Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 772
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aava, Anna
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Vill du leka ?: En undersökning om hur lek används i ämnet bild2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lek är en stor del i den mänskliga utvecklingen i barns liv. Vi leker för att lära oss och utvecklasbåde individuellt och i samspel med andra. Inom de konstnärliga praktikerna är skolmiljön mångagånger målinriktad, skapandet styrs oftast av det fria och lekfulla. Syftet med denna undersökningvar att belysa hur lek lyfts in som en del i undervisningen och som grund till lärande. Undersökningenkom att titta på lek utifrån två aspekter, målinriktad och fri lek. Den målinriktade lekensyftar på att utvecklas utifrån ett mål, exempelvis att förbättra finmotoriken. Den fria leken handlarom ett existentiellt värde där leken får vara fri, utan något specifikt resultat med leken. Metodensom användes för undersökningen var semistrukturerad intervju. Intervjuerna gjordes med enförskolepedagog samt en bildlärare på gymnasienivå via Skype-videosamtal. Frågorna i intervjunbelyste hur de intervjuade talade om ordet lek och hur de använde sig av lek, både den fria ochden målinriktade leken i sina estetiska praktiker. Innan intervjuerna gjordes en förundersökningför att se hur ordet lek framkom i styrdokument. De styrdokument som analyserades hämtadesfrån Skolverkets hemsida och ligger till grund för de intervjuades uppdrag. Undersökningen innefattadeäven ett test att leka individuellt samt i par. Testet resulterade i en gestaltning för undersökningendär den egna inre kroppsliga upplevelsen belyste lärandet, både via fri och målinriktadlek. Resultatet från förstudien visade på att styrdokumenten för förskolan genomsyrades av ordetlek. I styrdokument för gymnasiet framkom inte ordet lek, däremot ord som skapande och kreativitet.Resultaten utav intervjuerna visade på skillnader mellan de två skolorna; både hur pedagogernatalade om lek och använde sig av lek i de estetiska verksamheterna.

  • 2.
    Abelli, Carolina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Från Astrid till Bobby: En undersökning om vad det är vi gör då vi söker på nätet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.

         Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?

     

    För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.

    Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.

    Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.

    Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.

    Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 3.
    Abrahamsson, Ola
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    It´s called being fabulous!: Genus och sexualitet i de visuella praktikerna kring Youtube-fenomenet Pewdiepie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur olika föreställningar kring genus och sexualitet tar sig uttryck, dels i de videos som producerar på internet av karaktären Pewdiepie men också i det material som fansen genererar. Studien fokusera på en specifik videohändelse, en sekvens där Pewdiepie ikläder sig en rosa boa och bland annat säger säger ”It’s not called being gay. It’s called being fabulous!” samt vad som görs med denna händelse, hur den remedieras och tas i bruk av fansen. Detta har jag gjort genom att studera innehållet och aktiviteten på fyra bloggar.

    Det övergripande syftet med studien är att bidra till kunskaper om hur mening görs och förhandlas inom unga nätkulturer. Studiens frågeställning är följande:

    • Hur skapas föreställningar kring genus och sexualitet i Pewdiepies videos?

    • Hur omförhandlas dessa betydelser i fansens tolkande praktik?

    Fokus i undersökning ligger på (de visuella) texterna och hur mening skapas utifrån dem. En utvidgad textanalys har gjorts med utgångspunkt ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och en analysmodell som Simon Lindgren föreslår, kompletterat med genusteori som har bidragit med begrepp som används som ”verktyg” i analysen.

    Analysen visar att videohändelsen kan ses ge uttryck för en mängd olika och delvis motstridiga föreställningar kopplade till genus och sexualitet. Mycket av Pewdiepiesa gerande kan dock sägas vara grundat i en heteronormativ kultur. Detta ger sig till känna bland annat genom att Pewdiepie i videosekvensen överdriver och parodierar föreställningen om homosexualitet för att på detta sätt påtala att det är en annan sexuell läggning än heterosexualitet. Analysen visar bland annat att humor i form av förlöjligande kan spela en roll för att upprätthålla traditionella könsroller.

    Studie belyser vidare hur fansen i sin (visuellt) tolkande praktik konstruerar, omförhandlar och utvecklar positioner i sin respons på den aktuella videohändelsen. En tolkningsgemenskap som har framträtt i analysen av bloggarna är slashproducenterna. Slashproducenterna gör queera läsningar, vilket innebär ompositioneringar av texter bortom heteronormativa gränsdragningar.

