Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet. Syftet med denna studie är att belysa hur eleverna ser på ämnet bild, vad det upplever att de gör och vad de har för användning av dessa kunskaper. Denna studie har ett elevperspektiv, där utgångspunkten för analys är det elever berättar i ord och bild om bildämnet. Den diskurs och den diskursiva identitet som kunde synliggöras hos eleverna jämfördes sedan med den diskurs och diskursiva identitet som kunde synliggöras med analys av Lgr 11.  Det är först när man vet var man står som det är möjlig att se hur man kan jobba vidare. Det som framkom i denna studie är att eleverna upplever bilden som ett hantverksämne och via bildskapande utvecklas kreativitet. Både Lgr 11 och eleverna anser att skapande utvecklar kreativitet och att detta är bra för individen. Det som skiljer dem åt är att i Lgr 11 beskrivs bildämnet som ett kommunikationsämne där analys och kunskap om bilder är lika viktig som skapande. Dessutom visar den att det digitala skapandet bör få minst lika stort utrymme som det hantverksmässiga. Eleverna anser att det är skolan som skapar ramarna för ämnet och begränsar det.