Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 59
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abelli, Carolina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Från Astrid till Bobby: En undersökning om vad det är vi gör då vi söker på nätet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.

         Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?

     

    För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.

    Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.

    Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.

    Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.

    Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
  • 2.
    Arnkil, Harald
    et al.
    Aalto University School of Art and Design, Helsinki .
    Fridell Anter, Karin
    Konstfack.
    Klarén, Ulf
    Konstfack.
    Matusiak, Barbara
    Norwegian University of Science and Technology, Department of Architectural Design, Form and Colour Studies, Trondheim.
    PERCIFAL: Visual analysis of space, light and colour2011Inngår i: AIC 2011, Interaction of Colour & Light in the Arts and Sciences, Midterm Meeting of the International Colour Association, Zurich, Switzerland, 7–10 June 2011: Conference Proceedings, CD / [ed] Verena M. Schindler and Stephan Cuber, Zurich: pro/colore, 2011 , 2011, s. 229-232Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper addresses the need for better and more accurate methods of recording and analyzing the visual experience of architectural space. PERCIFAL (Perceptive Spatial Analysis of Colour and Light) is an ongoing project that aims at developing a method of analysis that can capture coherent spatial experiences of colour and light. The starting point for PERCIFAL is a method of visual evaluation of space and light, developed by Professor Anders Liljefors at the former department of architectural lighting at KTH Architecture. PERCIFAL is based on direct visual observations and the recording of these observations by verbal-semantic descriptions using a questionnaire. It has been developed primarily as an educational tool, but we see in it potential for a design tool for professionals as well as for an analytical method for research. The first test results, conducted in Sweden, Norway and Finland, show that the method has significant pedagogical merits and that it allows interesting comparisons between physical measurements and visual experiences of space, light and colour. 

    Fulltekst (pdf)
    PERCIFAL Visual analysis AIC Zurich 2011
  • 3.
    Björkvall, Anders
    et al.
    Örebro Universitet.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Melander, Ida
    Örebro Universitet.
    Connecting analogue and digital literacy practices?: On uses and semiotic potentials of digital pencils in Swedish middle school and high school2023Inngår i: The 11th International Conference on Multimodality: Desiging Futures: Book of abstracts / [ed] Jiawei Ding, Karen Choi, Henrika Florén, London: University College London , 2023, s. 30-30Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A dichotomization of the resources used for contemporary teaching, learning, and meaningmaking may result in a simplified division of such processes as either ‘digital’ or ‘analogue’. Our presentation addresses this dichotomy, and our understanding of semiotic technologies more broadly, by analyzing the potential of the digital pencil for connecting ‘analogue’ meaning-making to ‘digital’ meaning-making in the subject of Swedish in middle school and high school.  Based on data from two pilot studies, each carried out for two months, our analysis focuses on how digital pencils can be used as tools for multimodal text creation in ways that draw on how this is typically done in analogue genres. This way, the analysis will provide knowledge of the semiotic potentials, affordances and actual uses of digital pencils in school, something which is lacking in previous research, with the exception of a few recent studies (e.g. Riche et al., 2017).  Two main results stand out. First, digital pencils can actually be effectively used to draw on analogue literacy practices in the classroom. Second, digital pencils have other affordances (Lindstrand, 2022) than just functioning as “digital ink”: they are multifunctional in the sense that they can be used as tools for an array of multimodal tasks that analogue pencils cannot. Thus, the analysis concludes that not only can digital pencils be used to resemiotize analogue practices, but they also afford new ways of creating texts.

  • 4.
    Ceder, Simon
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Enacting Sex Education: A practice based study concerning an interdisciplinary knowledge content in Swedish secondary school2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ejnar Kingfors, Amanda
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Att möta ett träd: En undersökning av intra-aktion i relation till kunskapande2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att utforska kunskapande processer med fokus på materiell agensoch intra-aktion genom analys av en slöjdprocess med en nyfälld björk. Målet är att försökasynliggöra hur icke-hierarkiska intra-aktioner i en slöjdprocess kan se ut, genom att studerasamhandling, ömsesidighet, agens och maktstrukturer.Empiri har samlats i en autoetnografisk studie där reflektioner gjorts över mina erfarenheterunder slöjdprocesser tillsammans med en björk. Inledningsvis upplevde jagmaktfullkomlighet över björken då jag skapade ett styckningsschema och arbetsplan.Efterhand insåg jag att björken i stor grad påverkade mig och processen. Björkens agenskrävde ett snabbt och systematiskt omhändertagande för att tillåta sig bearbetas. Björkensstarka närvaro med stora mängder spån och ris, ställde krav på mig att lägga större fokus åtdessa processer. Vid varje motstånd i materialet, frustration och känsla att behöva taoplanerade beslut, agerade trädet eller någon annan aktör som transaktant och bytte riktningpå processen.Alla aktörer i en process förhåller sig till varandra i en kollektiv enhet. Känsla av makt ochkontroll i processen kunde nås i en ömsesidig dialog genom lyhördhet till de andra aktörerna.För att kunna ha en dialog med ett träd, att kunna läsa av det eller möta dess krav, behöverden materiella agensen erkännas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6. Elm Fristorp, Annika
    et al.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Design för lärande i förskolan2020 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskoan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande - hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå. 

  • 7.
    Farah, Katia
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Helt på distans!: Hur handens kunskap kan förmedlas via internetbaserad distanskurs2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att se hur en kurs i ett praktiskt-estetiskt ämne skulle kunna fungera om den gavs helt på distans. Undersökningen fokuserar bl.a. på användandet av rörlig bild, text, ljud, foto och internet som kommunikationsmedel. Materialet undersöker vad som kan fungera och inte fungera med en distanskurs i ett praktiskt-estetiskt ämne. Ett praktiskt-estetiskt ämne har av tradition varit beroende av pedagogens fysiska närvaro för att t.ex. lära ut ett handarbete. Därför ligger utmaningen i att använda nya kommunikationsmedel för att förmedla handens kunskap. Hur förmedlas handens kunskap på distans? Hur kan en kurs i textilslöjd utformas och genomföras helt på distans? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att bedriva ett praktiskt-estetiskt ämne helt på distans? Undersökningen visar att det krävs stor tydlighet av undervisningsmaterialet för att eleven ska förstå och kunna utföra praktisk-estetiska ämnen på distans. Om en elev känner att en uppgift är svår kan det underlätta att ha ett ansikte att se på och tala till. Det främsta problemet med distansstudier är pedagogens svårighet att finnas till för eleven just när hen behöver stöd. Den här studiens undersökande och analyserande arbete resulterade även i en visuell gestaltning. Den gestaltande delen av undersökningen har varit ett redskap för min undersökning. Testerna består av olika delar som innehåller text, stillbild och rörlig bild för att se hur kommunikation mellan student och pedagog kan fungera på distans. Gestaltningen föreställer filmsekvenser projicerade på vit vägg, en vit soffa, bord med nystan och virknålar placerade på och vid bordet i en korg. Projektionerna förställer samtal via webbkamera mellan pedagog och informant och en instruktionsfilm om hur man virkar en mormorsruta. Syftet med gestaltningen är att bjuda in åskådaren att delta genom att sätta sig i soffan, titta på instruktionsfilmen och virka en mormorsruta.

