Denna studie har syftat till att undersöka gymnasielärarnas utsagor och åsikter om hur rörliga bilden används som resurs i undervisningen och hur lärarna själva använder den rörliga bilden i sin undervisning. Utifrån frågeställningarna Hur uppfattar gymnasielärare användning av rörlig bild som resurs i undervisningen? samt Hur använder gymnasielärare rörlig bild som resurs för lärande? har fyra gymnasielärare deltagit i semi-strukturerade intervjuer och deras utsagor har genom en teoretisk ram som består av socialsemiotisk multimodala perspektivet analyserats och bearbetas med hjälp av en tematisk analysmetod och i form av två animationer.

Resultatet visar att respondenterna ser potential att lära genom rörliga bilder och att det är en väldigt vanlig resurs att använda sig av i undervisning. Anledningen till att respondenterna använde rörliga bilder var främst för att variera sin undervisning, att den rörliga bilden skulle vara informerande eller ett sätt att få eleverna att bli mer deltagande i undervisningen. Andra anledningar att undervisa genom rörliga bilder var för att behålla elevernas fokus och att den rörliga bilden uppfattades som stödjande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna uttryckte positivt till rörliga bilden som en resurs och dess olika handlingsmöjligheter som hur mobiltelefonen blev kallad för det demokratiska verktyget som gjorde det tillgängligt för alla elever och lärare att själva skapa rörliga bilder. Trots de positiva potentialerna så betonades resursens olika utmaningar som i stor del handlade om tid, som kunde vara tid att hitta befintlig och pålitligt material, tid att skapa eget innehåll eller hur långa rörliga bilder får visas för att fortsätta hålla elevernas fokus.