Deltagarna i Konstfacks högskolepedagogiska utbildning diskuterar ofta skillnaden mellan deförutsättningar för undervisning som beskrivs i den högskolepedagogiska litteraturen (t.ex. Elmgren &Henriksson 2016, Stigmar 2009; Pettersen 2008) och de som Konstfacks lärare har. I litteraturenförutsätts ofta undervisningsrummet vara en föreläsningssal, de undervisningsformer som beskrivs harsin grund i föreläsningen och typexaminationen är skriftlig (Elmgren & Henriksson 2016). Så fungeraroftast inte kurserna på Konstfack, eftersom utbildning på konstnärlig grund aktualiserar andraundervisnings- och examinationsformer.Den första delen av Konstfacks högskolepedagogiska utbildning, motsvarande 7,5 hp, avslutas med attdeltagarna skriftligt formulerar sin pedagogiska grundsyn. I oktober 2023 finns det 16 färdiga texter, ochvi gör nu en omläsning av samtliga, med syfte att identifiera vad lärarna menar kännetecknarundervisning på en konstnärlig högskola.I vår presentation gör vi utifrån tre övergripande teman nedslag i deltagarnas texter som ibland utmanarden gängse uppfattningen om högskoleundervisning.

Tema 1: Rummet utanför föreläsningssalen.”[Det är] ett självklart inslag att under en kurs gåmellan verkstaden och studenternasskrivbord.”Förvisso finns det traditionella lärosalar på Konstfack, men i lärarnas texter beskrivs undervisning somsker i verkstäder, utställningsrum, ateljéer och studios, och dessa ibland bullriga och farliga miljöerkräver en handledningspraktik som är anpassad till dem. Examinationen sker inte heller i tentasalar ellergenom skriftliga svar på givna frågor, utan i utställningsform och kritiksamtal med inbjudna externaopponenter.

Tema 2. Gruppen som grund för bildning”Både pedagogik och konst är till för att delas [och har] en potential att förändra oss.”I majoriteten av texterna nämns vikten av kollaboration. Någon beskriver möten mellan människor somgrunden för bildning. Bildning kan här ses i kontrast den mer målstyrda pedagogik som genomsyrar denhögskolepedagogiska handbokslitteraturen (Wickström 2015). Gruppens betydelse får ävenkonsekvenser för vilka undervisnings- och examinationsmetoder som praktiseras, som kritiksamtal ochkollektiva utställningar. Men den är också betydelsefull för att det ska vara roligare och mer stimulerandeatt bilda sig själv i dialog med andra (Burman 2014).

Tema 3. Utforskande undervisningspraktiker”Jag ser själva görandet och hantverkets praktiska, fysiska, ibland repetitiva praktik, som enviktig metod för att utforska frågor, känslor och upplevelser som till en början kanske inte ens ärmedvetna, eller går att formulera i ord.”Sammantaget vittnar flera deltagare om en undervisningssyn där det egna och gemensammautforskandet är centralt. Dessutom berörs hur hantverkskunskap inte nödvändigtvis går att översätta tillverbala former och därför går att använda till andra former av utforskande