    Nyckelord: Distanskurs, Textilslöjd, Multimodala redskap, Handens kunskap, Estetiskt-praktiskt ämne

  • 8.
    Gordon, Adam
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    How Can One Decide and Stick to One Creative Idea from Several?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    In pursuing my aim to provide a methodical easy to follow ideation to creationprocess didactic instructional tool to be used both for design and art projects, ledme to produce a multimedia film.An A2 poster with 3 5 step tried and tested hybrid methods started action research,acting as a didactic teaching tool and point of reference.Further to an interview with gymnasium (high school) art and storytelling teacher,the defining process began by editing live test case documentation from her finalyear 2013 art and design class. Audio clips from a creative director and teacherinterviews’ along with still picture quotes added valuable process method narration.Practical hands on experience in addition to the gymnasium class usability findings,led to final stage development in the form of a digital mobile application, "id'8." Anend sequence animation illustrates simplified, refined and combined 2 5stepprocesses in action, as I work the id’8 process tool interactively.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Gradin, Ebba
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Fel är inte fel: när fel är en del av att göra rätt2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien behandlas frågeställningen ”Hur kan fel användas som ett verktyg av elever i bildämnets skapande processer?”. Med antagandet om att rätt och fel är en norm i skolan och dess undervisning har jag spenderat en vecka med en klass i årskurs åtta. Där utfördes en deltagande observation och några intervjuer. Syftet med studien var att identifiera normen om rätt och fel i skolundervisningen för att se hur elever kan arbeta med sina fel i bildämnets skapande processer. Studien vägleds av ett sociokulturellt perspektiv – där interaktion och kollektivt lärande var av intresse. Det är med denna teoretiska utgångspunkt jag analyserat resultatet från studien och finner att många av eleverna interagerar med varandra för att ta sig framåt i sina processer. De interagerar med läraren om klasskompisarna inte har svaret de söker. Resultatet från studien visar att fel i bildämnets skapande processer kan tas tillvara genom bland annat språkliga verktyg samt att det krävs trygghet för att eleven ska våga prata om sina fel. Andra exempel på verktyg är kunskaper om olika tekniker och material för att självständigt navigera genom dessa i sina projekt. Ges dessa förutsättningar kan fel användas som ett meningsfullt verktyg i bildundervisningen.

    Som gestaltning till studien har en Skolplansch framställts. Denna skolplansch följer en skoltradition där rätt redovisas i tydligt manér, men denna plansch berättar om någonting annat. Den uppmuntrar, bekräftar och påminner om att fel kan uppstå. Skolplanschen välkomnas in i ett 2020 talets bildklassrum där fel är en del av att göra rätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Gustafsson, Kristin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Där vilda saker är: en didaktisk metod för att formulera upplevelse2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker hur man kan bearbeta och formulera upplevelser av en film med hjälp av figural analys. Denna analys har jag hittat i filmvetenskapens fält. Syftet är att med hjälp av denna vidga filmens möjligheter som verktyg i skolan. Tillsammans med en fenomenologisk ansats och gestaltande metod söker jag en didak-tisk metod/upplägg för elever att formulera upplevelser, som ett komplement till tra-ditionell filmanalys.Med utgångspunkt i Svenska filminstitutets filmhandledningar konstaterar jag vad som inte behandlas när man i skolan ser en film. I filmhandledningarna uppmanas eleverna till en diskussion från frågor som rör värdegrunden, och upplevelsen av filmens bilder lämnas därhän. Jag har undersökt det figurala som ett sätt att komma åt möjligheten att formulera upplevelsen av en spelfilm man har sett i skolan, med hjälp av rörliga bilder. Det figurala är ett begrepp som syftar till vårt omedvetna begär och primära fantasi och vår upplevelse. Med en figural analys kan man fokusera på bildmaterialet utan att söka tecken och betydelse för de bildelement man finner. Teknikens möjligeter, såsom dubbelexponeringar, animeringar, hastighetsvariationer och så vidare utgör nya visuella uttryck.I filmen ”Where wild things are” har jag undersökt vad jag kan komma åt i en spelfilm med hjälp av en figural analys. Detta har jag sedan arbetat med i min gestaltande metod som utgår från en filmad skogspromenad. I gestaltningen har jag återberättat scener ur filmen från mitt eget liv, där jag har liknande upplevelser, då upplevelser kan sägas bottna i tidigare erfarenheter. Vidare har jag förstärkt min upplevelse, med teknikens hjälp, i filmredigeringen. Jag har, bland annat, arbetat utifrån Deleuzes tankar om montage som det effektfullaste sättet att med hjälp av teknikens möjligheter bana väg för en upplevelse hos betraktaren. Till min hjälp har jag Karl Hanssons avhandling, ”det figurala och den rörliga bilden” i Filmvetenskap vid Stockholms universitet .Min slutsats är att man i skolsammanhang, utan att nämna ett svårt begrepp som det figurala, kan använda sig av denna analys och metod för att ge elever möjlighet att också få fokusera på sin egen upplevelse, och resonera kring sin egen vardag som något större. På detta sätt kan man lägga fokus på en större del av människan, då hela människan ska få plats i skolan, så som värdegrunden är formulerad.

    Fulltekst (pdf)
    Där vilda saker är
    Download (mov)
    The figure
  • 11.
    Gåfvels, Camilla
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Colour and form: Changing expressions of vocational knowing within floristry education2018Inngår i: FORMakademisk, ISSN 1890-9515, E-ISSN 1890-9515, Vol. 11, nr 2, s. 1-11, artikkel-id 5Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article investigates how expressions of vocational knowing regarding colour and form changed in Swedish upper secondary floristry education between 1990 and 2015. An analytical approach is used which falls within the framework of a sociocultural interpretation of educational activity. During the period studied, subject matter related to colour and form became increasingly formalised. Empirical data was obtained from multiple sources, including two interviews with an experienced senior teacher, which helped to reveal the local history of a leading Swedish floristry school. The findings of the article are as follows: (i) conceptualisation, verbal analysis and reflection have gained prominence in Swedish floristry education since the 1990s, and (ii) these tools have increasingly served to help participants in education make and express aesthetic judgements. Through a discussion of various aspects of contemporary Swedish floristry education, the article illuminates the complexity of long-term changes in vocational knowing.

