London & New York: Routledge.Jewitt, Carey & Kress, Gunther (eds)(2003): Multimodal literacy. London: Routledge. Jewitt, Carey & Oyama, Rumiko (2001): “Visual meaning: a social semiotic approach”. In van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (eds): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 134-156Kress, Gunther (1993): “Against arbitrariness: the social production of the sign as a foundational issue in critical discourse analysis”. In Discourse & society, vol 4(2). P 169-191.Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge.Kress, Gunther (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge.Kress, Gunther; Jewitt, Carey; Ogborn, Jon; Tsatsarelis, Charalampos (2001): Multimodal Teaching and Learning. The Rhetorics of the Science Classroom. London: Continuum.Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001): Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.Lindstrand, Fredrik (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doctoral thesis. Stockholm: HLS Förlag.Lindstrand, Fredrik (1998) "Snuttefilm i förskolan - en studie av engagemang och meningsskapande". In Rönnberg, M. (ed.): Blöjbarnsteve. Uppsala: Filmförlaget.Van Leeuwen, T. (2005) Introducing social semiotics. London & New York: Routledge.

  • 20.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Film i  förskolan: om de yngre barnens meningsskapande kring rörlig bild2010Conference paper (Other academic)
  • 21.
    Lindstrand, Fredrik
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Grasping action in multimodal transformative processes2018In: 9ICOM: Book of abstracts / [ed] Boeriis et al, Odense, Danmark: Syddansk Universitet, 2018, p. 23-23Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Grasping action in multimodal transformative processes

    Fredrik Lindstrand, Konstfack University of Arts, Crafts and Design, Stockholm

     

    A multimodal and social semiotic (Hodge & Kress, 1988) approach to learning, focusing on semiosis and semiotic change, provides an important contrast to the fields of research that currently inform political discourse on education and learning. By conceptualising learning as socially situated processes of sign-making and approaching learners as meaning-makers engaged in semiotic work (Kress, 2003; 2009), social semiotics affords valuable possibilities to grasp the social and epistemological complexities of learning and education (Insulander & Lindstrand, 2013; Insulander, Kjällander et al., 2017). In a world of instability and change, this seems as crucial as ever (cf. Kress, 2008).

    However, approaching learning in ways that utilise the potentials of social semiotic theory calls for a research design that opens not only for analyses of signs and resources, but also for grasping sign-making as a process of decision making in situ over time (cf. van Leeuwen, 2005; Lindstrand, 2010). Differently put, it is a matter of balancing the two sides of social semiotics: the functional/social and the systemic parts of semiosis (Machin, 2016).

    Building on examples from two research projects, the paper suggests that ethnographical approaches may offer ways to orchestrate this in practice (see also Dicks, Soyinka & Caffrey, 2006; Dicks, Flewitt et al., 2011). One of the projects, Making difference (Lindstrand, 2006; 2009) used ethnographic approaches to show how understandings of aspects related to ideational, interpersonal and textual features of communication with moving images were construed gradually in the transition between different phases, modes and media in collaborative filmmaking processes. The other project, The Mission (Lindstrand, 2016), used ethnographic approaches to track how various elements from a convergent learning process about WW2 were used as resources in the collaborative production of a written fictive story.

     

    References

    Dicks, B., Soyinka, B. & Coffey, A. (2006) Multimodal Ethnography. Qualitative Research 6(1), 77-96.

    Dicks, B., Flewitt, R., Lancaster, L. & Pahl, K. (2011) Multimodality and ethnography: working at the intersection. Qualitative Research 11(3), 227-237.

    Hodge, R. & Kress, G. (1988) Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.

    Insulander, E., Kjällander, S., Lindstrand, F. & Åkerfeldt, A. (eds.)(2017) Didaktik i omvandlingens tid. Text, representation, design. [Didactics in times of transformation. Text, representation, design]. Stockholm: Liber.

    Insulander, E. & Lindstrand, F. (2013) “Towards a social and ethical view of semiosis. Examples from the museum”. In Böck, M. & Pachler, N. (red.) Multimodality and Social Semiosis: Communication, Meaning-making, and Learning in the Work of Gunther Kress. New York: Routledge. 225-236.

    Kress G. (2003) Literacy in the New Media Age. London: Routledge.

    Kress, G. (2008) Meaning and learning in a world of instability and multiplicity. Studies in Philosophy and Education 27(4), 253-266.

