Abstrakt

Syftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.

Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .

Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier. Jag har styrt deras läsning genom en uppsättning frågor som utarbetats enligt en metod som syftar till att medvetandegöra betraktaren vid tillägnande av bilder och texter. Den metod jag använder är en mixad metod vilket innebär att den bygger på en rad olika bildanalytiska metoder och postmoderna teorier. I den process läsarna gick igenom då de tolkade bilderna fick de att reflektera kring en rad olika begrepp som är centrala i den feministiska poststrukturalismen och som alla är kopplade till makt och den ständigt skiftande maktposition som vi individer rör oss i varje dag. Mer specifikt behandlades frågor som gäller normer och sociala konventioner som, mer eller mindre medvetet, styr vår tolkningsbana då vi tillägnar oss olika former av symboliskt material. När det gäller just vardagsfotografi blir tolkningen ofta av en mer direkt karaktär, då vi i större utsträckning känner igen oss i den sortens av bilder. På ett indirekt sätt berör arbetet således skapandet av vår egen självbild, vårt identitetsskapande.

De pedagogiska ramverktyg jag i detta arbete utvecklar, ger elever möjlighet att dokumentera och reflektera, inte bara över sin tillägnelse av bilder och annat symboliskt material, utan också över skolarbetet som process. I gestaltningen blir detta extra tydligt då eleven ges möjligheten att vara aktivt delaktig igenom hela den kreativa processen vid varje uppgift. I det interaktiva verktyg som min gestaltning utgör läggs det därför stor fokus på funktionalitet. Gestaltningen är som pedagogiskt ramverktyg tänkt att på ett transparent sätt styra eleven att medvetet reflektera och dokumentera sin lärandeprocess.