Nyheterna i TV presenterar viktig information om händelser och samhällssystem, vilket skapar förutsättningar för vår uppfattning av omvärlden och våra möjligheter till ställningstaganden i samhällsfrågor. Därmed är det viktigt att informationen i nyheterna är tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, är det viktigt att alla sändningar uppfattas trovärdiga för att programmen ska behålla sina tittare.

Elever och bildlärare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte är att synliggöra hur trovärdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med särskild fokus på trovärdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar på mottagaren. TV4-nyheterna, Rapport, Aktuellt samt litteratur är arbetets empiri. Semiotik och retorik utgör grunden i analyserna av programmen.

Gestaltningen som tillhör arbetet har varit ett experimenterande med stillbilder och rörliga bilder från nyheterna. Nyhetsprogram klipps isär och klistras ihop på nya sätt, som visar hur uppfattningen av trovärdighet ändras.

Resultatet i undersökningen visar att nyhetsankarets utseende, gester och blick, påverkar oss som tittare. Fel skrynkla på skjortan eller en blinkning på fel ställe kan sätta trovärdigheten ifråga. Hur trovärdigheten upplevs i nyhetsprogrammen beror också på betraktaren. Tittarens privata och kulturella associationer samt vilken kontext en bild är placerad i, kan vara avgörande för hur nyhetens trovärdighet uppfattas.

Mönstret för trovärdighet är föränderligt. Samhällets norm utgör grunden för trovärdighet i nyheterna. På 60-talet var nyheterna enligt dagens rådande normer stela och opersonliga. Idag kan nyhetsankarna le och ibland visa egna åsikter utan att programmen mister i trovärdighet.