Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs

som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en

genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något

självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och

hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en

diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och

problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av

deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på

temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser

och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett

socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre

dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys.

Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar

och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur

inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de

inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar

betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även

hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till

grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.