Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: shōjo för flickor och shōnen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ”filmiskt” maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag. Kulturyttringen uppmuntrar även till eget medskapande och egenamatörmanga-produktion, vilket medför att många ungdomar publicerar sitt eget material,både i pappersform och på internet. Detta gör fenomenet förhållandevis ohierarkiskt.Manga/anime-traditionen är ofta ironisk och lekfull, motiven i den tidiga sekventiellabildkonsten i Japan hämtades från nöjes- och teatervärlden, men under den flamsiga ytan döljsofta allvarliga resonemang. Berättartraditionen kan uppfattas utifrån tre olika modus: vardagligt, humoristiskt och poetiskt. Ungdomarna kan i postmodernistisk anda ta del av det främmande och egendomliga, men kan också; när de själva vill, stänga av och avskärma sigifrån det.Estetiken betecknas av eklekticism, brottstycken, lekfull inställning till form och konventionoch raserandet av hierarkiska traditionerna. Könsroller utmanas med crossdressing, och demanliga protagonisterna ritas ofta med påfallande feminina anletsdrag. Uppsatsen beskriverdetta med bakgrund av queerteoriska tankegångar, där en given norm ifrågasätts. Läsandet avserietidningar har nästan alltid betraktats nedlåtande, med någon form av moralpanik i sitt kölvatten. Detta kan betraktas som en reaktion mot en pågående modernisering. Resultatet av uppsatsen visar inte på någon större förändring i det traditionella könsrollstänkandet, men en viss omformulering pågår.