    Avslutningsvis diskuteras vilka pedagogiska tankar som denna undersökning kan aktualiseraoch problematisera. Studien argumenterar bl.a. för att du som lärare genom att inkluderabilder och blickar som utmanar rådande normer kan arbeta för att förändraföreställningsvärldar och därmed öppna upp för en bredare tolerans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Adam, Atorina
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Mellanförskap en ambivalens mellan kultur, estetik och konst: En postkolonial studie av mellanförskapserfarenheter inomkonstnärliga högskolor.2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa upplevelser av att leva i ett s.k. mellanförskap och därtill attstudera vid konstnärliga utbildningar. Detta analyseras med stöd av postkolonial teori. Mellanförskap i den här bemärkelsen är en term i syfte att förklara den sortens identitet somsammanfogas av flera olika kategorier, där etnicitet och rasifiering är särskilt centrala. Jag vill därtill bidra med kunskapsfördjupning inom det bildpedagogiska fältet kringmellanförskapserfarenheter. Ambitionen för arbetet är att synliggöra brister i mötet medpersoner som upplever social orättvisa i ett mellanförskap på konstnärliga utbildningar ochbildlärarutbildningar, samt hur detta påverkar deras möte i estetiska val. I studien framkommerdet ofta att det finns en känslan av en stark vithetsnorm på dessa utbildningar. Det finns få tidigare studier på ämnet av individers estetiska preferenser i relation till derasutbildning på konstnärliga institutioner. Denna studie ämnar tillföra en nyansering i forskningengenom att fokusera på hur mellanförskapet speglar estetik och social samhörighet. I denna studiebesvarar jag två frågor: 1. Hur upplever studenter i mellanförskap det bemötande de får påkonstnärliga utbildningar? 2. Hur upplever studenter i ett mellanförskap att deras estetiskauttryck blir bemötta? Jag har genom en fokusgrupp haft samtal och workshop med personer som lever i mellanförskapoch har gått eller går en konstnärlig utbildning. Fokusgruppen utövade tillsammans trekonstaktioner genom en konstnärligt gestaltande performance som ägde rum på Konstfacksvårutställning 2022.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Adsenius, Annica
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Bild och formgivning, för vem?: Analys av rekryteringen till estetiska programmets inriktning bild och formgivning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt skollag och läroplan ska skolan arbeta för jämställdhet och motverka traditionella könsroller. Ingen elev ska begränsas i sina val på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. På estetiska programmets inriktning bild och formgivning har dock en särskiljande tendens avseende kön ökat under en längre period. Andelen killar har kontinuerligt krympt de senaste åren, trots läroplanens intentioner. Diskrepansen mellan styrdokumentens riktlinjer och elevers könsdifferentierande val har gett ett tydligt avtryck på den utbildning som studerats. Hur en sådan utveckling kan förstås har varit utgångspunkten för denna studie. Rådande diskurser om gymnasieutbildningar i allmänhet och bild och formgivning i synnerhet, samt hur dessa relaterar till uppfattningar om kön, har stått i fokus och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv.Studiens syfte är att bidra till en fördjupad förståelse av den ojämna könsfördelningen på estetiska programmets inriktning bild och formgivning och vad den kan leda till. Studien genomförs på en enskild skola.Den övergripande forskningsfråga som ställs är följande:Hur kan snedfördelningen mellan kön på inriktningen Bild och formgivning förstås utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv?I studien redovisas antagningsstatistik 2007-2017 som visar på hur könsfördelningen förändrats under den aktuella perioden samt material ur kvalitativa intervjuer som genomförts med elever på utbildningen. Empirin har studerats och analyserats med diskursanalytiska verktyg och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet diskuteras inom ett bredare socialt och kulturellt ramverk. Den könsdifferentierande utvecklingen förstås som ett uttryck för hur en särskiljande skolpolitik i kombination med ett fritt skolval och ett ökat brukaransvar lämnat utrymme och makt för andra värderingar i samhället än de som genomsyrar läroplanerna, att påverka elever i deras val. Värderingar, normer och attityder som cirkulerar i samhället och som ligger utanför den formella diskursen inom institutionen skola tycks bidra till den reproduktion och förstärkning av det ojämna könsfördelningsmönstret som råder på utbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ahlander, Elina
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    FÄLT: en postkvalitativ studie av rhizomatiskt lärande i konstnärligt bildskapande2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet utgår ifrån idén om kunskaper som icke-linjärt och geografisktorganiserade. För att ge idén en form målar texten upp fantasibilden fältet, som kopplassamman med en figuration av de posthumanistiska filosoferna Gilles Delueze och FélixGuattari: rhizomet. Genom att synliggöra hur konstnärligt bildskapande kan förstås somrhizomatiskt lärande ämnar studien kontextualisera posthumanistiska alternativ fördidaktiska tillvägagångssätt i bildundervisning. Studiens relevans för det bildpedagogiskafältet motiveras av att lärande i bildskapande redan tenderar att kännetecknas av oriktade,kreativa och flödande processer. De huvudsakliga forskningsfrågorna som studienengagerar sig i är hur rhizomatiskt lärande framträder i konstnärligt bildskapande och hurdetta synliggör och kontextualiserar posthumanistiska alternativ för didaktiskatillvägagångssätt i bildundervisning. Studien antar metodologiska praktiker inspireradeav autoetnografi, utvecklade genom postkvalitativt tänkande. För att framkalla empirikonstruerades ett meningsfullt kollaborativt måleriprojekt mellan mig själv och engymnasieelev från bild- och formprogrammet, vilken betraktas som medforskare istudien. I analysarbetet används en kartograferande analys, som syftar till att synliggörakomplexa sammankopplingar som uppstår inom ramen för bildskapande praktiker. Dettaarbete leder fram till att exempel på hur materiell agens, konfabulativa konversationeroch materiellt-diskursiva praktiker görs synliga inom bildskapande sammanhang, vilketskrivs fram i denna uppsats samt gestaltas i måleri, ontologiteoretisk textformgivningsamt haptisk-optisk, metodologisk lek. De posthumanistiska trådar som går att följagenom uppsatsen bär alla på erbjudanden om didaktiska tillvägagångssätt förundervisning i ämnet bild och därför avslutas uppsatsen med att ett första steg tas in i endiskussion om didaktik. Genom att ta tillvara oriktade kreativa processer, konfabulativakonversationer och konstnärliga möten mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörerbidrar detta examensarbete till ett pågående samtal om posthumanistisk pedagogik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlberg, Kerstin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Rum för bildskapande2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.

    Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna. Utifrån detta underlag har jag sedan analyserat varje lokal för sig. I resultatdelen beskrivs hur lokalerna nyttjas för bildskapande. I resultatet visas också att lokalernas utseende och möjligheter beror på en förhandlingsprocess som startar under byggprocessen och sedan fortsätter när lokalerna tas i bruk. Denna förhandling rör även barnens och ungdomarnas möjligheter att förhålla sig aktiva i rummen och själva ta initiativ till bildskapande. Olika traditioner inom bildämnet återspeglas genom de bilder som presenteras på väggarna och det material som finns synligt i lokalerna. Arbetet har gett insikter om vikten av välplanerade lokaler utifrån det arbetssätt eller den pedagogik man vill jobba efter. Men också om hur lokalernas inredning, det material och de bilder som presenteras återspeglar olika syn på bildämnet, på kunskap och på dem som vistas där.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rum för bildskapande
  • 8.
    Ahlin, Karin
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Grafisk Design & Illustration.
    Fabulera mera: ett barnprogram om vägen till en berättelse2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Ahlin, Mikaela
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Under construction: En kvalitativ studie om färdigt och ofärdigt i slöjdämnet.2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kan resan någonsin vara målet eller är det alltid slutdestinationen som är målet?Studien Under construction undersöker hur slöjdämnet förhåller sig till färdigt och ofärdigt. Med bakgrund i vad jag uppfattar som kursplanens otydlighet gällande möjlighet att bedöma ofärdiga arbeten tycks det finnas stor oenighet bland lärare kring hur slöjdämnet ska ta sig an ofärdiga slöjdföremål. Syftet med denna studie är därmed att ge större klarhet i hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Ämnet har undersökts utifrån två frågeställningar, vilka är:• Hur förhåller sig slöjdämnets styrdokument till temat färdigt och ofärdigt?• Hur förhåller sig slöjdlärare till temat färdigt och ofärdigt?Studien tar avstamp i det läroplansteoretiska forskningsfältet som baseras på att jämföra läroplanens tre arenor, dvs. den formulerade läroplanen jämfört med lärarnas tolkning av den samt den läroplan som tar sig uttryck i den faktiska undervisningen. Metoder som använts för att undersöka detta är observation av slöjdlektioner samt intervjuer med verksamma slöjdlärare. För att analysera empirin har en tematisk analysmetod använts.Studien har gestaltats genom en workshop där deltagarna under begränsad tid själva fick tillverka ett slöjdföremål utifrån slumpvis valda ledord som talade om på vilket sätt deltagaren skulle ta sig an uppgiften. När tiden var slut skulle deltagaren rangordna samtliga slöjdobjekt och samtidigt sortera in sitt eget, dels efter funktion men också efter uttryck.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahlner-Malmström, Elisabeth
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Barns oro inför skolstarten uttryckt i förskolebarns bilder: barnbildens roll i samverkan mellan förskola och skola1988Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Ahlner-Malmström, Elisabeth
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Barns språk och bildspråk: bilden en möjlig väg till processutveckling av vård, uppfostran och undervisning1990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Ahlstedt, Isabella
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Paint Against the Machine: Konstnärliga processer inom digitalt måleri2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur måleriskt arbete fokuserat på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet kan tillgängliggöras och förstärkas inom det digitala måleriprogrammet Photoshop. En pedagogisk metod och den digitala miljön (”workspacet”) analyseras och optimeras för syftet. Diskurser inom digital bildkonst analyseras och synliggörs för att ytterligare möjliggöra en konstnärlig frihet på fältet. Arbetet syftar till att vara en grund för bildpedagogisk undervisning och uppgiftsbyggande. Studiens empiri genererades av ett småskaligt cykliskt måleriexperiment utfört i Photoshop.

    Studien finner att måleriskt arbete i Photoshop överlag kan tillgängliggöras och förstärkas genom att låta problemlösande och innoverande driva kunskapandet, samt ger ett förslag på hur ett specialanpassat måleriworkspace kan vara uppbyggt. Vidare finner den även att det är möjligt att öka tillgängligheten till och förstärka fokus på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet inom digitalt bildskapande genom att använda visuell diskursanalys som motståndspraktik.