    Kress, G. (2009) Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Lindstrand, F. (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film [Making difference. Representation, identity and learning in teenagers' work and communication with film]. Diss. Stockholm University. Stockholm: HLS Förlag.

    Lindstrand, F. (2009) "Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland" [Learning processes in the marches of filmmaking], in Lindstrand, F. & Selander, S. (eds.). Estetiska Lärprocesser – upplevelser, praktiker och kunskapsformer [Aesthetic Learning Processes - Experiences, Practices and Forms of Knowledge]. Lund: Studentlitteratur. 153-174.

    Lindstrand, F. (2010) Interview with Theo van Leeuwen. Designs for Learning 3:1-2, 84-90.

    Lindstrand, F. (2016) Med berättelsen och berättandet som mål och medel i en gränsöverskridande lärprocess kring andra världskriget. [Story and storytelling as target and means in a cross-boundry learning process about WW2]. Project report. Sandviken: Litteraturhuset Trampolin.

    Machin, D. (2016) The need for a social and affordance-driven multimodal critical discourse studies. Discourse & Society 27:3, 322-334.

    van Leeuwen, T. (2005) Introducing Social Semiotics. London: Routledge.

     

     

  • 22.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    I ständig förändring: text, mening och lärande sett från ett designorienterat perspektiv2010Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Interests in motion: Young Scandinavian filmmakers' representations of film making as a knowledge domain2010Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Interview with Christof Wulf2008In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 1, no 1, p. 68-72Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Interview with professor Christof Wulf, who gives an account of his anthropological work within the field of learning.

  • 25.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Länkar över tid och rum: Elevarbetet ur ett designperspektiv2009In: Didaktisk design i digital miljö: nya möjligheter för lärande / [ed] Staffan Selander & Eva Svärdemo Åberg, Liber: Stockholm , 2009Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Lärande och meningsskapande i filmens värld2011Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Lindstrand, Fredrik
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Signs of multimodal genre awareness in young YouTubers' online engagements2018In: 9ICOM: Book of abstracts / [ed] Boeriis et al, Odense, Danmark: Syddansk Universitet, 2018, p. 103-103Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, big efforts are currently being made in what is referred to as the "digitization of school" (cf. Government of Sweden, 2017) and in the work to support media and information literacy (MIL) at a more general level. Since many young people today are deeply engaged in various forms of digital media on the one hand (Swedish Media Council, 2017) while lacking commitment to their education on the other, a focus on digitization and media literacy could perhaps bridge these motivational gaps – at least to some extent, for some pupils. However, instead of listening to and acknowledging children's knowledge and experience within this field there seems to be a tendency to frown upon their engagements in digital media and to describe their activities on digital platforms as potentially harmful.

    This paper presents results from of an on-going pilot project, Learning in Digital Wastelands (Lindstrand, 2018), on children's learning and designs for learning (cf. Selander & Kress, 2010; Bezemer & Kress, 2008) in digital arenas outside school. The aim of the project is to investigate meaning-making and designs for learning in digital contexts outside school where children and young people are engaged in multimodal sign-making practices (Kress, 2003; 2010). An incentive is, perhaps naïvely, that this may offer new perspectives on resources and designs for learning suitable for children today.

    More specifically, the paper presents a multimodal analysis of the opening sequence of a video posted on YouTube by a nine-year old. By contextualising the video and its modal configuration and orchestration through comparisons with other YouTube videos referred to by this young producer, the paper claims that the video indicates a high level of multimodal genre awareness. As a conclusion it is suggested that a curiosity in what children do outside school could give great leads in terms of how to take pedagogy further and work within genres, modes and media that are relevant to children today. Who knows what genres will be dominant tomorrow (cf. Hyon, 1996; Johns, 2002)?

    References

    Bezemer, J. & Kress ,G. (2008) Writing in Multimodal Texts. A Social Semiotic Account of Designs for Learning, Written Communication 25(2).

    Government of Sweden (2017) "Action on digital transformation", retrieved 20180110 from http://www.government.se/pressreleases/2017/06/action-on-digital-transformation/

    Hyon, S. 1996. Genre in three traditions: Implications for ESL. TESOL Quarterly 30(4):693-722.

    Johns, A.M. (Ed.). (2002). Introduction. Genre in the classroom. Multiple perspectives. London: Lawrence Erlbaum, pp. 3-13.

    Kress, G. (2003) Literacy in the new media age. London: Routledge.

