Mitt praktiska arbete tar avstamp i 30-talets tidiga versioner av tecknad film, så kallade Cartoon noirs. Här finns en fantasifull värld, där vad som helst kan hända. Det är en värld som fascinerade och inspirerade mig som barn, och som gör det än idag. Jag vill gärna tro att tecknad film kan fungera som mer än underhållning och detta undersöker jag i det här arbetet.

Vid tiden för tillverkandet av Cartoon noirs tecknade man för hand, med bläck. En teknik som ger mycket tydliga konturer och skarpa kontraster, vilket bildar en avskalad imitation av verkligheten. När verkligheten reduceras till bläck på papper, vad blir då kvar? Det bildas en ny spelplan, en värld som liknar vår egen men som kontrolleras av serietecknarens kreativitet. Här får fantasin fritt utrymme när den inte längre styrs av realitetens lagar. Jag har valt att ta fasta på detta i mitt projekt där jag avser att överföra känslan och det stiliserade uttrycket i Cartoon noirs, till en kollektion kläder.

För att smalna av området har jag valt att fokusera på en av dessa filmer; Snowhite från 1933 med Betty Boop i huvudrollen. I projektet inspireras jag av filmens surrealistiska stämning och använder mig av den i kollektionen. Jag experimenterar med filmens humor, men också med det mörker som den innehar.

Metoder för genomförandet är dels en lek med plaggens proportioner, men också en metod där jag tecknar/illustrerar på plaggen för hand. Detta för att transformera tecknade konturer till verkliga sömmar. Med hjälp av olika illusoriska detaljer, hämtade från Cartoon noirs, ger jag materialet i plaggen liv och får på så sätt känslan från filmerna att infinna sig i verkligheten. Det praktiska arbetets ansats är att åstadkomma en surrealistisk krock mellan fantasi och verklighet. Kollektionen skall sedan presenteras i en rumslighet, skapad för att ytterligare förstärka dessa ansatser.

Med hjälp av tecknandet får plaggen ett visst uttryck som kan tolkas som Trompe l'oeil. Det är benämningen på en teknik som använts av konstnärer i olika sekler för att skapa synvillor. Det är ett franskt uttryck som betyder lura ögat och som främst är känt för sin användning inom måleri. Det har även brukats inom arkitektur, design och mode. Då det här projektet befinner sig inom en modekontext, har jag fokuserat på hur trompe l'oeil använts inom den världen. Där finns kopplingar till surrealismen via modeskaparen Elsa Schiaparelli. Hon blir i projektet en viktig punkt som knyter samman mode, surrealism och tecknad film, då jag kopplar samman hennes trompe l'oeil design med Cartoon noirs.

Uppsatsen fungerar som ett akademiskt verktyg för att reda ut och tydliggöra vad det praktiska arbetet handlar om. Arbetet berör många olika ämnen och uppsatsen är därför indelad därefter. Då projektet behandlar mode är det viktigt att tidigt i uppsatsen definiera vad det är och diskutera modets olika betydelser, alltså utgör den diskussionen det första avsnittet. Jag tar i avsnittet även upp min metod att teckna på plagg, förklarar varför jag valt den och vad den har för betydelse. Då denna metod kan liknas vid Trompe l'oeil, skriver jag kort om trompe l'oeil måleriets historia och diskuterar dess nutidsanknytning. Jag kopplar sedan vidare till Elsa Schiaparelli och hennes samarbete med surrealisten Salvador Dalf, där de båda använt sig av trompe l'oeil som metod. Jag förankrar deras arbete i nutiden genom kopplingar till Gothic fashion och genom nämnandet av senare modeskapare som refererar till Elsa Schiaparelli.

I uppsatsen behandlar jag tecknad film, med fokus på Snowhite och dess upphovsmän, filmmakarna Bröderna Fleischer. Jag förklarar varför jag valt att arbeta med tecknad film och med Snowhite, och gör en enklare analys/beskrivning av filmen. Jag anser att tecknad film är tätt sammankopplad med vårt behov av kreativ stimulans. Eller med andra ord, vårt behov av fantasi. Snowhite skulle inte existera utan detta behov. Jag fascineras av den mänskliga hjärnans kapacitet att skapa alternativa världar. I ett avsnitt har jag därför valt att närmare undersöka fantasi och dess påverkan på oss.

Uppsatsen avslutas med en sammanfattning där jag besvarar de frågor jag nu ställer:

• Hur definierar man mode och vad har definitionen för betydelse för mig?
• Vad anser jag att modets har för funktion?
• Vad händer med ett plagg när man tecknar på det?
• Vilken funktion har trompe l'oeil?
• Hur kopplar jag trompe l'oeil till det jag gör?
• Hur ser vårt behov av kreativ stimulans ut?
• Kan fantasi hjälpa oss att hantera verkligheten/vardagen/tristessen?
• Vilka kopplingar finns mellan de olika fält jag valt att arbeta med?
• Finns någon gemensam nämnare/drivkraft bakom dem?