  • 12.
    Gåfvels, Camilla
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Berglund, Ingrid
    Våras det för trädgårdsutbildning?: Varierande bilder av trädgårdsyrkens och trädgårdsutbildningens attraktionskraft2020Inngår i: Yrkesutbildning på undantag: att bryta den låga attraktionskraften / [ed] Alexandru Panican, Lund: Studentlitteratur , 2020, Upplaga 1, s. 191-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    2011 är ett viktigt år för den svenska gymnasieutbildningen. Genom en omfattande gymnasiereform, förkortad GY11, sjösattes den nya gymnasieskolan. Genom GY11 skulle yrkesutbildningarna lägga större betoning på yrkesämnena, ha karaktären av färdigutbildning, avslutas med en yrkesexamen samt bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. Förhoppningen var att yrkesutbildningarna skulle bli mer attraktiva, fler elever skulle välja denna utbildningsform för att möta arbetslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. Yrkesutbildningens attraktionskraft utgör en avgörande faktor i förhållande till Sveriges tilltagande matchningsproblem. Med matchningsproblem menas att företag inte hittar arbetssökande med rätt kompetens samtidigt som det finns arbetslösa, framför allt unga arbetslösa, i behov av ett jobb för sin försörjning. Det kommer att saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade år 2025. Samtidigt har attraktionskraften för yrkesutbildningar minskat sedan gymnasiereformen, tvärtemot de ambitioner som har funnits med GY11. Bidragen i denna antologi utgår från följande tre frågor: • Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft? • Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och/eller begripliggöras? • Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft? I antologin medverkar forskare med olika disciplintillhörighet med intresse för gymnasial yrkesutbildning.

  • 13.
    Hallberg, Oskar
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Bilder i sexualundervisningen: En undersökning om bilders betydelser och möjligheter i sexualundervisningen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.

    Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ”sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron”. Jag tror att det blir en krock mellan skolvärldens bilder och de bilder som elever bemöts av i sin omgivning. När dessa sedan ska anpassas till undervisningen utan att bli för privat kan det bli svårt att hitta ett bra undervisningsmaterial. Speciellt i bilder.

    Kanske handlar det emellertid inte om vilka bilder som används utan hur dessa bilder används. Att det inte handlar om att hitta ”rätt” bilder för en fråga eller en fundering utan vilka tankar som bilder väcker hos oss. Genom bildsamtal med elever och lärare undersöker detta arbete hur det visuella materialet ser ut och används i skolan och om det skulle kunna finnas andra sätt att bedriva sexualundervisning där det visuella materialet möjligheter tas till vara på.

    Syftet är delvis att undersöka om och hur bilder använd i sexualundervisningen men även att försöka skapa en medvetenhet kring bilders betydelse som kommunikationsmedel och öppna upp för en dialog kring hur bilder skulle kunna användas som pedagogiskt verktyg.

    Fulltekst (pdf)
    Bilder i sexualundervisningen
    Download (mov)
    Visuell gestaltning
  • 14.
    Hanquist, Johanna
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Ett livslångt lekande: En undersökning om lekens konstnärliga och pedagogiska potential2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Holton, Christin
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Art journal som verktyg i bildämnet: "Du behöver inte bli förstådd... det räcker att du säger det du vill få sagt..."2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet har jag undersökt hur konceptet art journal och art journaling på ett metodiskt och strukturerat sätt skulle kunna användas som redskap och verktyg i bildundervisning för att främja uppstarten av en konstnärlig och kreativ process. Studien har också haft som syfte att undersöka hur en kreativ lärandeprocess kan se ut. Det empiriska materialet består i enskilda semistrukturerade intervjuer med fem deltagare efter att de genomfört olika uppgifter. Detta material har analyserats utifrån tematisk metod. I studien framkom att när de arbetade i sin art journal och det fanns utrymme att testa nya tekniker och material så upplevde deltagarna det som positivt i processen. Att deras arbete i boken inte bedömdes upplevde de som befriande för deras process. Det gjorde att de vågade prova mer och inte bromsade sig på grund av bedömningen. Erfarenheten kunde de sedan ta med sig till kommande bilduppgifter som skulle bedömas. Det framkom också att tiden är en av de avgörande faktorerna för ett konstnärligt processarbete. I den gestaltande delen har jag arbetat med en egen art journal. Denna art journal presenterades på Konstfacks vårutställning i maj 2021.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Insulander, Eva
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Kjällander, SusanneStockholms universitet.Lindstrand, FredrikKonstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.Åkerfeldt, AnnaStockholms universitet.
    Didaktik i omvandlingens tid: Text, representation, design2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Didaktik i omvandlingens tid ger författarna en bred syn på didaktik och på hur miljöer och resurser utformas för att understödja lärande. Boken tar avstamp i en tid då kommunikation blir alltmer utvecklad genom ny teknologi. Hur lärare använder teknologin får då avgörande betydelse för undervisningen. Författarna sätter fokus på design för lärande och multimodalitet och betonar särskilt de kreativa och mångfasetterade aspekterna av lärande, undervisning och bedömning.

  • 17.
    Insulander, Eva
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Exhibition materialities: Effects of digitization for meaning-making2023Inngår i: 11th International Conference on Multimodality: Designing Futures: Book of abstracts / [ed] Jiawei Ding, Karen Choi, Henrika Florén, London: University College London , 2023, s. 90-91Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Digitization has had a transformative impact on museum practices in recent years, including the work with exhibitions (cf. Arvantis & Zuanni, 2021). Digital media make it possible for more people to take part in cultural heritage, by making available objects and remains of a sensitive nature that could not otherwise be shown publicly. It opens up new forms of communication that can make it possible for groups of visitors with different needs to learn about the past (cf. Galani & Kidd, 2020). New questions can potentially be asked, when cultural heritage is made digital.  In this presentation we introduce an on-going research project on digital materialities in museum exhibitions. The aim of the project is to produce knowledge about the effects of digitization in relation to the exhibition medium and to visitors’ meaning-making. It does so by investigating how digital technologies are employed and how specific applications may contribute to learning in a selection of museums, such as Vrak – The Museum of Wrecks and The Vasa Museum. Focusing on materiality, the project seeks to understand the affordances for meaning-making of digital media in relation to the epistemological commitments of modes, media and the material expression (cf. Bezemer & Kress, 2016; Lindstrand, 2022). The presentation will include examples from a series of case studies from different museums that are part of Swedish National Maritime and Transport Museums. We will share some preliminary findings. The project is funded by The Swedish National Heritage Board and will run for three years, 2023-2025. The project aims to contribute to research by bringing the fields of digital humanities and education together, by investigating how analogue and digital technologies intersect when representing cultural-historical objects, and how specific applications create conditions (and perhaps even limitations) for learning and meaning making.