    Kress, G. (2010) Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Lindstrand, F. (2018, in press) "Relevanta utsvävningar på digitala arenor - om YouTube, literacy och genremedvetenhet" [Relevant dissipations on digital arenas - on YouTube, literacy and genre awareness] in Forsgren Anderung, K. & Folkesson, E. (eds.) Trampolinmodellen [The Trampoline model]. Sandvikens kommun: Kulturcentrum.

    Selander, S. and Kress, G. (2010) Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv. [Designs for learning. A multimodal perspective]. Stockholm: Norstedts.

    Swedish Media Council [Statens Medieråd] (2017) Ungar och medier 2017 [Kids and media 2017]. Retrieved 20180111 from https://statensmedierad.se/publikationer

  • 28.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Snuttefilmsprojektet i Gävleborg: en studie kring rörlig bild i förskolan2011Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 29.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer: vad kan barnen lära oss?2013Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Populärvetenskaplig föreläsning vid konferensen Konstarter i Pedagogiken - Art in Education, Edsbyn 7-8 januari 2013.

  • 30.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Transformations in progress: multimodal meaning-making at the museum2009Conference paper (Other academic)
  • 31.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Carlsson, Camilla
    Lärande och meningsskapande i gestaltande arbete2011Conference paper (Other academic)
  • 32.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Frölunde, Lisbeth
    Roskilde Universitet.
    Gilje, Oystein
    Universitetet i Oslo.
    Öhman-Gullberg, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Interests in motion: The film medium through the eyes and lenses of young Scandinavian filmmakers2011In: International Perspectives on Youth Media: Cultures of Production and Education / [ed] JoEllen Fisherkeller, New York: Peter Lang Publishing , 2011Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This chapter examines youth media from a Scandinavian perspective, based on the results of a recent study about learning paths among young filmmakers in Denmark, Norway and Sweden. We deal specifically with how the film medium as a knowledge domain, or a field of practice, is represented through the discourses of young Scandinavian filmmakers. The chapter introduces three filmmakers and their submitted films. The analysis – which uses a social semiotic approach to communication and meaning making – is focused on their enclosed descriptions of a scene they felt satisfied with and their motivations for highlighting that specific scene. The aspects of the scene they point out are seen as representations of the film medium as a knowledge domain, based on certain assumptions about how the medium works and what can be regarded as marks of quality within the different aspects of filmmaking they focus on. As a background, a Scandinavian context for youth filmmaking is presented briefly.

  • 33.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Frölunde, Lisbeth
    Gilje, Oystein
    Öhman-Gullberg, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Scandinavian filmmakers across contexts of learning2010In: Media Literacy and Education: Nordic Perspectives / [ed] Arnolds-Granlund, Britt; Erstad, Ola; Högberg, Lasse; Kotilainen, Sirkku; Lundgren, Per & Tufte, Birgitte, Helsingfors: Nordicom & the Finnish Society on Media Education , 2010Chapter in book (Other academic)
  • 34.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Insulander, Eva
    Stockholms universitet.
    Design för lärande på museer2010Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Insulander, Eva
    Mälardalen University, School of Education, Culture & Communication, Västerås, Sweden.
    Towards a social and ethical view of semiosis: Examples from the museum2013In: Multimodality and Social Semiosis: Communication, Meaning-making, and Learning in the Work of Gunther Kress / [ed] Margit Böck, Norbert Pachler, New York: Routledge , 2013, p. 225-236Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    University of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Insulander, Eva
    Stockholms Universitet.
    Selander, Staffan
    Stockholms Universitet.
    Design för lärande Historia: Medeltiden som exempel2019 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medeltiden är en epok som har avsatt många olika avtryck också i vår tid, inte minst som en mytomspunnen inspirationskälla. Detta gestaltas på många vis, bland annat i romaner, filmer, tv-serier, spel, lajv och arrangemang som "Medeltidsveckan" eller Nordisk festival för medeltida musik. Bruket av medeltiden säger därför också något väsentligt om vår egen tid, och blir ett intressant "nyckelhål" för att förstå både vilken bild vi skapar av oss själva och vilken bild vi skapar om en historisk epok.I den här boken söker vi svar på frågor som: Hur gestaltas och används medeltiden i olika sammanhang? Vilka aspekter lyfts fram som centrala, och vilka tonas ner? Dessa frågor rör historiebruk och historiemedvetande, som ju också är centralt för skolans undervisning. Därför vill vi också se närmare på hur medeltiden representeras (multimodalt) och bearbetas i förskolans och skolans värld jämfört med hur medeltiden tar gestalt i andra sammanhang.Boken - med fokus på design för och design i lärande - vänder sig till lärarutbildning och lärarfortbildning, men också till studerande i pedagogik och didaktik såväl som studerande inom andra discipliner som intresserar sig för hur kunskap gestaltas och används i olika sammanhang.

