Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande. Strävan är att hitta arbetssätt där ämnena media och svenska som andraspråk kan integreras. För att kunna besvara frågorna har en fallstudie genomförts på en gymnasieskola i centrala Stockholm våren 2014.

De tre informanter som deltagit i studien går i samma klass på introduktionsprogrammet, läser svenska som andraspråk och har varit i Sverige mellan 7 månader och 2 år. Informanterna har deltagit i två workshops där de fått berätta om och beskriva sin favoritplats. Först fick de berätta utifrån minnet och sedan utifrån ett eller två fotografier av platsen, som de själva fotograferat och valt ut. Informanterna har berättat om favoritplatsen muntligt och skriftligt, på sitt modersmål och på svenska. Slutligen samtalade och diskuterade de några intervjufrågor som handlar om språkinlärning, skrift och bild.

Resultaten kommer dels att redogöras i en uppsats och dels i en gestaltande del. Tanken är att gestaltningen ska försöka återge innehållet i undersökningen i en filmloop, där informanterna berättar om sin favoritplats samtidigt som deras fotografier blir tydligare och tydligare.

Gestaltningen innehåller till en viss del symbolik, där informanternas inlärarspråk liknas vid ett pussel. Ett pussel där vissa bitar fortfarande saknas och som måste placeras på rätt plats för att skapa en helhet. Resultatet i studien visade att bilder kan främja språkinlärningen på flera sätt, att tala om bilder kan förtydliga och förankra en persons tankar i ord. Då eleverna fick ha sina bilder att skriva utifrån, blev de skrivna texterna på olika sätt mer avancerade, än de texter som skrevs utan bild. Men som en informant menade, är det inte alltid positivt med bilder kopplat till språk. Detta eftersom fantasin används mer då man inte har några bilder. Samma elev kom senare fram till att fantasin också består av bilder, bilder som finns i våra tankar som hjälper oss att uttrycka oss med ord.