Denna studie syftar till att utforska framställningen av stärkelse- och gelatinbaserade bioplaster samt bioplast som ett miljövänligt material inom slöjdområdet. Målet är att besvara frågorna om hur bioplast kan framställas på ett ansvarsfullt sätt, vilka slöjdtekniker som är möjliga att använda på bioplasten, och vilka möjligheter och svårigheter som kan identifieras med materialet som ett slöjdmaterial. Resultaten diskuteras genom en posthumanistisk lins och visar att bioplast kan upplevas som ett spännande nytt material, men inte nödvändigtvis som ett material som är mer miljövänligt än något annat material som används i slöjden. Resultatet visar även att bioplast kan användas med textiltekniker och verktyg inom slöjd, även om vissa svårigheter kan uppstå på grund av att vissa av plasterna är klibbiga och sköra. Potatisstärkelsebaserade plastark var bättre lämpade än gelatinbaserade ark för att sy och brodera på, medan gelatinbaserat tråd var starkare än potatisstärkelsebaserat tråd. Ett annat resultat var att gelatinbaserat tråd var bättre för stickning än virkning.