  • 18.
    Insulander, Eva
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Selander, Staffan
    Stockholms universitet.
    Designing Multimodal Texts about the Middle Ages2017Inngår i: Journal of Educational Media, Memory and Society, ISSN 2041-6938, E-ISSN 2041-6946, Vol. 9, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Insulander, Eva
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Selander, Staffan
    Stockholms universitet.
    Designing the Middle Ages: Knowledge emphasis and designs for learning in the history classroom2016Inngår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 3, nr 1, s. 31-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Contemporary teaching and learning implies that pupils encounter curricular content in the form of multimodal representations such as film, museum visits, PowerPoint presentations, roleplay and digital games. Spoken language is no longer the only mode for knowledge representation and meaning-making. This means a new demand for teaching (and assessment), since the school tradition is heavily based on verbal language and assessments of verbal representations. In this article, we will present an analysis of the use of resources and different media in classroom work about the Middle Ages, and discuss the need for the development of assessment tools.

  • 20. Insulander, Eva
    et al.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Selander, Staffan
    Sites for learning and knowledge representations: the Middle Ages2022Inngår i: Designs for Research, Teaching and Learning: A Framework for Future Education / [ed] Lisa Björklund Boistrup & Staffan Selander, London: Routledge, 2022, 1, s. 111-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this chapter, the focus is on knowledge representations in different sites of learning. We will give some examples of formal, semi-formal, and non-formal institutional framings, as well as of choices of representational resources—both in terms of designs for learning and play, and designs in learning. The knowledge area is the Middle Ages, a period which reappears in books, music, films, and games in late-modern contexts. This chapter is thereby also an example of learning outside and inside schools, and of how different institutional logics and choices of material resources affect which type of knowledge that is valued, and what is seen as signs of learning.

  • 21.
    Jagell, Elisabet
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Aesthetic Dimensions as Didactic Resource2021Inngår i: Konstfack Research Week 2021, Stockholm, 2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Jagell, Elisabet
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik. HDK/Valand, Fobos.
    Kommunicera estetiska dimensioner: Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning2022Inngår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science. A, ISSN 1238-9501, E-ISSN 1893-1774, Vol. 29, nr 1, s. 45-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Både elever och lärare tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner hos slöjdföremål och bristen på kommunikation kring detta kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. Ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning har analyserats ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv med hjälp av begrepp från bildsemiotik och socialsemiotiken. Genom att identifiera utställningsguidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel har fem områden som är till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats: 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. De sätt som dessa områden påverkar kommunikation kring ett slöjdföremål kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen. De fem områdena kan därmed ses som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Klarén, Ulf
    Konstfack.
    PERCIFAL - Perceptiv rumslig analys av färg och rum2011Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    PERCIFAL -Perceptiv analys av färg och ljus- presenterar begrepp och metodiska ramar för beskrivning och analys av visuell upplevelse i rumsliga sammanhang. Utgångspunkten är en metod för visuell utvärdering av ljus i rum, som utarbetats vid Arkitekturskolan, KTH i Stockholm av professor Anders Liljefors.Anders Liljefors har också medverkat som konsult i PERCIFAL-arbetet. Syftet är att möjligöra beskrivning och kommunikation kring färgens och ljusets rumsliga helhetsverkan; genom diskussion och analys av systematiskt insamlade data kan man lära känna sitt synsinne och få en bättre förståelse för hur färg och ljus formar vår rumsupplevelse. Arbetsprocessen ligger nära konstnärens; mindre väsentliga detaljer offras till förmån för helhetsintrycket. Härigenom kan man beskriva grundläggande viktiga estetiska och visuellt funktionella rumsliga kvaliteter, som man inte kan komma åt på andra sätt. 

     

    Fulltekst (pdf)
    Percifal
  • 24.
    Leijon, Marie
    et al.
    Malmö Högskola.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande2013Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, nr 3-4, s. 171-192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Lejon, Hebba
    Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), Inredningsarkitektur & Möbeldesign. Konstfack.
    Gestalta lärmiljö i klassrum för dagens behov och undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet: - med och genom VR samt i dialog med skolledare, pedagoger och elever2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet adresserar dels problematiken med att flera klassrums fysiska lärmiljö inte har hängt med i utvecklingen och inte förändrats sedan de första klassrummen utformades, och dels problematiken med att när en lärmiljö utformas kan det uppstå ett glapp mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik, som kan överbryggas förutsatt att pedagoger blir involverade i arbetet, förstår och kan granska gestaltningsförslaget innan det realiseras. 

    Syftet har varit att undersöka hur ett befintligt och idag traditionellt utformat klassrum, med givna förutsättningar, kan anpassas och gestaltas för dagens undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Målet har varit att gestalta klassrummet så att klassrummet och dess lärmiljö ska fungera som verktyg och stöttning för dagens behov, undervisning och lärande. Under arbetet har jag använt mig av mina 13 års erfarenheter som pedagog, mina studier och lärdomar inom didaktik, av litteratur och forskning samt inspirerats av liknande arbete. 

    Mitt gestaltningsundersökande och arbete har kretsat kring de fyra aspekterna: lärmiljöer, flexibilitet och variation, kunskapsutbyte och belysning. Min tolkning av dessa aspekter är materialiserade och visualiserade i ett gestaltningsförslag.

    Sammanfattningsvis ska den fysiska lärmiljön stödja individualisering och att elever kan använda varandra som resurs. Den fysiska lärmiljön bör således bjuda in till och stödja olika lärsituationer, aktiviteter och kunskapsutbyte mellan elever, som pedagogen initierar till och aktivt håller igång. För detta bör klassrummet delas in i väldefinierade mindre rum för: grupparbete, olika funktioner och behov, där alla rum är inom synhåll och räckhåll för pedagogen. Flexibilitet och variation handlar om att eleven kan byta och variera aktivitet och plats, efter behov, under lektionen. Möbler står kvar och är olika. Eftersom möbleringen inte förändras kan belysningen anpassas till platsens aktivitet. Belysningen bjuder i sin tur in till och stödjer lärsituationen. 

    Syftet med arbetet har också varit att undersöka och använda tekniken Virtual Reality (VR) som gestaltningsverktyg och i dialog med skolledare, pedagoger och elever. 

    Resultatet av VR som verktyg i gestaltningsarbetet talar för att VR på många sätt underlättar gestaltningsarbetet för arkitekten, och gestaltningen kan ta en helt annan riktning tack vare upplevelsen av rummet med och genom VR, då VR låter oss uppleva rummet med vår egen kropp, på ett smidigt, välbekant och snabbt sätt. Olika verktyg kommunicerar och visualiserar olika aspekter, kvalitéer och delar i ett gestaltningsundersökande, som påverkar gestaltningsarbetet. Därför föreslår jag att VR används som gestaltningsverktyg, kontinuerligt under gestaltningsarbetet, som komplement och parallellt med andra verktyg. Jag rekommenderar att VR introduceras och implementeras som gestaltningsverktyg i utbildningen för inredningsarkitektur, jämte andra verktyg. 