    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlstrand, Åse
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Barn skapar rum i tiden: En undersökning av plats i förändring med barn som medforskare2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I mitt mastersarbete undersöker jag ett mellanrum i tid och rum med en grupp förskolebarn som medforskare. Viutforskar en byggarbetsplats och skapar egna berättelser om platsen. Undersökningen genomförs tillsammansmed barn från en förskola i området. Syftet är att låta barnens upplevelser leda forskningen. Det är ett sätt att seplatsen ur barnens perspektiv och synliggöra att det finns oändligt många olika sätt att uppleva plats. I Stockholmpågår ständig ombyggnad och nybyggnad och jag ser byggarbetsplatserna som mellanrum i tid och rum. I vårundersökning gör vi vandringar i området, samlar föremål, bygger koja, gräver fram insekter, möter byggarbetareoch poliser. Vi träffas också på förskolan och pratar om vad vi sett och gjort, undersöker materialet vi samlat inoch bygger nya föremål. Vårt arbete blir en slags utvidgning av det mellanrum vi undersöker. Genom att aktiveramaterial och tid sätter barnen platsen i rörelse och de utforskar den med kroppen som redskap.Jag använder ett posthumanistiskt perspektiv i min analys och utgår från begreppen intra-aktion, tillblivelse,samtidighet och görande. Tillsammans skapar vi ny historia om en plats som är i ständig förändring. Vår praktikär ett kunskapande, där kunskap blir till i görandet och i mötet med plats, material och människor.För mig är barnens blick en ögonöppnare för vad platsen kan bli och därmed en viktig del i planering ochförändring av staden. Barnens erfarenhet och kunskap blir en del av samtalet om hållbar stadsutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahlström, Jessica
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Vem kan fånga vinden?: En undersökning om tillgängliggörande av konst och kultur för unga från landsbygden2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med barnkonventionen som ny lag står Sverige inför utmaningen att tillgängliggöra kultur och konstnärligt skapande för alla barn och unga. Detta samtidigt som viktiga kulturinstitutioner på landsbygden läggs ned eller förflyttas till större orter. Min undersökning utforskar hur en inkluderande och tillgängliggörande konstpedagogik kan utformas i en konstpedagogisk workshop samt hur pedagoger från institutioner på musei- och konstverksamheter uttrycker sig kring inkludering av landsbygdens barn och unga. Vilka diskurser framträder i dessa samtal? Vilka konstpedagogiska grepp synliggörs i en workshop med inkludering och tillgänglighet i fokus? Undersökningens utgångspunkt är sprunget ur ett samarbete med mina tre medstudenter Allie Karlsson, Ellinor Ginzburg och Marina Kadochnikova tillsammans med den nya kulturstiftelsen Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Prinsessan Estelles Kulturstiftelse efterfrågade ett pedagogiskt material i sammanhang med Alice Aycocks skulpturutställning på Djurgården sommaren 2020, en utställning som de har möjliggjort. Med kritisk diskurs-inspirerad analys tar jag mig an den del av empirin jag producerat från intervjuer med pedagoger från tre olika institutioner på musei- och konstverksamheter för att belysa de diskurser som framträder i deras samtal kring inkludering i kontext av landsbygdens barn och unga. Jag utför även en tematisk analys på den empiri jag fått fram genom de anteckningar som gjorts under de individuella workshop-moment jag utfört. Med den tematiska analysen bearbetas även det som kommer fram med Eva Cronquists text om konstpedagogiska strategier. De resultat som kommit fram genom undersökningen synliggör att det i utsagor kring hur pedagoger arbetar med inkludering främst framträder gemenskaps- samt expertisinriktade diskurser. I undersökningens del som berör en inkluderande konstpedagogisk workshop görs främst deltagande och upplevelseinriktade strategier centrala.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ahrenby, Hanna
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Elevers syn på bildkunskaper2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet. Syftet med denna studie är att belysa hur eleverna ser på ämnet bild, vad det upplever att de gör och vad de har för användning av dessa kunskaper. Denna studie har ett elevperspektiv, där utgångspunkten för analys är det elever berättar i ord och bild om bildämnet. Den diskurs och den diskursiva identitet som kunde synliggöras hos eleverna jämfördes sedan med den diskurs och diskursiva identitet som kunde synliggöras med analys av Lgr 11.  Det är först när man vet var man står som det är möjlig att se hur man kan jobba vidare. Det som framkom i denna studie är att eleverna upplever bilden som ett hantverksämne och via bildskapande utvecklas kreativitet. Både Lgr 11 och eleverna anser att skapande utvecklar kreativitet och att detta är bra för individen. Det som skiljer dem åt är att i Lgr 11 beskrivs bildämnet som ett kommunikationsämne där analys och kunskap om bilder är lika viktig som skapande. Dessutom visar den att det digitala skapandet bör få minst lika stort utrymme som det hantverksmässiga. Eleverna anser att det är skolan som skapar ramarna för ämnet och begränsar det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Aidehag, Marie
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    ”Den där gröna stolen är en typisk lärarstol - en elak lärarstol”: En undersökning av hur design tas i bruk av en grupp gymnasieelever2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med gymnasiereformen 2011 försvann den obligatoriska kursen Estetisk verksamhet (100p) som möjliggjort för alla gymnasieelever i det tidigare systemet att möta något estetiskt kunskapsområde och uttrycksmedel under sin utbildningstid. Att ge unga människor relevanta redskap för att bli visuellt kompetenta i ett modernt samhälle förefaller vara en självklarhet och det blir högst aktuellt att finna nya arbetsformer. När möjligheten inte längre finns att nå flertalet gymnasieelever, ställs viktiga frågor kring bildämnets innehåll och framtid. Genom mitt arbete med designkurser på gymnasiet har jag sett att det finns en möjlighet att nå ut till andra grupper än de som tidigare varit representerade i mer traditionella bild- och formkurser på min skola. Variationen i designgrupperna har varit större vad det gäller kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund och det har väckt min nyfikenhet.

       I min studie har jag gjort en undersökning av hur ett praktiskt arbete kring design tas i bruk av en grupp gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i form av en workshop där elevgruppen värderar, samtalar om och gestaltar stolar med utgångspunkt i frågor om design, form och funktion. Jag har varit intresserad av att se vilka variationer som går att utläsa i elevernas utsagor och vilka diskurser som framträder. Syftet med studien har varit att få tillgång till ett material som ger en möjlighet att diskutera frågor om design, pedagogik och lärande. Förutom att studera vilka olika aspekter informanterna lyfter fram, har jag även varit intresserad av att studera hur de samtalar om sitt arbete och vilka variationer jag kan finna i deras sätt att beskriva sina synpunkter, val och utformningar.

       I resultatet framträder några diskurser tydligare än andra, där informanterna uppehåller sig kring objektens utseende och dess funktioner. Förmågan att uttrycka sig och att använda olika begrepp och formuleringar varierar och skapar olika diskurser. Jag finner även utsagor där informanterna för fram mer personliga upplevelser av att undersöka och arbeta och där de återger känslor av objekten samt beskriver en del privata associationer i relation till sin upplevelse.  Andra utsagor koncentrerar sig på objektens material och konstruktion. Genom att synliggöra dessa diskurser skapas en kunskap och ett breddat synsätt som är värdefull i ett pedagogiskt arbete med ungdomar. Förmågan att belysa olika anspråk inom design ökar och dessa blir tillgängligt för flera oavsett bakgrund och förkunskaper.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Aker, Linda
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Lust att lära och eget ansvar: arbetet med en skoltidning på en Freinetskola2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.

    Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.

    Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.

    I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.

    Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev. För detta krävs att både lärare och eleven är aktiva och medbestämmande.

    I min fältstudie har jag fått insyn i en skolkultur som å ena sidan är en friskola med sina egna uppställda mål och visioner, men som också å andra sidan måste fungera tillsammans med läroplanens mål. Jag har döpt skolan till Byskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Al-Badrawi, Rosol
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    En undersökning av hur liveinstruktioner kan underlätta bildlärarnas undervisning.2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under mina VFU-perioder har jag uppmärksammat en frustration bland de etablerade pedagogerna inom de estetiska ämnena. Frustrationen bottnar i hur de som pedagoger ska kunna nå upp till ämnenas syfte och samtidigt räcka till i den miljö som bildsalen utgör.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala hjälpmedel som projicerar instruktioner live för fler än en student kan användas för att understödja pedagogiken i bildämnet. I studien har jag undersökt hur aktiva bildlärares upplevelser av bildämnets svårigheter förändras när de använder sig av denna typ av digitala hjälpmedel.För att besvara mitt syfte har jag formulerat två frågor:- På vilket sätt kan digitala verktyg tydliggöra undervisningen i bildämnet?- Hur upplever lärare att deras arbete underlättas med hjälp av det digitala hjälpmedlet?

    Den teoretiska bakgrunden utgår från fenomenologi då studien avser att undersöka hur olika människor ser på ett och samma fenomen. I detta fall är fenomenet det specifika digitala verktyget som används i bildundervisning och dito miljöer. Studien tar sitt teoretiska avstamp från olika perspektiv på hur eleverna och lärarna uppfattar samma typ av fenomen.

    För att samla in det empiriska materialet för denna studien användes metoden observation för genomförande och ett webbaserade formulär som riktat till de deltagande lärarna. Båda informanterna undervisar i bildämnet, på olika grundskolor i Stockholm.

    Studien visade att lärarna upplever det digitala hjälpmedlet, vilket jag kallar för liveinstruktioner, som ett hjälpmedel i sin undervisning av bildämnet. Lärarna ser detta verktyg som ett hjälpmedel för att kunna undervisa flera elever samtidigt i teknikövningar och därmed underlättas deras arbete. Lärarna upplever även att digitala teknik spara mer tid och minskar missförstånd i utlärning av nya teknikövningar.

  • 19.
    Alberts, Maria
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Det sköna, det goda, det sanna2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Allstedt, Sophie
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Bildsalens kropp: En undersökning om bildsalars rumslighet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Alm Rosenblad, Elin
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Jag förstår inte?: En forskningsundersökning i hur man skapar pedagogiska verktyg för att praktisera lättillgänlig konstpedagogik2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare.

    Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen.

    Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg.

    Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn.

    Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jag förstår inte? Elin Alm Rosenblad
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 22.
    Althoff, Jenny
    Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), Industridesign.
    Ekologisk litteracitet, biopoetik och transformation: hur utbildar vi för livskraft?2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Anckarsvärd, Jakob
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    "DEN ÄR FINT MÅLAD, MEN GER INGENTING": Estetiska resonemang och diskussioner vid bildsamtal2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ”DEN ÄR FINT MÅLAD, MEN GER INGENTING” Estetiska resonemang

    och diskussioner vid bildsamtal, strävar efter att närmare beskriva och analysera hur

    skolelever i årskurs 6 resonerar och uttrycker sig då de tolkar och diskuterar konst. Detta

    för att fördjupa bildpedagogens förståelse för den teoretiska delen av sitt uppdrag: att lära

    elever om bilder, analys och konsthistoria. Uppsatsens empiri tar upp hur de förhåller sig

    till estetik och antiestetik. Det senare är en slags motreaktion till rådande estetiska normer

    inom konstvärlden. Diskussionen tar upp ny teknologi, sociala media och dess eventuella

    inverkan på detta ämnesområde. Undersökningen analyseras och tolkas genom en

    kombination av diskurspsykologi och diskursteori. För metoden används bildelicitering.

    Fokusgrupperna för detta består av 6 deltagare och bildeliciteringen dokumenterades med

    film och genom anteckningar.

    Uppsatsen diskuterar hur eleverna tolkar bilder med sina erfarenheter från sociala media

    och rörlig bild, hur de reagerar på det som beskrivs som antiestetiska bilder, och hur de

    värdesätter bilders kvalitéer. Resultaten som lyfts fram i uppsatsen är att eleverna i

    studien inte skyr antiestetiska verk utan snarare inspireras till diskussion av sådana. Det

    framkom även att eleverna gärna gör narrativa associationer och tolkningar av

    konsthistoriska bilder såsom om målningarna hade ”filmiska” kvalitéer. Det framkom

    också det att estetik inte nödvändigtvis handlar om fint och fult för 12- 13- åringar. Lika

    gärna kan de se kvalitéer i konstverk beroende på deras förmåga att väcka känslor hos

    betraktaren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24. Anderhag, Per
    et al.
    Andrée, Maria
    Björnhammer, Sebastian
    Gåfvels, Camilla
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas: en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskningIngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

  • 25.
    Andersson, Arne
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Rottrådar från när och fjärran: en studie av invandrarbarns teckningar i bildundervisningen1986Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Andersson, Cecilia
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Gatukonstpraktik: ett informellt (kun)skapande2009Ingår i: Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer / [ed] Fredrik Lindstrand, Staffan Selander, Lund: Studentlitteratur AB, 2009, 1. uppl., s. 19-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Sazdic, Miro
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Intersections in the Becoming of Knowledge at Konstfack University College of Arts, Crafts and Design: a Collaborative Research and Development Project2019Ingår i: Research in Arts and Education, nr 2, s. 958-959Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Sazdic, Miro
    Konstfack, Institutionen för konsthantverk (KHV), Ädellab.
    Perspectives on intersectionality through craft and pedagogy intertwined: An interdisciplinary collaborative exploration of education and production of knowledge as basis for social sustainability at Konstfack University College of Arts Crafts and Design2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Andersson, Isabelle
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    MATERIAL, - vad, hur och varför?: - En undersökning om material i bildundervisningen.2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Karin
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    DRA TILL SKOGS: EN STUDIE AV RADIKALSLÖJDANDE SOM PEDAGOGISK METOD2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under min studietid har jag noterat att design av många ses som en ”uppstyrd” form av konst, förknippad med konsumtion, status och sterila miljöer, långt från min egen kaosartade, tillsynes maniska tillverkning. Detta i kombination med mina funderingar kring rolluppdelningar och bristande stimulans i klassrumsmiljön för både lärare och elever har lett till ett undersökande arbete om att finna en undervisningsmetod för att bryta upp mönster ochlära ut en mer avslappnad attityd till att designa. Jag har intresserat mig för ”görandet” som metod, alltså den aktiva handlingen, för att genom Deweys beskrivning av tysta kunskaper och instinktivt samarbete i kombination med Radikalslöjdandetanken, de bakomliggande värderingarna till radikalslöjd, förmedla detta. Frågeställningen har varit: På vilket sätt kan man använda radikalslöjdandetanken iförutsättningslösa projekt som undervisningsmetod? Jag har genomfört ett aktionsforskningsprojekt där jag under en workshop samarbetat med och studerat en skolgrupp i åldern 11-16 år. Tillsammans har vi med slumpens hjälp tagit oss till en plats i skogen där vi byggt en koja av det material som vi hittat på platsen i radikalslöjdandets anda. Workshopen har med olika medel varit förutsättningslös och öppen. Ingen har vetat hur det färdiga resultatet skulle bli i enlighet med Deweys teorier om vad som händer med våra sinnen när vi tvingas röra oss utanför våra invanda mönster. Under samarbetet har jag studerat deltagarnas interaktion, dialog, upptäckter och lekar för att bygga vidare på i senare undervisning. Jag har tänkt på mina frågor och de har tänkt på sina. Jag upptäckte uppbrutna rollfördelningar i gruppen, intresse av skogen och av kojbyggande, att spontana lekar och instinktiva samarbeten uppstod, nya kunskaper, lektionsidéer och inspiration. Och att eleverna visst kan designa, speciellt om man inte kallar det design. Radikalslöjdandetanken som undervisningsmetod är alltså fullt användbar och går att kopplatill flera av skolans uppdrag. Resultatet har jag sedan redovisat i min skriftliga del och i min visuella gestaltning i form avbilder och en liten film från workshopen samt en tankekarta över tänkbara fortsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, My
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    "Tänk om alla såg ut som dej": En undersökning om hur barn med funktionsvariationer gestaltas i TV-program2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att barn med funktionsvariationer1 sällan får ta plats i Tv-rutan. Detta blir problematiskt då medier influerar vår förståelse av världen, oss själva och andra människor. Om bara en bråkdel av det som sänds gestaltar barn med funktionsvariationer, vad händer då med vår förståelse om oss själva och om andra? Vi behöver därför fundera över vilka som får ta plats i det offentliga rummet som medier skapar och bestämmer över.