  • 37.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Selander, Staffan
    Stockholms Universitet.
    Pusselbitar, metod och estetiska lärprocesser: att lära med samtidskonst2011In: SKISS: konst, arbetsliv, forskning: Nio rapporter / [ed] Anders Widoff, Stockholm: Konstfrämjandet , 2011, p. 158-195Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Seleander, Staffan
    Stockholms universitet.
    Insulander, Eva
    Stockholms universitet.
    Museet, utställningen, besökaren: Meningsskapande på en ny arena för lärande och kommunikation2010Conference paper (Other academic)
  • 39.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Stockholms universitet.
    Åkerfeldt, Anna
    Stockholms universitet.
    En förändring av lärandets kontext: aspekter på lärande i gestaltningsarbete med digitala resurser2009In: Individ, teknik och lärande / [ed] Jonas Linderoth, Stocholm: Carlsson bokförlag , 2009Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI). University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Öhman, Lisa
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken: om kunskapens representationsformer2015In: Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

     Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken - om kunskapens representationsformer 

    I en tid där digitala medier mer och mer utvecklats till en vardaglig kommunikationsresurs, utmanas traditionella gränser och förhållningssätt ifråga om hur kunskap kan gestaltas. Som en följd av denna utveckling engagerar sig allt fler lärosäten och utbildningar i samtal om kunskapens representations-former. Det handlar då dels om hur vi kan ta vara på de pedagogiska potentialer som står att finna när vi sammanför teori och praktik, dels hur vi kan förhålla oss de frågor som uppstår i relation till bedömning och ifråga om vilka uttryck för kunnande som ska (eller inte ska) erkännas inom ramen för den akademiska utbildningen. Mest aktuell blir kanske frågan i förhållande till examensarbeten på olika nivåer inom utbildningen. Rundabordssamtalets syfte är att ge utrymme för en dialog kring dessa frågor och med särskild utgångspunkt i erfarenheter från högskolepedagogiskt arbete med ett så kallat ”dubbelt perspektiv”. Utmärkande för denna pedagogiska form är att både teori och gestaltning används som verktyg och kunskapsformer i lärprocesser och inom examensarbeten på högskolan. Ett dubbelt perspektiv handlar på så vis om hur man utifrån olika mål kan kombinera teori med gestaltning på akademisk nivå, utan att ställa olika kunskapsformer emot varandra (Giroux & Shannon, 2013). Utgångspunkten är att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga (Selander & Kress, 2010). Temat för detta samtal är angeläget, då det fortfarande finns mycket lite forskning som undersöker olika skärningspunkter mellan teori och gestaltningspraktiker, så väl nationellt som internationellt (Göthlund, & Lind, 2010).

  • 41.
    Mäkelä, Esko
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI). Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Mening och uttryck i slöjd2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 18, no 1-2, p. 87-101Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Meaning and Expression in Sloyd

    Abstract:

    This article focuses on communicative aspects of the Swedish school subject Sloyd, which is a compulsory subject in Swedish comprehensive school for pupils in grade 3-9 (aged 9-15/16). Sloyd in school is mainly a Nordic phenomenon and can be understood as a combination of art, craft and design. The socio-cultural concept mediation is used for uncovering meaning and expression in sloyd as a process as well as the actual artefacts made by pupils. The empirical materials in this article consist of one transcribed interview and photos of sloyd objects transformed into a narrative drawn from a larger qualitative research project. Visual ethnography was used as a research method in the field and findings were analysed using a narrative approach in combination with Bakhtin´s (1988) systematic analysis of the architectonics of the aesthetic objective. The narrative presented in this article concerns a textile application made by Pernilla. Her story tells of how she got the idea for a pillow, the actual making and how she figures it will be in her room. Some critical events in the story point out the mediating effects of colour, cultural signs and the importance of well-being. It all started when she saw the colourful textiles on the shelf in the textile workshop. They spoke to her of nature and landscapes she remembered seen from above travelling in airplanes. The story unfolds in a process including a Swedish banknote showing a fictitious character, Nils Holgersson, from a novel by Selma Lagerlöf. Pernilla thus enters a dialogical relation that establishes an intertextual connection, which affects her design of the pillow.