    VR som verktyg i dialog med skolledare, pedagoger och elever kan vara ett potentiellt och användbart verktyg i en samgestaltning, då VR bjuder in till samtal och diskussion kring den fysiska lärmiljön och klassrummets utformade i relation till pedagogens praktik. VR kan bidra till att glappet mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik kan överbryggas, då pedagoger ges möjlighet till att utvärdera och diskutera ett gestaltningsförslag, på ett sätt som de förstår. VR bjuder även in eleven till diskussionen. Jag föreslår att VR som verktyg undersöks vidare, t ex i forskning/studier med participatory design som metod, när utforskande av co-design verktyg testas.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Lind, Ulla
    Stockholms universitet.
    Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Lindberg, Frida
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Är det viktigt att lära sig teckna?: En undersökning om bildlärares ämneskonception2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    A designs for learning approach to resources and their affordances2021Inngår i: 7th International Designs for Learning Conference: Remediation of Learning / [ed] Eva Insulander, Susanne Kjällander, Ola Knutsson, Fredrik Lindstrand, Staffan Selander, Eva Svärdemo Åberg, Stockholm: Designs for Learning , 2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The use of resources, for various purposes, is a constantly recurring feature in all kinds of processes,not least in relation to learning and meaning-making. Consequently, how to approach learningresources, analytically and/or pedagogically, is a recurrent question among teachers and scholars.Based on examples from previous research projects, this presentation approaches the issue ofresources for learning and meaning-making from a Designs for Learning perspective. What becomesa resource in a specific situation, to whom, how, with what social and epistemological consequences,and why? What resources are recognized as valid within these situations? What do these aspects tellus about learning? My interest here is, in other words, directed towards questions about resources in relation to materiality, meaning-making, agency, and power in education, learning, and meaning-making.

    As a vehicle for reflecting upon various aspects regarding how resources are brought to play insituated meaning-making, the notion of affordance (Gibson, 1977) is introduced and furtherelaborated from a multimodal designs for learning perspective.

  • 29.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    A semiotic and design-oriented approach to affordance2022Inngår i: Designs for Research, Teaching and Learning: A Framework for Futire Education / [ed] Staffan Selander & Lisa Björklund Boistrup, London: Routledge, 2022, 1, s. 33-47Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter introduces the notion of affordance as a means for reflecting about resources in relation to learning and Designs For Learning. Instead of taking resources for granted as stable and pre-defined components of a Learning Design Sequence, the chapter argues that there is much to gain by attending to questions regarding the material qualities of these resources: how—based on their constitution—do they lend themselves to meaning-making activities and to whom? The chapter also argues for the importance of attending to what learners themselves distinguish as resources in their meaning-making endeavours. What is recognized as a resource for a certain purpose can tell us something about how meaning-makers position themselves in the world and how they relate to the subject area in focus. A focus on what resources are used, how and for what means also compels reflections regarding the social and cultural contexts of learning as well as the agency of learners. As a methodological consequence the chapter emphasizes the importance of approaching issues regarding resources for learning by studying meaning-making in situ. The various reflections about resources and affordances presented in this chapter are illustrated and exemplified with glimpses from previous research projects in different settings.

  • 30.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Att erkänna och urskilja: Ett designorienterat multimodalt fokus på barns meningsskapande2011Inngår i: Teks og tegn: Lesing, skriving og multimodalitet i skole og samfunn / [ed] Smidt, J.; Tønnessen, E. S. & Aamotsbakken, B., Trondheim: Tapir Akademisk Forlag , 2011, 1, s. 51-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Competent Toddlers: A Study of Engagement, Social Interaction and Meaning Making In Front Of The TV Screen2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on the results from a Swedish research project, this paper investigates young children's meaning-making in relation to moving images in a preschool context. The specific focus of the paper is to look at if – and how – two year-old children can be said to make meaning during the screening of a series of short animated films at their preschools. What kind of meanings are made and how are they communicated by the children? How do the films become resources for childrens meaning making and to what extent can social interaction with peers and preschool teachers be said to influence childrens meaning making during the screening of the films? The results presented are based on analyses of both interaction in front of the TV screen and of the animated films.

    The theoretical framework is based on a social semiotic (Hodge & Kress, 1988; Kress, 2003; van Leeuwen, 2005) and multimodal (Kress & van Leeuwen, 2001; Jewitt, 2009) approach, which implies a view of communication and representation as a social process of signmaking. Both theories are united in a common interest in understanding how people communicate and make meanings with a wide range of resources, or modes. Semiotic resources are used both to produce and interpret texts, in the same way as signs are made both externally and internally. The analyses of both interaction and of the animated films were guided by the theoretical assumptiom that all texts simultaneously construct different types of meanings through three metafunctions (Jewitt & Oyama, 2001; Iedema, 2001; van Leeuwen, 2005). They represent some aspect of the world (the ideational metafunction); represent and construct relations between represented and interactive participants (the interpersonal metafunction); and are organised as coherent texts (the textual metafunction). Meanings are made through the use of various modes in relation to these different aspects.

    The project included studies at eight preschools spread over three Swedish municipalities. Approximately 150 children in the ages from two to four participated in the project. They watched the films in groups of four to six children. Nine screenings were recorded with video camera and mp3 recorders. All video material was transcribed multimodally and analysed by means of the social semiotic and multimodal framework presented above. Aspects that were attended to specifically in the transcriptions included verbal interaction, gaze/eye movements, gestures, posture, mimics and motions. Apart from the filmed material, interviews were made with children, parents and preschool teachers. The role of the interviews was to construct a background in terms of how moving images were used in the preschools and how familiar the children were with different kinds of media etc. Accordingly, interviews were transcribed more thematically than the video material.

