Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?

Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik. I kursplanerna anges att båda ämnena ska arbeta undersökande, utforskande och kreativt för att eleverna ska utveckla förmågor som att analysera, tolka och kommunicera med sitt material. I dessa likheter finns grunden för en givande ämnesintegrerad undervisning. I intervjun framkom det en stor diskrepans mellan hur skolverket föreskriver att bild och matematik ska undervisas och hur det faktiskt ser ut i skolan. Det blev också tydligt att det finns djupt rotade föreställningar om bild och matematik och en väl förankrad träningslogik.

Mycket av arbetet handlar om att bryta skolans träningslogik och jag tror att en ämnesintegrerad undervisning som kullkastar gamla traditioner och bryter ny mark kan vara en väg. Även min gestaltande undersökning behandlar vad som händer när man bryter de strikta föreställningar om konst och matematik som finns och luckrar upp ämnestraditionerna. Det jag har undersökt är en annan sida av matematiken än den vi vanligtvis lär oss i skolan, en matematik som är spännande, fantasifull och rolig. Detta genom att förskjuta matematiken från att bara vara något användbart till att genom konsten undersöka andra kvaliteter hos den. Genom att leka med den matematiska tanken har jag hittat nya sätt att förstå och förhålla mig till den matematik jag använt i undersökningen. Jag har genom konsten arbetat med att tänja på de föreställningar som finns om matematiken som torr, tråkig och svår. Undersökningen har visat på likheter mellan konst och matematik, som att mycket av arbetet inom de båda disciplinerna handlar om att utforska, ifrågasätta och förklara världen omkring oss.

Undersökningen har utmynnat i 800 kvadratiska lådor tillverkade av mina anteckningar från tre terminers matematikstudier, lådorna bildar en projektionsyta där en föreläsning i topologi visas. Två objekt, en torus och en kaffekopp, även de bestående av mina matematikanteckningar har lämnat föreläsningen och flyttat ut i vår verklighet i form av tredimensionella objekt.