Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ” Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?” har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.

Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.

Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och begrepp som sätts i relation till den konstnärliga arbetsprocessen, reflektion och kunskapsbildning. Den konstnärliga arbetsprocessen sätts i relation till det pedagogiska rummet och den betraktas utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt.

Mitt gestaltningsarbete presenterar den konstnärliga arbetsprocessen ur en annan vinkel. I installationen ”Embodiment” blir den konstnärliga arbetsprocessen gestaltad med hjälp av den rörliga bilden. Jag låter berättelserna av konstnärliga arbetsprocesser utvecklas till en visuell berättelse, där själva den konstnärliga arbetsprocessen blir personifierad och dess interna monolog blir hörd. Det är berättelser om tillkomst, grobarhet, visshet, och sökande. Den blir en visuell resa som samtidigt utgör en metareflektion över en konstnärlig arbetsprocess.