    The paper shows that the children indeed make meaning in relation to the fillms and that they make a number of forms of meaning during the screenings. The meanings are made in different modes and are influenced by a number of factors, such as the social interaction with peers and preschool teachers, whether or not the stories are familiar to the children from before, and the childrens previous experiences of moving images . The paper also shows that the young children are highly competent in practicing literacy skills during the screenings, exemplified by their expertise in interpreting various aspects related to film language

    References

    Banks, Marcus (2001): Visual Methods in Social Research. London: SAGE Publications.Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988): Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.Iedema, Rick (2001): “Analysing film and television: a social semiotic account of Hospital: an Unhealthy Business”. In Van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (red): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 183-206.Jewitt, Carey (ed.)(2009): The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London & New York: Routledge.Jewitt, Carey & Kress, Gunther (eds)(2003): Multimodal literacy. London: Routledge. Jewitt, Carey & Oyama, Rumiko (2001): “Visual meaning: a social semiotic approach”. In van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (eds): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 134-156Kress, Gunther (1993): “Against arbitrariness: the social production of the sign as a foundational issue in critical discourse analysis”. In Discourse & society, vol 4(2). P 169-191.Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge.Kress, Gunther (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge.Kress, Gunther; Jewitt, Carey; Ogborn, Jon; Tsatsarelis, Charalampos (2001): Multimodal Teaching and Learning. The Rhetorics of the Science Classroom. London: Continuum.Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001): Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.Lindstrand, Fredrik (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doctoral thesis. Stockholm: HLS Förlag.Lindstrand, Fredrik (1998) "Snuttefilm i förskolan - en studie av engagemang och meningsskapande". In Rönnberg, M. (ed.): Blöjbarnsteve. Uppsala: Filmförlaget.Van Leeuwen, T. (2005) Introducing social semiotics. London & New York: Routledge.

  • 32.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Designs for learning in higher education: A motion towards recognizing multimodal knowledge production in students' academic degree theses2023Inngår i: 11th International Conference on Multimodality: Designing Futures: Book of abstracts / [ed] Jiawei Ding, Karen Choi, Henrika Florén, London: University College London , 2023, s. 43-43Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While writing has been the dominant mode in academia for a long time, multimodal social semiotics (e.g. Kress, 2003; 2010; Huang & Archer, 2017) and designs for learning (e.g. Selander & Kress, 2021) provide arguments for approaching other modes as viable resources for meaning-making and knowledge production, even in higher education. This presentation introduces a recent pilot study regarding possibilities and challenges in students’ production of multimodal degree theses within the teacher education in visual arts. The project was motivated by an interest in developing approaches to knowledge production and knowledge representation that acknowledge, and take advantage of, the visual as a valid mode and of epistemological qualities in transductive and transformative processes, while also providing possibilities for inclusion in a wide sense. The data consists of five multimodal and digitally disseminated degree theses (using Research Catalogue as a platform) and conversations with the five students who produced them. The analytical framework stem from multimodal social semiotics and designs for learning, analyzing students’ multimodal knowledge production and -representation (conceptualized as designs in learning) and the educational contexts framing their work (i.e. designs for learning). Preliminary findings suggest a number of positive effects, e.g. in relation to academic literacy, understanding of subject matter, social inclusion and identity; while also implying some challenges in terms of workload and construing cohesion in the multimodal text. In conclusion, the approach applied in this project appears as a possible first step towards a wider recognition of multimodal forms of knowledge representation in academia, while also indicating some issues that need further consideration.

  • 33.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Film i  förskolan: om de yngre barnens meningsskapande kring rörlig bild2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Grasping action in multimodal transformative processes2018Inngår i: 9ICOM: Book of abstracts / [ed] Boeriis et al, Odense, Danmark: Syddansk Universitet, 2018, s. 23-23Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Grasping action in multimodal transformative processes

    Fredrik Lindstrand, Konstfack University of Arts, Crafts and Design, Stockholm

     

    A multimodal and social semiotic (Hodge & Kress, 1988) approach to learning, focusing on semiosis and semiotic change, provides an important contrast to the fields of research that currently inform political discourse on education and learning. By conceptualising learning as socially situated processes of sign-making and approaching learners as meaning-makers engaged in semiotic work (Kress, 2003; 2009), social semiotics affords valuable possibilities to grasp the social and epistemological complexities of learning and education (Insulander & Lindstrand, 2013; Insulander, Kjällander et al., 2017). In a world of instability and change, this seems as crucial as ever (cf. Kress, 2008).

    However, approaching learning in ways that utilise the potentials of social semiotic theory calls for a research design that opens not only for analyses of signs and resources, but also for grasping sign-making as a process of decision making in situ over time (cf. van Leeuwen, 2005; Lindstrand, 2010). Differently put, it is a matter of balancing the two sides of social semiotics: the functional/social and the systemic parts of semiosis (Machin, 2016).

    Building on examples from two research projects, the paper suggests that ethnographical approaches may offer ways to orchestrate this in practice (see also Dicks, Soyinka & Caffrey, 2006; Dicks, Flewitt et al., 2011). One of the projects, Making difference (Lindstrand, 2006; 2009) used ethnographic approaches to show how understandings of aspects related to ideational, interpersonal and textual features of communication with moving images were construed gradually in the transition between different phases, modes and media in collaborative filmmaking processes. The other project, The Mission (Lindstrand, 2016), used ethnographic approaches to track how various elements from a convergent learning process about WW2 were used as resources in the collaborative production of a written fictive story.

     

    References

    Dicks, B., Soyinka, B. & Coffey, A. (2006) Multimodal Ethnography. Qualitative Research 6(1), 77-96.

    Dicks, B., Flewitt, R., Lancaster, L. & Pahl, K. (2011) Multimodality and ethnography: working at the intersection. Qualitative Research 11(3), 227-237.

    Hodge, R. & Kress, G. (1988) Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.

    Insulander, E., Kjällander, S., Lindstrand, F. & Åkerfeldt, A. (eds.)(2017) Didaktik i omvandlingens tid. Text, representation, design. [Didactics in times of transformation. Text, representation, design]. Stockholm: Liber.

    Insulander, E. & Lindstrand, F. (2013) “Towards a social and ethical view of semiosis. Examples from the museum”. In Böck, M. & Pachler, N. (red.) Multimodality and Social Semiosis: Communication, Meaning-making, and Learning in the Work of Gunther Kress. New York: Routledge. 225-236.

    Kress G. (2003) Literacy in the New Media Age. London: Routledge.

    Kress, G. (2008) Meaning and learning in a world of instability and multiplicity. Studies in Philosophy and Education 27(4), 253-266.

    Kress, G. (2009) Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Lindstrand, F. (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film [Making difference. Representation, identity and learning in teenagers' work and communication with film]. Diss. Stockholm University. Stockholm: HLS Förlag.

    Lindstrand, F. (2009) "Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland" [Learning processes in the marches of filmmaking], in Lindstrand, F. & Selander, S. (eds.). Estetiska Lärprocesser – upplevelser, praktiker och kunskapsformer [Aesthetic Learning Processes - Experiences, Practices and Forms of Knowledge]. Lund: Studentlitteratur. 153-174.

    Lindstrand, F. (2010) Interview with Theo van Leeuwen. Designs for Learning 3:1-2, 84-90.

    Lindstrand, F. (2016) Med berättelsen och berättandet som mål och medel i en gränsöverskridande lärprocess kring andra världskriget. [Story and storytelling as target and means in a cross-boundry learning process about WW2]. Project report. Sandviken: Litteraturhuset Trampolin.

