Under de senaste årtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sätt som museer ställer utoch arbeta med föremål. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men också mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framställningssätt.I den nya museiologin som växt fram vill man istället belysa hur den kunskap sommuseet skapar är kontextuell och situerad i sin samtid. Många museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren på nya sätt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.

Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan åk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltställer ut och arbetar med äldre konst tänker jag mig att detta också innebär att det finnstraditioner av hur sådan konst visas upp och lärs ut, men att verksamheten också måste förhållasig till den kritik som den nya museiologin innebär. Undersökningen efterfrågar såledeshur museets pedagogiska verksamhet ser ut och varför den ser ut på detta sätt. Men också vadverksamheten får för konsekvenser för positioneringen av betraktare såväl som konstverk. Jagundersöker detta genom att delta i undervisningssammanhang på museet samt genom intervjuermed pedagoger på museet. Verksamheten analyseras med hjälp av Helene Illeris beskrivningav dominerande konstpedagogiska diskurser och hur dessa positionerar olika personerpå museet. Trots att Nationalmuseum många gånger ställer ut sina samlingar ganska traditionellthar man i den pedagogiska verksamheten valt olika grepp för att ge eleven andra ingångartill konsten. Museet arbetar med tematiserade visningar och program där man knytersamlingarna till en nutida bildkultur. I verksamheten arbetar man med bildtolkning samt försökerbjuda in eleverna till diskussion och även till viss del överlämna den kulturella auktoritetentill eleverna.

I examensarbetets gestaltande del undersöker jag hur man kan arbeta medäldre konst utan att sätta in det i konsthistorisk epok eller diskutera konstnärens intentionermed verket. Jag skapar en berättelse om Myrons diskuskastare med hjälp av film som också belyser positionering och seende på ett konstmuseum.

To experience old art in new ways- a study of art education at the Nationalmuseum inStockholm