Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.

Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ”hashtags” så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder. Bilderna som taggades skrevs ut och sattes upp kontinuerligt, och på väggen fanns också en iPad som visade bilder med denna hashtag. Gestaltningen tar avstamp i uppsatsen och är en fortsättning, utveckling, utväxt som utforskar perspektiv på konst, Konstfack, sociala medier, massproduktion och masskonsumtion av bilder. Min tanke var att utforska gränser för vad som är rådande normer i olika kontext. Vad händer när man beskriver konstnärliga verk med ett annat språk än det som förväntas och vad händer när bilder byter kontext? Kan man göra Instagram av konst och kan man göra konst med Instagram?

Ungdomarna bjöds in till utställningen och att bidra till väggen, väl på plats visade det sig att störst engagemang ägnades åt att läsa uppsatsen, i ett fall genom högläsning.