Att vara (att existera) innebär att man är synlig. Synlig för en betraktare, synlig i relationer och synlig i maktstrukturer.

I subjektiva studier av blicken kommer jag att spegla mig själv; utifrån mina erfarenheter som synlig respektive osynlig. Jag har utgått ifrån att Den seende är den som i relation till den synliga är den med makt. Ett genusperspektiv är ofrånkomligt även om min önskan är att det skall förhålla sig sekundärt i relation till makt och blick. Sett ur ett historiskt perspektiv är det ingen slump över vem som tar sig rätten att titta på vem. Oavsett hur jag lever ut mitt eget kön eller ej så definierar blicken som ser mig som en kvinna. Med ett avstamp i ett utanförskap (fångad i kvinnligheten) studerar jag blicken utifrån tre olika perspektiv. I spegeln, I staden och I dramat. Perspektiv som behöver förstås ur ett postmodernistiskt utgångsläge där begreppen kön och blick är interkonstitutionella fenomen som snarare artikulerar en brist än något givet. (Sheikh;2007:14, Laclau, 1996:144).

I det första avsnittet; I spegeln undersöks det privata. Existensiella dubier blir utgångspunkt för en gestaltande undersökning om att se och synas. I spegeln finns även reflektioner om hur jag skapar mig själv inför mina egna ögon. Vilken position intar jag då? Och för vilka syften skapar jag mig? En iscensättning av en camp-identitet (Meyer; 2005). I avsnittet; I Staden undersöks egna erfarenheter av att se och synas i stadsrummet. Här ryms den manliga flanören och den kvinnliga erfarenheten av att vända bort blicken. I det tredje avsnittet; I Dramat åskådliggörs maktförhållanden i första hand mot subjektiva erfarenheter där jag (queer, camp, subjekt, kvinna) artikulerar mig själv i relation till andra i ett iscensatt skådespel. Hur positionerar jag mig? Jag intar en femme fatale karaktär och bygger kring henne dramer i vilka mitt kön, min kraft och konstnärlighet definieras. Hur definierar jag mig i mellanrummet mellan mig och de som ser mig. Mellan dig och mig! I varje kapitel tränger sig den konstnärliga processen in, tar plats i påståenden eller som frågor eller som bilder för mitt öga. Jag har ingen avsikt att stringent separera de olika perspektiven i de tre olika avsnitten och jag har heller ingen ambition av att vara allmängiltig. Studierna utgår helt från mina subjektiva erfarenheter och då jag definierar mig som queer kommer jag att sträva efter att poängtera och hävda mitt utanförskap från den kvinnliga sfären (gemenskapen) samtidigt som jag ikläder mig dräkten av en femme fatale. Texten är framställd fragmentariskt i spänningsfältet av blickar, makt och sexualitet.