    The analysis shows that the dialogical and intertextual features are present not only on the conceptual level but also at the material level, in the actual making, which stands out as acts of meaning making. This is a process that, according to Knutes, consist of a structure including three general criteria; (i) refiguration of physical objects, (ii) personal project, and (iii) dynamic course. All of these are present in Pernillas work. Considering the refiguration criteria one must recognize material, technique and tools as well as aesthetic aspects. In this case the textile material is closely related to aesthetic considerations. The analysis shows a tight connection between the process of making and personal experiences with a clear mark of authenticity. The process was explicitly dynamic on two levels. First and foremost it was dynamic in relation to the material and then it turned into a dynamic process including more and more of personal experiences.

    Bachtins theory of the architectonics of the aesthetic objective includes three units: Content, material, and form. All three units have two common aspects. On the one hand one must identify epistemic aspects and on the other one must understand ethic and architectonic qualities of the artefact. The epistemic aspect of the content in Pernilla´s application may be understood as the function. A pillow has a comforting function and the application functions as a decorative and protective cover. Another epistemic aspect of the content is the material used, which is cotton. But what is the ethic aspect of Pernilla´s application? How can one understand it in the realm of human activities? A narrative approach may shed some light on the issue. Pernilla makes a point of balance and harmony in how she designs her room. She said the colour green represents wellbeing and calmness. This brings in the architectonic aspect of material, as well as the architectonic aspect of form – she chose the colour for a specific reason and she cut the cotton into specific shapes, namely to represent a landscape as seen from above.

    The analysis shows that sloyd is a powerful arena for mediating meaningful learning and that engagement in sloyd develops a sense of identity and connection.

  • 42.
    Olsson Forsström, Josefhine
    University College of Arts, Crafts and Design, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Onstage/offstage: - om avvikande och normbrytande.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier

    orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk

    metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används

    musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt

    handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från

    Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i

    arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i

    iscensatta fotografier.

  • 43.
    Schonfeld, Ida
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Narrating Me and the Discourse of Being Dealt With: Student’s democratic inclusion and execution of personalagency through the self narrative in art and media education.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper is about how students, specifically those who have become marginalized becauseof neuro psychological divergences, depression and one case of narcolepsy, may, by usingself narration in art and media education, promote agency in order to develop the capability ofself advocating. Children must develop a perspective of themselves within society and itssocial structures in order to participate in the discourses concerning themselves as is theirdemocratic right according to the United Nations Conventions of the Rights of the Child.Educators of art and media are in a position to accommodate the intellectual developmentleading towards a meta perspective, by integrating the autobiographical into the ordinarycurriculum. Learning through storytelling is a method that can be applied in both visual artsand media to this end.The artistic manifestation of this work: seven students who attended Nikeungdom, an alternative high school program which does not lead to a degree, were asked toshare their life stories offering insight into how the autobiographical, narrating the self, can beaccessed and why it can be developmentally meaningful. These stories manifested in anedited audio file in which the students told about their journey through the educational systemand their experiences of performing in ways that do not fit inside “the box”. The audio filewas played as sound graffiti from speakers hidden in a tree outside of Konstfack, theeducational institution I attended. This symbolizes divergent students’ exclusion fromrepresenting themselves within formal institutions. The graffiti, subtle and subversive, is alsomade to be played outside of the Board of Education and the psychological institutions thatare supposed to care for these peoples’ development and wellbeing; their social inclusion. Theinstitutions that are in place to form children’s lives exclude these children’s own voices, theyare not enabled to represent themselves. The fact that there was no audience prepared to takethe time and make the effort to listen to the compilation of stories told by these outsiders wasmeaningful for the work. It was also important that the audio piece was not orchestrated as anextravaganza using showmanship to attract attention. It is the job of the authorities, theinstitutions, the politicians, the teachers and psychologists to listen and hear actively,encouraging social inclusion and self-representation within the governing institutions.

  • 44.
    Wallgren, Sophia
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Omsorg och respekt: Strategier, metoder och material för en mer hållbar bildundervisning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

  • 45.
    Wingborg, Axel
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    #visavärlden: Att utveckla berättande och ge röst i bildämnet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

  • 46.
    Wintzell, Erik
    University College of Arts, Crafts and Design, Department of Visual Arts and Sloyd Education.
    Den processade barnboken: En undersökning om kollaborativ revideringsprocess i skapandet av en faktabok för barn.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

1 - 46 of 46
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf