Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:

participatory design.

Undersökningen utgår från frågeställningen

Hur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?

Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm. Området är till stor del byggt under de så kallade miljonprogramsåren. Jordbro parklek är en öppen fritidsverksamhet belägen i centrala Jordbro. Undersökningen tog plats på parkleken under tre veckor hösten 2009.

Bostadsområdet och närmiljön är själva ramen för barns och ungdomars uppväxtvillkor, och barn har i jämförelse med vuxna långt mer begränsade möjligheter att förflytta sig utanför den miljön.

Undersökningen diskuterar design och närmiljö med barn, vilket är av vikt eftersom barn genom att formulera sina uppfattningar, sina behov och önskemål ger uttryck för ett annat perspektiv än det de vuxna vanligtvis har.

Det är tydligt att metoder att arbeta involverande med barn behöver utvecklas, der räcker inte med de elevråd och liknande organ som finns idag. Undersökningen på parkleken syftar till att inom designfältet vara ett led i det arbetet. Participatory design fokuserar oftast på vuxna aktörer, och behöver utformas på ett annat sätt för att på ett meningsfullt sätt kunna fungera i sammanhang där barn är deltagare. Undersökningen korsar fältena participatory design, etnografi samt designpedagogik. Ur en förståelse för barn och deras perspektiv som är möjlig att skapa genom etnografiska studier kan man med kunskaper om pedagogik och lärande utveckla metoder som hjälper barn att formulera och uttrycka upplevelser och önskemål. När barnen lyckats med detta kan de på ett meningsfullt sätt delta i designprocesser där de tillsammans med designer och designpedagoger kan medverka i samarbete.