Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.

Undersökningen utgår från frågeställningen:

Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?

De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra. När en elev berättar om sitt lärande, sin uppfattning om vad de håller på med och varför avslöjar eleven sin tankestruktur och teorier om varför de arbetar som de gör. Genom att i undersökningen se på det gemensamma som en kunskapsbank, stärka individen genom redovisningar där alla får synas och att jag som pedagog förklarar de dolda variabler som finns i matematiken kan vi skapa ny kunskap och mening.

Den pedagogiska designbyrån byggde ett rum i rummet på Konstfack för att låta ungefär 100 elever under tre veckor hösten 2010 bli medforskare i tre designpedagogiska projekt. Genom att se medforskarna som den viktigaste personen i undersökningen hade jag förmånen att lära mig hur dessa medforskare ser sin egen kunskap. Tillsammans skapade vi ett kollektivt situerat minne och ny kunskap.

I gestaltningen presenterades Den pedagogiska designbyrån ihop packad, ljudet av medforskarna och affischen är en gestaltning av ett kollektivt situerat minne.