    Machin, D. (2016) The need for a social and affordance-driven multimodal critical discourse studies. Discourse & Society 27:3, 322-334.

    van Leeuwen, T. (2005) Introducing Social Semiotics. London: Routledge.

     

     

  • 35.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Interests in motion: Young Scandinavian filmmakers' representations of film making as a knowledge domain2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Interview with Gunther Kress2008Inngår i: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 1, nr 2, s. 60-71Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Interview with Gunther Kress, who gives an account of some of the central interests and influences that has formed a background to his theoretical work on social semiotics and multimodality. From the online journal Designs for Learning.

  • 37.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Länkar över tid och rum: Elevarbetet ur ett designperspektiv2009Inngår i: Didaktisk design i digital miljö: nya möjligheter för lärande / [ed] Staffan Selander & Eva Svärdemo Åberg, Liber: Stockholm , 2009Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Lärande och meningsskapande i filmens värld2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Mike the Knight: Divergence of Politics in the Remediation of Education2018Inngår i: / [ed] Staffan Selander, Theo van Leeuwen, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Multimodality and recognition as social and epistemological forces in learning and education2022Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this talk I will use ‘recognition’ and ‘to recognize’ as starting points for a series of reflections on social and epistemological aspects related to learning and education that I have found important in various research projects over the years. Recognition is here approached in a double sense, relating both to what learners recognize as apt resources and approaches in their multimodal sign-making processes; and, to what teachers recognize as valid knowledge representations. Thus, recognition points to semiotic action and is here used in an attempt to cut across various aspects that appear relevant in relation to learning and meaning-making (e.g. agency, design, materiality, affordance). It is approached both as an intrinsic part of learners’ sign-making processes while transforming, transducing and representing their understandings of various phenomena, and of teachers’ meaning-making processes as they try to make sense of, address and assess, these representations in educational contexts. While this approach (like multimodal approaches to learning and meaning-making in general) opens up for a widening of what can be accounted for as ‘meaningful’, it also points to the necessity of problematizing assessment practices in educational contexts. The examples I will present span from preschool children’s drawings to filmmaking projects in upper secondary and university students’ visual representations of multimodal concepts in teacher education.

    Bio:

    Fredrik Lindstrand is Professor of Media Theory in Relation to Visual Arts Education at Konstfack University of Arts, Crafts and Design in Stockholm, Sweden. He has been engaged in a number of research projects and has published extensively on topics related to multimodality and learning. His research interests focus on issues regarding multimodal communication, social semiotics, media culture, meaning-making, knowledge representations and designs for learning in different settings, and especially in relation to creative processes. He is co-founder and section editor of the peer-reviewed, open access journal Designs for Learning, and is on the advisory boards of other scientific journals. Some of his most recent publications include: Didaktik i omvandlingens tid. Text, representation, design (Education in a time of change. Text, representation, design; with Insulander, Kjällander & Åkerfeldt, eds, Liber 2017); Design för lärande—Historia. Medeltiden som exempel (Designs for learning—History. The Middle Ages as an example; with Insulander & Selander, Liber 2019); Design för lärande i förskolan (Designs for learning in preschool, with Elm Fristorp, Studentlitteratur, 2020); and A semiotic and design-oriented approach to affordance (in Björklund-Boistrup & Selander, eds, 2022).

  • 41.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Signs of multimodal genre awareness in young YouTubers' online engagements2018Inngår i: 9ICOM: Book of abstracts / [ed] Boeriis et al, Odense, Danmark: Syddansk Universitet, 2018, s. 103-103Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, big efforts are currently being made in what is referred to as the "digitization of school" (cf. Government of Sweden, 2017) and in the work to support media and information literacy (MIL) at a more general level. Since many young people today are deeply engaged in various forms of digital media on the one hand (Swedish Media Council, 2017) while lacking commitment to their education on the other, a focus on digitization and media literacy could perhaps bridge these motivational gaps – at least to some extent, for some pupils. However, instead of listening to and acknowledging children's knowledge and experience within this field there seems to be a tendency to frown upon their engagements in digital media and to describe their activities on digital platforms as potentially harmful.

    This paper presents results from of an on-going pilot project, Learning in Digital Wastelands (Lindstrand, 2018), on children's learning and designs for learning (cf. Selander & Kress, 2010; Bezemer & Kress, 2008) in digital arenas outside school. The aim of the project is to investigate meaning-making and designs for learning in digital contexts outside school where children and young people are engaged in multimodal sign-making practices (Kress, 2003; 2010). An incentive is, perhaps naïvely, that this may offer new perspectives on resources and designs for learning suitable for children today.

    More specifically, the paper presents a multimodal analysis of the opening sequence of a video posted on YouTube by a nine-year old. By contextualising the video and its modal configuration and orchestration through comparisons with other YouTube videos referred to by this young producer, the paper claims that the video indicates a high level of multimodal genre awareness. As a conclusion it is suggested that a curiosity in what children do outside school could give great leads in terms of how to take pedagogy further and work within genres, modes and media that are relevant to children today. Who knows what genres will be dominant tomorrow (cf. Hyon, 1996; Johns, 2002)?

    References

    Bezemer, J. & Kress ,G. (2008) Writing in Multimodal Texts. A Social Semiotic Account of Designs for Learning, Written Communication 25(2).

    Government of Sweden (2017) "Action on digital transformation", retrieved 20180110 from http://www.government.se/pressreleases/2017/06/action-on-digital-transformation/

    Hyon, S. 1996. Genre in three traditions: Implications for ESL. TESOL Quarterly 30(4):693-722.

    Johns, A.M. (Ed.). (2002). Introduction. Genre in the classroom. Multiple perspectives. London: Lawrence Erlbaum, pp. 3-13.

    Kress, G. (2003) Literacy in the new media age. London: Routledge.

    Kress, G. (2010) Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Lindstrand, F. (2018, in press) "Relevanta utsvävningar på digitala arenor - om YouTube, literacy och genremedvetenhet" [Relevant dissipations on digital arenas - on YouTube, literacy and genre awareness] in Forsgren Anderung, K. & Folkesson, E. (eds.) Trampolinmodellen [The Trampoline model]. Sandvikens kommun: Kulturcentrum.

    Selander, S. and Kress, G. (2010) Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv. [Designs for learning. A multimodal perspective]. Stockholm: Norstedts.