    Mot denna bakgrund har jag genom min frågeställning valt att dels undersöka hur personer med funktionsvariationer gestaltas genom att analysera fyra barnprogram där det förekom barn med olika förutsättningar och dels genom intervjuer med barn, för att uppmärksamma vad barnen ser i dessa program. Barnprogrammen är utvalda från public service kanalerna som arbetar med att förbättra mångfalden och motverka diskriminering.

    Analysen tillsammans med intervjuerna svarar på min frågeställning ”Hur framställs barn med någon form av funktionsvariation i barnprogram som visas av public service-kanalen SVT?” och ”Vad uppmärksammar barn i dessa program och hur resonerar de kring gestaltningen av personer med funktionsvariationer?”

    Resultatet av denna uppsats visar att barn med funktionsvariationer får ta plats bland SVTs program och att dessa barn gestaltas på olika sätt, mycket beroende av vad jag kallar programgenre. Det mina informanter uppmärksammade handlade till stor del om programmets innehåll och form, men de ansåg även att program som gestaltar personer med olikheter är bättre då de ser det som en möjlighet att få vara sig själv.

    Parallellt med undersökningen har jag skapat ett eget barnprogram i form av en cut-out animation. I programmet har jag lekt med tanken att alla människor bär på en ryggsäck som innehåller medfödda förutsättningar, erfarenheter, svårigheter, lärdomar m.m. Syftet med programmet är att lyfta fram figurernas individuella ryggsäckar för att skapa empati, visa att alla kämpar med olika svårigheter och att det inte är något konstigt med det. Barnprogrammet visades i en installation under Konstfacks vårutställning 2016. 

  • 32.
    Andersson Widing, Jenny
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    När pappret inte räcker till: En fenomenografisk studie om skissmetodik2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har i denna studie tittat närmare på vilka material och tekniker som förekommer ibildundervisning i grundskolan. Enligt både lärare och elever arbetar man lite med digitalaverktyg, formbara material och collage jämfört med andra uppgifter. Jag har sökt efter ett sättatt inkludera dessa i undervisningen där man som elev kan få större möjlighet att pröva ochompröva sina kunskaper och har valt att utgå ifrån skissen. Skissande förekommer i skolanfrämst med blyertspenna på ett vitt A4-papper, det är en metod som de flesta elever är förtrognamed och jag undrar vad som händer hos elever när man utmanar denna traditionella metod.Syftet med studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv undersöka hur barn möter enuppgift i bildundervisningen där de är förtrogna med material och teknik. Vidare undersökerjag vad som händer om man byter ut material och tekniker till något de inte är lika förtrognamed. Detta för att få syn på hur dessa deltagare reflekterar kring sin egen process när de arbetarmed bekanta metoder men med nya material och tekniker. Jag vill med denna undersökningvidga synen på hur man kan arbeta med mindre traditionella material och tekniker för att skapaen skiss i skolan. För att uppnå detta syfte så består studien av två frågeställningar. Hurreflekterar deltagarna kring sin egen skapandeprocess när de skissar med material och teknikerde är förtrogna med? Samt vad gör en alternativa material och tekniker med deltagarnas processoch reflektion? När jag analyserat resultatet har jag fått syn på att reflektionen skiljer sig hosdeltagarna beroende på hur förtrogna de är med materialen. När de använder traditionellametoden papper och penna reflekterar samtliga över vad de skissat men ingenting kring hur.När jag däremot bytt ut material och tekniker uppstår det ett motstånd i uppgiften som kräveratt deltagarna måste reflektera mer i sin process. Eftersom de inte var lika förtrogna med teknikoch material la de all fokus i sin reflektion på hur och knappt något på vad. Jag anser att dettaresultat visar på att det är fullt möjligt att bryta den traditionella skissmetodiken och att det kange vissa fördelar. När man reflekterar över processen blir man uppmärksam på vad det är mangjort och befäster nya erfarenheter som krävs för att kunna bli förtrogen nya kunskaper.

  • 33.
    Andersson Widing, Jenny
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Vinyl, textil och textur: En kvalitativ studie om hur man kan applicera vinyl på olika textiler2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns tydliga rekommendationer för att värmeöverförande vinyl kan appliceras på polyester- eller bomullstextilier och hur lång tid med vilken temperatur man ska använda. Men det finns ingen information att hitta om hur resultatet blir om man applicerar vinylen på andra texturer än släta ytor eller värmekänsliga material.

    Syftet med denna studie är att undersöka vad som sker med det estetiska uttrycket och hur man kan applicera värmeöverförande vinyl på olika textila material med ett hållbart resultat. Undersökningen är uppdelad i två faser där första delen undersöker om det är möjligt att få vinylen att fästa på olika texturer och material. I detta experiment visar resultatet att det är möjligt och att rekommendationerna för vinylen bör vidgas men att det går diskutera vidare vad som är ett hållbart resultat. I den andra delen har jag tittat på de estetiska aspekterna där jag undersökt hur vinylens uttryck påverkats av textilens textur. Resultatet visar att vinylen påverkas av textilen, inte bara av dess textur utan även beroende på hur tunn eller tjock textilen är. Genom att välja olika typer av textiler kan man påverka vinylens uttryck, om den är tung/lätt, blank/matt eller slät/ojämn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Ankargård, Lotta
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Motstånd, risk och ansvar: En väg till deltagande och utveckling2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur läraren kan utveckla och skapa lärsituationer genom att använda aktionsforskning som metod, för att bjuda in elever till att delta i utvecklandet av deras egenplanering av undervisningen, som i förlängningen kan erbjuda eleverna möjlighet att engagera sig och utforma inkluderande uppgifter, med utgång från sina egna intressen. Studien visar att ett tydligt och strukturerat arbetssätt skapar förutsättningar för elevers vilja att ta ansvar för, och delta i arbetsprocessen, där eleven som subjekt är i fokus.Genom att använda aktionsforskning som metod har läraren ställt frågor som fokuserar på vad som händer i lärsituationen och har där sett hur eleven visar uttryck för olika nivåer avansvarstagande, som analyseras i egna observationer och fokusgruppsintervjuer genom Gert Biestas teorier som raster. Vidare redogör studien för hur aktionsforskning kan tillämpas som verktyg för att bidra till ökning av ett inkluderande och demokratiskt klassrum, där elevens perspektiv får ta plats. Frågor som studien bearbetar är: ”Vilka olika former av ansvar visar eleverna på i handling och vidare i reflektion när de inkluderas i lektionsplaneringen och utformningen av lektionsuppgifter” och ”Vad ger eleverna uttryck för i Gert Biestas teorier i lärsituationen?”

