I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ”nörden” framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper. Dessa representationer säger något om vilka roller vi ”kan” och förväntas ta. Eftersom flera av dessa texter vänder sig direkt till ungdomar, t ex amerikanska college-filmer, tycker jag att det är viktigt ur didaktisk synvinkel att studera och analysera samma texter. Mitt mål är att tillsammans med elever utforska och problematisera dessa ”konstruktioner” för att luckra upp stereotypers fixering. Det handlar också om värdegrund, hur vi som pedagoger påverkar elevers möjlighet att ”inta olika roller”. För att undersöka nörden analyserar jag med hjälp av en diskursanalytisk modell olika populärkulturella texter (läs bilder). Utifrån teoretiska begrepp från feministisk och postmodern teori tolkar jag sedan bilderna för att reda ut och besvara mina frågeställningar. Det jag har upptäckt är hur enkla men samtidigt komplicerade de populärkulturella framställningarna är. När man väl börjar skrapa på ytan visar sig nya lager som i sin tur bär på andra underliggande betydelser. Tydligt har det framgått hur starka och cementerade våra genusföreställningar är och hur olika ”krav” på oss försvårar om inte förhindrar nya rollfördelningar. I mitt gestaltande arbete undersöker jag samma stereotyp men här lämnar jag den visuella aspekten av nörden och beger mig ut i ”verkligheten”. Här tar jag fasta på ordets egentliga betydelse, nämligen: ” A person with a devotion to something in a way that places him or her outside the mainstream. This could be due to the intensity, depth, or subject of their interest”.

Med kameran som verktyg undersöker jag min fars största passion, nämligen frimärken, för att se hur detta specifika intresse kan ta sig uttryck. Gestaltningen interagerar med uppsatsen såtillvida att den behandlar samma stereotyp men på ett annat och mer personligt plan. Jag har sett mitt gestaltande arbete som ett andra undersökningsverktyg med vilket jag försökt visa på andra aspekter av ”min” stereotyp och på så sätt problematiserat den ytterligare. Tankar som gestaltningen väckte har i sin tur berikat den skriftliga uppsatsdelen och vice versa.