Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.

Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.

I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder. Det finns olika skäl till varför man använder bilder, ur lärarnas tal om detta utläser jag ett flertal diskurser, exempelvis: bilder för att beskriva/förklara/illustrera, bilder för att underhålla, bilder för att inspirera, bilder för bedömning, bilder som källa, bilder för att skapa diskussion/samtal och bilder som tar fokus från läraren.

En intressant iakttagelse som ligger något utanför undersökningen är att lärarna inte säger sig ha fått så mycket utbildning kring visuell kompetens under sin lärarutbildning. Man använder bilder som man har sett andra göra och efter eget intresse och kunskaper man har skaffat sig på egen hand. Utöver detta framkommer det att lärarna inte anser sig vara duktiga på källkritiskt tänkande kring bilder. Jag tolkar deras utsagor som att de har ett källkritiskt tänkande, men slarvar med referenshanteringen.