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Ankargård, Lotta
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Tutorials: Att lära sig slöjdtekniken Punch Needle genom tutorials. Vad synliggörs i processen?2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur tutorials fungerar som läromedel och hjälpmedel i en slöjdprocess. Studiens syfte är att undersöka vad som synliggörs i lärprocessen genom att använda sig enbart av tutorials för att bearbeta slöjdtekniken Punch Needle utifrån nybörjarens perspektiv. Målet är att bidra med kunskap om vad pedagoger behöver tänka på vid val av digitala läromedel som tutorials. Studien utgår från frågeställningarna: Vad synliggörs i lärprocessen när en ska lära sig en ny slöjdteknik genom tutorials? Vad behöver pedagoger tänka på vid urval av tutorials i slöjdundervisningen? och Hur synliggörs den tysta- (outtalade) förkunskapen i studiens aktion? Studien visar att det är svårt att förstå tutorials utan förkunskaper kring den teknik som ska läras. Även om slöjdtekniker uppfattas som enkla vid första anblick, visar studien att deltagarna hade behövt se fler tutorials för att lära sig slöjdtekniken Punch Needle, då de två tutorialerna som användes i aktionen inte gav den information de hade behövt på individnivå. Tutorialsen var för otydliga och samtliga deltagarna hade behövt ett tydligare ”steg för steg” perspektiv i tutorialernas utformningar. En längre tutorial som hade svenskt tal förklarade tekniken bättre, men studien synliggjorde avsaknaden av ämnesdidaktiskt språk, därmed att den tutorialen inte lämpar sig för undervisningen inom slöjdämnet. I rapporten diskuteras faktorer som kan påverka elever i undervisningssammanhang där de ska använda sig av digitala läromedel.

  • 36.
    Aperia, Emilie
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    ”Vi har väldigt mycket grejer här, men det är alla olika känslor”: En undersökning om bakgrundsmusik i bildsalen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker fenomenet bakgrundsmusik i bildklassrum och hur elever upplever att detta inverkar för möjligheterna att arbeta med sitt skapande. Detta görs då fenomenet är vanligt förekommande. Min studie utgick från en fenomenologisk ansats för att få syn på hur elever upplever ett fenomen. Teoretiskt är studien inspirerad av Biestas syn på eleversmöjligheter att handla och vara subjekt. Studiens syfte är undersöka och få syn på hur elever upplever att musik i bildsalen inverkar för deras möjlighet att arbeta med sitt skapande samtbidra med nyanseringar av hur vi kan förhålla oss till fenomenet. Frågor som ställs i studien ärföljande:På vilka sätt inverkar musik i bildsalen för elevers möjligheter att arbeta med sitt skapande?Utifrån denna fråga utvecklades följande frågor:På vilka sätt uttrycker elever att olika musikgenrer som spelas inverkar?Har sättet musik blir tillgänglig för elever inverkan för upplevd delaktighet på bildlektionen och varför? Undersökningen gjordes i en årskurs 9 och metoder för empiriinsamling var deltagande observation, bildelicitering och fältanteckningar. Empirin analyseras med följande teorier och begrepp: subjekt, att stå i dialog, grit och groove. I studiens resultatdel besvaras frågeställningarna. I slutdiskussionen lyfter jag frågor att undersöka vidare. Mitt gestaltande arbete bestod av en workshop på Konstfacks vårutställning. Deltagarna fick utföra enfärgblandningsuppgift samtidigt som olika musik spelade. Vi diskuterade deltagarnas reflektioner om hur de upplevde att olika musik inverkade när de skapade. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Arasteh, Sara
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Att öppna gränser:  ett hantverksutbyte genom kamratläran2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På Konstfack går många studenter som besitter olika kunskaper och erfarenheter inom olika hantverk, som kan bidra till möjliga kunskapsutbyten med andra, något som skulle kunna gynna både den egna skolgången och Konstfack som institution.

    Genom en etnografisk studie undersöker jag hur semi-informella lärtillfällen i form av workshops kan skapa kunskap och samarbetsrelationer mellan studenterna och institutionerna på Konstfack. Studien bearbetar och ger svar på frågorna; Vilka upplevelser uttrycker deltagarna kring att delta i kamratläran under semi-informella lärtillfällen mellan institutionerna på Konstfack och Vad uppfattar deltagarna att kamratlärande erbjuder som inte lärar-studentundervisning erbjuder?

    Empirin består av filminspelningar och ljudupptagningar från workshoptillfällen och gruppintervjuer, där 14 studenter medverkat vid de olika tillfällena, där empirin bearbetas med ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visar hur nya idéer kan utvecklas genom att förflytta sig från en traditionell undervisningssituation till att applicera kamratläran som ett alternativ till det traditionella lärandet.

    Resultatet visar att kamratläran bidrar till att studenter utvecklar sina egna kunskaper, samt bidrar till att andra perspektiv och potentiella framtida kollaborationer både inom och utanför skolan. Studien påvisar att kamratläran inte ersätter det traditionella lärandet, utan att det är ett komplement för att möjliggöra och erbjuda en kompletterande kunskapsinhämtning under studietiden. Studien visar att workshops mellan studenter kan bredda utbildningen och inkludera de som har det svårt att ta till sig ett traditionellt lärande.

     

    Resultatet av gestaltningen är ett exempel på hur undersökningen kan appliceras och fungera för konstnärliga samarbeten med olika praktiker inom konsthantverk som flätar materialen samman till en helhet. Skulpturerna är anpassningsbara med ihåligheter och möjligheter till förändring. Ett ständigt kollaborerande som kan växa över tid mellan olika händer. Ett cirkulärt lärande. Ett gränsöverskridande verk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Arborgh, John
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Error Syntax: Tre bilduppgifter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som bildlärare kan skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet. Detta undersöker jag genom att designa tre bilduppgifter som har med programmering att göra. Min frågeställning är: Hur kan jag som bildlärare skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? För att undersöka denna fråga kommer jag att fokusera på dessa underfrågor: Vilka är mina intentioner kring förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? Hur kan jag iscensätta mina intentioner? Hur upplevs mina iscensättningar?Min designprocess består av tre steg. Först identifierar jag problem inom lärandet av programmering i skolan. Detta gör jag med hjälp av tidigare forskning i form av två avhandlingar. Ett problem som beskrivs är att många lärare anser att inte alla elever kan uppnå godkänt betyg och att en förändring i pedagogiken inte hjälper.2 I våra skolor är det även vanligt med ett fokus på lärandet av syntax samtidigt som lärandet av problemlösning hamnar i baksätet.3 Att kunna programmera handlar allt för ofta om att bara kunna skriva kod. De problem som jag vill lyfta fram i mitt arbete är: 1. Ordet programmering betyder olika saker för olika personer. 2. När vi lär oss programmering ligger fokus på syntax istället för problemlösning. För att undersöka dessa problem så vill jag: 1. Synliggöra vad programmering betyder för mig.2. Lägga fokus på problemlösning och ett undersökande av programmering.1Bild 1. 2Rolandsson, Lennart (2015), Programmed or not, Stockholm: KTH, s. 57 ff. 3Winslow, Leon E (1996), Programming pedagogy – A psychological Overview, New York: ACM, s. 21.3I nästa steg designar jag tre bilduppgifter. De är inspirerade av lärare, konstnärer och min egen konstnärliga utbildning. De programmeringsverktyg som bilduppgifterna låter oss undersöka är: Instruering, slinga och selektion. I sista steget av min designprocess så testar jag bilduppgifterna med tre elever. Tillsammans undersöker vi hur uppgifterna fungerar och kommer på förslag på förbättringar eller vidareutvecklingar. Vi diskuterar vad programmering är och vad dessa bilduppgifter berättar om programmering. Samtidigt som jag har utfört denna undersökning så har jag arbetat med en gestaltning som har med programmering att göra. Jag har programmerat en robotarm som ritar en slumpmässig linje vid ett tryck på en knapp. I denna gestaltning så är problemlösning i fokus och jag har programmerat armen utan kunskap om programspråkets syntax. Jag har undersökt samma programmeringsverktyg som bilduppgifterna handlar om. Error Syntax är titeln på detta arbete och min gestaltning. Det är en ordlek där jag vänder på felmeddelandet syntax error. Jag vill flytta felet från människan till syntaxen. Med detta perspektiv vill jag påstå att det vi behöver för att kunna programmera är bara lite nyfikenhet och kreativitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (mpeg)
    film
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
  • 39.
    Arkö, Josefin
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Barn förklarar saker för mig: En kvalitativ studie om barns förmågor i bildanalys.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet tar sin början i ett ifrågasättande av det traditionella bildanalysarbetet som är vanligt förekommande i bildämnet på skolor i Sverige idag. Utifrån detta genomfördes ett antal workshops för att synliggöra hur eleverna tolkade och analyserade bilder. Detta gjordes på ett sätt där handen och huvudet fick vara med tillsammans i analysarbetet. Genom att blanda snabba intensiva övningar, samtal och ett längre måleriprojekt synliggjordes flera olika delar av bildanalysarbete. I det här arbetet analyseras elevernas bilder och kommentarer utifrån bildteoretiska begrepp och teorier för att få syn på ett bildanalysarbete som annars kanske inte uppmärksammas i bildundervisningen. Detta för att i framtiden, förhoppningsvis, kunna arbeta med bildanalys integrerat i fler delar av bildundervisningen.

  • 40.
    Arnell, Kristine
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    ”Jag kan inte, det kommer inte att bli bra, det är ingen idé”: En intervjustudie om prestationsångest i bildskapande hos elever på det estetiska programmet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med undersökningen vill jag synliggöra samt utöka förståelsen för prestationsångest i bildskapande, hur den yttrar sig och vad dess bakomliggande orsaker kan vara, ur ett elevperspektiv. Detta för att kunna arbeta för att förebygga och hantera den psykiska ohälsa som återkommande prestationsångest och stress kan orsaka samt arbeta mot ett hälsosamt bildskapande.Undersökningen är kvalitativ och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fem elever som går på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Jag har identifierat identitet som bildskapare och bildestet, egna krav, jämförande med andra och negativa tankar som tydliga diskurser i elevernas tal om prestationsångest i bildskapande. Identifiering leder till högre krav på sig själv och svårigheter att uppnå kraven kan leda till negativa tankar och prestationsångest. Jämförelse är en faktor i hur vi avgör vilka krav vi ställer på oss själva. Om en känner att en presterar sämre än andra kan det leda till att en höjer kraven och det kan leda till negativa tankar och prestationsångest. Prestationsångest kan leda till flyktrespons som påverkar ens förmåga att prestera negativt. Betyg och framtid är andra faktorer som påverkar elevernas identitet och relaterar till elevernas egna krav och kan leda till negativa tankar.En del i mitt examensarbete är en gestaltning. I min gestaltning har jag arbetat utifrån mig själv och min egen prestationsångest i måleri för att undersöka hur jag kan bryta min kreativa blockering i bildskapande samt hitta metoder att hantera prestationsångest för ett hälsosamt förhållningssätt till bildskapande. Här använder jag en autoetnografiskt inspirerad metod där jag målar en målning och dokumenterar processen genom att skriva loggbok. Jag sammanställde min process och resultat utifrån loggboksanteckningarna i en kortare film. Filmen samt min sammanställda loggbok visades på Konstfacks digitala vårutställning 2020. Undersökningen kommuniceras genom denna uppsats och gestaltningen visas i Konstfacks digitala vårutställnings online-katalog 2020. En tryckt katalog publiceras även i samband med utställningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Arnkil, Harald
    et al.
    Aalto University School of Art and Design, Helsinki .
    Fridell Anter, Karin
    Konstfack.
    Klarén, Ulf
    Konstfack.
    Matusiak, Barbara
    Norwegian University of Science and Technology, Department of Architectural Design, Form and Colour Studies, Trondheim.
    PERCIFAL: Visual analysis of space, light and colour2011Ingår i: AIC 2011, Interaction of Colour & Light in the Arts and Sciences, Midterm Meeting of the International Colour Association, Zurich, Switzerland, 7–10 June 2011: Conference Proceedings, CD / [ed] Verena M. Schindler and Stephan Cuber, Zurich: pro/colore, 2011 , 2011, s. 229-232Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the need for better and more accurate methods of recording and analyzing the visual experience of architectural space. PERCIFAL (Perceptive Spatial Analysis of Colour and Light) is an ongoing project that aims at developing a method of analysis that can capture coherent spatial experiences of colour and light. The starting point for PERCIFAL is a method of visual evaluation of space and light, developed by Professor Anders Liljefors at the former department of architectural lighting at KTH Architecture. PERCIFAL is based on direct visual observations and the recording of these observations by verbal-semantic descriptions using a questionnaire. It has been developed primarily as an educational tool, but we see in it potential for a design tool for professionals as well as for an analytical method for research. The first test results, conducted in Sweden, Norway and Finland, show that the method has significant pedagogical merits and that it allows interesting comparisons between physical measurements and visual experiences of space, light and colour. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PERCIFAL Visual analysis AIC Zurich 2011
  • 42.
    Arvidsson, Sabina
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    En bild av bildning: Hur ser allmän kurs ut utifrån folkhögskolans kännetecken? Och vad kan deltagarna själva berätta om sin utbildning/bildning?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om folkhögskolanoch hur allmän kurs ser ut utifrån några avfolkhögskolans kännetecken. Dessa är bildningstanken, metodiken, avsaknaden av centralt fastställda kurs eller läroplaner samt studieomdömet. I arbetet får läsaren syn på hur det kan se ut att arbeta som lärare i allmän kurs utifrån dessa kännetecken. Utöver detta har också deltagarna (eleverna) på respektive allmän kurs också fått en sorts pedagogisk bilduppgift som gått ut på att berätta med bilder hur bildning/utbildning ser ut för dem. Detta gjordes med hjälp av engångskameror. Deltagarnas bilder ställdes sedan ut som en del av min gestaltning på Konstfacks vårutställning. Resultatet av undersökningen visar att de utvalda folkhögskolorna svarar väl mot de kännetecken som kan ses som unika och särskiljande för folkhögskolan. Deltagarnas bilder visar att bildning är en process och kanske inte är någonting som det går att ”ta på”. Detta examensarbete behandlar också min personliga bildningsresa. Med hjälp av arbetet försöker jag sätta ord på vad bildning och folkhögskola har betytt för mig.

  • 43.
    Asplund, Maria
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    FAMILJEBILDENS DOLDA BUDSKAP: Dramat bakom bilden2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra familjefotografier, letar jag efter det underliggande budskapet bakom

    bildens tillkomst, vad människorna på bilden har i huvudet samt hur fotografen har tänkt sig

    att kommunicera med bilderna. Bilderna har tagits vid ett verkligt, kanske till och med viktigt,

    tillfälle i den avbildade personens eller personernas liv. Men bilderna kan ju inte visa oss vad

    som rör sig i huvudet på objekten. Det kan vi bara gissa. För att det rör sig, det kan man vara

    säker på. Men vad är dramat bakom bilden? För att kunna tillföra bildtexten måste vi forska

    lite och noggrant analysera bildens innehåll. Utifrån fyra familjebilder vars gemensamma

    nämnare är den släktlinje som binder dem samman, ställer denna uppsats frågan: Vad kan

    man läsa och lära sig genom familjefotografiet och söka uttolka vad som ligger bakom bildens

    konventioner och sammanhang? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalys

    undersöka hur familjen representeras i familjebilden. Uppsatsens didaktiska syfte är att

    klarlägga hur släkt- och familjebilden representeras och på det sättet stärka eleverna i deras

    självkänsla och identitetsuppfattning. Att ge eleverna möjlighet att reflektera vilka de är och

    var de kommer ifrån. Ge dem utrymme och förtroende för att deras familjeband och historia

    har betydelse.

    Genom att ställa fyra familjebilder mot representationsteorier signerade Marianne Hirsch,

    Annette Kuhn, Bent Fausing och André Wang Hansen samt teorier om fotografi signerade

    Steve Edwards och Roland Barthes, tittar uppsatsen på hur familjen representeras och

    förklaras.

    Uppsatsen innehåller även en kort beskrivning av familjefotografiets historiska utveckling.

    Gestaltningsarbetet blir så ett exempel på hur familjealbumets berättelser och minnen

    representeras, med utgångspunkten för vad som är riktiga minnen och vad som ”triggar” ens

    minnen. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattar resultatet av bildanalysen. Vad är det för

    berättelser som kommer tillsammans med bilderna? Vad är det för bilder som valts bort?

    Vidare anknyter uppsatsen till en utställning med ett fotoalbum, ett gestaltningsarbete, med en

    mängd bilder med liknande innehåll. Huvudsaken med de bilder jag har valt är att de inte

    visar en uppställd och arrangerad situation utan är bilder med tydlig randanmärkning och med

    ett uppenbart underliggande budskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
  • 44.
    Assmundsson, Mikaela
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Kläder i Rörelse: En Undersökning av Bildpedagogers tankar om klädkoder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kläder och utseende kommunicerar och att kroppen är avläsbar är närmast en truism i vårt samhälle. Vi blir sedda och bemötta utifrån vad vi har på oss och rör oss kanske olika rent kroppsligt beroende på vad vi har på oss. Kläder och mode är knutna till funktion men är också ett uttryck för identitet och personlighet. Syftet med undersökningen har varit att undersöka bildpedagogers tankar kring uttalade och outtalade klädkoder på deras arbetsplats. Med studien hoppades jag kunna få en förståelse för bildpedagogers användning av klädkoder och vad en uttalad klädkod gör för bildämnet i praktiken. Frågeställningarna var: ”Vad innebär klädkoder för bildpedagoger och hur känns det att ingå i en klädkod?” samt ”Vilket syfte har klädkoder och hur påverkar den synen på bildpedagogen?”

    Den visuella delen av undersökningen, den visuella gestaltningen, är ett samarbete mellan Per Bror Tillö, student på danspedagogprogrammet på Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm, och mig. Undersökningens visuella gestaltning har tagit formen av en spelfilm där de aspekter av bildpedagogernas klädkod som inte kunde visas i skriven form, exempelvis känslan av olika material, kläders formning av kroppen och möjligheten till rörelse, har tagits fram och tydliggjorts genom scenografi, kostym och ljudläggning. Gestaltningen visualiserar också analysen av intervjuerna och synliggör de val som bildpedagogerna gör vid val av arbetsklädsel. 

  • 45.
    Augustsson, Dennis
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation: En metodtriangulering för att integrera dubbla perspektiv på K3, Malmö Högskola2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Augustsson, Dennis
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Teori och Gestaltning: En diskursanalys kring begreppen inom K3, Malmö Högskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs

    som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en

    genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något

    självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och

    hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en

    diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och

    problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av

    deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på

    temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser

    och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett

    socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre

    dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys.

    Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar

    och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur

    inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de

    inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar

    betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även

    hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till

    grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Axelson, Anni
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Vad är synestesi?1986Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Axelsson, Erika
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Hur kan vi som blivande lärare arbeta med och förebygga sjukdomarna anorexi och bulimi?2004Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Axelsson, Katarina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Skolmatsalen: vad skapar en harmonisk matsituation?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Bakai, Sebastian
    Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
    Otrygga platser inom skolans utomhusmiljö: och vilka tecken att leta efter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen handlar om otrygga platser i skolan och hur otrygga platser beskrivs av elevoch lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att rädslor kan vara kollektiva såväl som individuella och att det finns olika beståndsdelar på platser som tillsammans utformar en plats karaktär. Motivet till undersökningen och tematiken otrygghet baseras på att jag vill synliggöra vilka platser en grupp elever upplever som otrygga inom skolans område. Genom samtal med elever och lärare för att få deras perspektiv på platser dem upplever som otrygga, bidrar studien till att jag får ett dubbelperspektiv och kan därefter analysera och konstatera vilka tecken det är i dessa platser som är orsaken till otrygghet.

    I undersökningen har deltagande observationer, intervjuer, enkäter, samtal och undervisning genomförts. Det empiririska materialet har bearbetats utifrån ett kulturanalytiska arbetssätt, vilket innebär att fokus har varit på att se mönster i bilderna, fokuseringar på vissa teman och sökande efter nyckelsymboler på dessa platser.

    Resultat från studien visar att bristen på vuxnas/lärares närvaro i kombination av hur platsen är uppbyggd påverkar hur otrygghetskänslan upplevs av vissa elever. Och på grund utav dessa två faktorer leder det även till vilka elever som dras till dessa otrygga platser och använder det som ett socialt rum och påverkar platsens otrygghet ytterligare.

    Utformningen av den gestaltande delen i undersökningen har bearbetats utifrån det empiriska materialet. De bilder elever och lärare fotograferat har bearbetats genom att ha ringat in det som har anspelats vara ett tecken på vad som är otryggt och även angett pilar för gående och fordons trafik som även där skapar otrygghet. Det har lett till att det blivit tydligare att förstå vad som beskrivits av de elever och lärare som bidragit till undersökningen när texten läses. Bilderna har därefter printats ut på blankt fotopapper och monterats upp på MDF skivor för upphängning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bakai_Otrygga platser
1234567 1 - 50 av 772
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf