Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:

voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.

Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.

Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras. Dessa bilder ingår i en intertextualitet vilka skapar och producerar makt. I uppsatsens bearbetning och analys samt i avsnittet ideal förespråkar uppsatsen en kritisk inställning till dessa bilder.

Min gestaltning består av en serie oljemålningar som handlar om identitet, och en skulptur, en klänning Ideal, överdelen är normal men underdelen, själva kjolen är onormalt jättelång.