    Swedish Media Council [Statens Medieråd] (2017) Ungar och medier 2017 [Kids and media 2017]. Retrieved 20180111 from https://statensmedierad.se/publikationer

  • 42.
    Lindstrand, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Snuttefilmsprojektet i Gävleborg: en studie kring rörlig bild i förskolan2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Lindstrand, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Transformations in progress: multimodal meaning-making at the museum2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Lindstrand, Fredrik
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Utsvävningar i digital miljö. Om genremedvetenhet och literacy på YouTube2018Inngår i: Trampolinmodellen: ett lekfullt sätt att stärka barns och ungas läs- och språkutveckling, Sandviken: Sandvikens kommun med stöd av Region Gävleborg , 2018, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Björkvall, Anders
    Örebro universitet.
    Connecting analog and digital genres: Results from a pilot study of the uses of digital pencils in a Swedish middle school2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Practices of teaching, learning, and meaning making along with the genres that they actualize are often construed as either ‘digital’ or ‘traditional’/’analog’. Our presentation addresses this dichotomy and digitalization more broadly through the lens of the pencil – an artefact that perhaps more than any other symbolizes the virtues of schooling through its key role for handwriting, calculation and drawing. More specifically, the potentials of the digital pencil for connecting ‘analog’ genres to ‘digital’ ones in the subjects of Swedish and Visual arts in middle school are analyzed. Results from a pilot study carried out during four months in a school in the greater Stockholm area will be presented. A middle school is chosen because children at that age have experience of a number of genres of handwriting and drawing, but most of them have not used digital pencils in school. The following research questions will be addressed:

    To what extent can digital pencils resemiotize specific potentials of typically analog genres into digital environments, when used by middle school learners?

    And which are the limitations of the digital pencils in this respect?

    This way, the analysis will provide knowledge of the semiotic potentials, affordances and actual uses of digital pencils from a genre perspective, something which is lacking in previous research, with the exception of a few recent studies (e.g. Riche et al, 2017)

    The methodological framework is Multimodal Ethnography (Author 1, 2012; Flewitt,

    2011) which makes use of a number of tools and techniques from ethnography (cf. Green and Bloome, 1997) in combination with detailed semiotic analyses of artefacts (multimodal texts and the pencils themselves) as designed objects and as objects in use. The digital and analog pencils will be analyzed in terms of the semiotic potentials afforded (Hodge & Kress, 1988; van Leeuwen, 2005), their potentials as resources for learning (Selander, 2022; Säljö, 2010), but also as a resource for resemioitizing genres. In the latter case, we follow Miller (1984) who states that genres are ”typified rhetorical actions based in recurrent situations” (p. 159).

    Our analysis focuses on how digital pencils can be used as tools for realizing communicative actions in texts and drawings in ways that draw on how this is done in typically analog genres. All students in the class studied work with iPads, but we have provided 4 of them with digital pencils. Their teachers have then designed tasks for the learners, that prioritize genres that are traditionally analog but now move into the realm of the digital. A typical example would be the illustrated story (a type of narrative), a common multimodal text in middle school that draws on analog genres that often require drawing by hand, which, in turn, tends to lead to the use of a (analog) pencil also for the accompanying words and sentences. The methodological tools employed in the pilot study are video-recorded, ethnographically inspired, observations (regarded as visual field notes) of situated meaning-making. Written field notes will also be taken, and texts and drawings created with digital as well as analog pencils will be collected and analyzed in order to locate generic connections.

    The main results point to how the digital pencils can actually be used to draw on analog genres in processes of meaning making in the classroom. However, they also show how the digital pencils have other affordances (Kress, 2010; Author 2, 2022) than just functioning as “digital ink”: they are multifunctional in the sense that they can be used as tools for an array of tasks that analog pencils cannot: moving items, framing, using lasso functions, clicking and so on. Thus, our analysis confirms the findings of Riche et al (2017) in the sense that not only can the digital pencils be used to resemiotize analog genres; they also afford new ways of creating multimodal texts and genres.

  • 46.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Carlsson, Camilla
    Lärande och meningsskapande i gestaltande arbete2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Insulander, Eva
    Stockholms universitet.
    Design för lärande på museer2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Insulander, Eva
    Mälardalen University, School of Education, Culture & Communication, Västerås, Sweden.
    Towards a social and ethical view of semiosis: Examples from the museum2013Inngår i: Multimodality and Social Semiosis: Communication, Meaning-making, and Learning in the Work of Gunther Kress / [ed] Margit Böck, Norbert Pachler, New York: Routledge , 2013, s. 225-236Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Insulander, Eva
    Stockholms Universitet.
    Selander, Staffan
    Stockholms Universitet.
    Design för lärande Historia: Medeltiden som exempel2019 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Medeltiden är en epok som har avsatt många olika avtryck också i vår tid, inte minst som en mytomspunnen inspirationskälla. Detta gestaltas på många vis, bland annat i romaner, filmer, tv-serier, spel, lajv och arrangemang som "Medeltidsveckan" eller Nordisk festival för medeltida musik. Bruket av medeltiden säger därför också något väsentligt om vår egen tid, och blir ett intressant "nyckelhål" för att förstå både vilken bild vi skapar av oss själva och vilken bild vi skapar om en historisk epok.I den här boken söker vi svar på frågor som: Hur gestaltas och används medeltiden i olika sammanhang? Vilka aspekter lyfts fram som centrala, och vilka tonas ner? Dessa frågor rör historiebruk och historiemedvetande, som ju också är centralt för skolans undervisning. Därför vill vi också se närmare på hur medeltiden representeras (multimodalt) och bearbetas i förskolans och skolans värld jämfört med hur medeltiden tar gestalt i andra sammanhang.Boken - med fokus på design för och design i lärande - vänder sig till lärarutbildning och lärarfortbildning, men också till studerande i pedagogik och didaktik såväl som studerande inom andra discipliner som intresserar sig för hur kunskap gestaltas och används i olika sammanhang.

  • 50.
    Lindstrand, Fredrik
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Selander, Staffan
    Designs in learning and rhizomatic webs2022Inngår i: Designs for Research, Teaching and Learning: A Framework for Future Education / [ed] Lisa Björklund Boistrup & Staffan Selander, London: Routledge, 2022, 1, s. 23-32Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter introduces the notion of designs in learning, which focuses on aspects regarding how learners (either individually or collectively) negotiate, make choices, and design their learning and representation of a phenomenon and of a knowledge area. Designs in learning can thus be seen as a way to approach issues regarding learners’ agency and performativity in learning contexts of various kinds. The chapter further contextualizes this aspect of learning by introducing the idea of rhizomatic webs as a metaphor for learning. A condition for being able to grasp learning as a performative act and the rhizomatic character of meaning-making is an openness in terms of what is recognized as valid representations of knowledge. We argue for the importance of recognizing a multitude of meaningful expressions in learning, introduced here as a capacity to embrace multimodal knowledge representations. The ideas presented in the chapter are exemplified with some glimpses of a collaborative process of filmmaking in a school context. In order to show how meaning-making evolves in the work to make representations in film, the chapter also introduces the notions of epistemological commitments of modes, transformation, and transduction.

12 1 - 50 of 59
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf