Keramiskt arbete idag är ett konsthantverk som ofta utförs med metoder som använts sedan länge. Idéer, information och kunskap sprids snabbt och lätt och oftast utan att begränsas av tid eller rum i dagens digitaliserade värld.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vad ett urval keramiker berättar att de gör och vilka frågor de ställer under sitt arbete, samt hur de använder och förhåller sig till digitala kunskapskällor.

De undersökningsfrågor som ställs är: Vad beskriver några keramiker att de gör och undersöker i sitt arbete? Hur använder de digitala källor och internet?

Det empiriska underlaget har samlats in genom att använda etnografisk metod som frågeformulär, intervjuer, informella samtal och observationer. Sammanlagt tolv informanter har deltagit i undersökningen.

Den teoretiska metod som använts för bearbetning och analys av det empiriska materialet, är diskursteori. Den har kombinerats med en analys av den estetiska produktionen- och processen utifrån Drotners modell med tre olika nivåer: - individuell nivå – social nivå och - kulturell nivå. Åtskilliga diskurser som synliggörs genom informanternas beskrivningar av det de gör och undersöker. Det de gör formuleras i det diskursiva fältet som är keramiskt konsthantverk med diskursordningarna keramisk konst och keramiskt hantverk. Övriga diskurser som beskrivs har sammanställts och grupperats i tre övergripande diskurser: - kommunikationsdiskurs -emotionell diskurs och -ideologisk diskurs. Dessa sammanfalller i stort också med den analys som gjordes utifrån Drotners modell. Det som informanterna berättar att de undersöker är diskurser som kommunikation med sig själva och andra, känslor- och emotionella reflektioner samt hantverksprocessen – Making.

Svaren på frågan om hur digitala källor och internet används beskriver en kunskapsdiskurs och en inspirationsdiskurs. Den största förändringen som digitaliseringen inneburit beskrivs i intervjuerna, det som nämns främst är den stora tillgången på kunskap. Flera nämner också att internet ger många möjligheter att låta sig insprieras. Yrkesmässiga kontakter oavsett tid och rum nämns också som en stor fördel med digitaliseringen. Genom observationerna var det också uppenbart att såväl digitala källor som digitala- verktyg och utrustning är en självklar del av dagens keramikverkstad och det keramiska arbetet. Leran är alltjämt materialet men många verktyg är nya.