Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med. Är allt som är rosa och gulligt flickrumsestetik? Det har sporrat mig mycket att det finns väldigt lite skrivet om flickrumsestetiken samtidigt som det är begrepp man stött på som konstskolestudent. Jag tycker det är högst relevant att reda ut det här begreppet och börja förstå dess innebörd. Dels kommer det att vara viktigt i min framtida roll som lärare där jag dagligen kommer att möta elevers olika arbeten. Därigenom kommer jag att behöva förhålla mig till deras olika stilar och uttryck, dels genom samtalet kring bilderna och verken men även genom betygssättning.

Genom att reda ut den rådande normen inom denna utvalda estetik kommer jag förhoppningsvis kunna ha ett förhållningssätt som är välgrundat snarare än att bara göra antaganden. Det är ju även så att när man analyserar en rådande norm och får kunskap om den som man kan välja att bryta den. Genom att reda ut begreppet flickrumsestetik och sedan titta på ett urval av kvinnliga konstnärers verk som varit återkommande namn under ovanstående kategorisering har jag fått syn på en del saker som jag varit nyfiken på. Dels har jag tittat på hur själva estetiken inom flickrumsestetiken ser ut. Vilka är färgerna, materialen och stilen? Sedan har jag med hjälp av semiotiken analyserat tre verk och kunnat se hur flickrumsestetiken använts. Jag har resonerat kring konstnärens intentioner med sitt verk huvudsakligen genom bildanalysen men även till viss del genom att ha tittat på intervjuer, artiklar och konstnärspresentationer.

Genom bildanalyserna har jag sett hur den typiska flickrumsestetiken har använts och hur den har brutits med andra stilar och koder. Verken jag har analyserat har aldrig enbart varit gulliga och naiva utan har tydligt blandats med andra element som tillsammans har skapat betydelse i verket. Det har varit visuella koder som fört tankarna till döden, förgängligheten, könsroller och sexualitet.

I mitt gestaltande arbete har jag jobbat med mina kladdteckningar jag gjort i anteckningsblock under lektionerna på Konstfack. Jag har sammanställt ett urval av bilderna till en mönstrad tapet. En tapet tar upp stor fysisk plats men håller sig ändå i bakgrunden. Jag kallar mitt verk för Wallflower.