Stockholm växer och behovet av väl utformade offentliga rum är stort. Här sker de vardagliga mötena mellan olika befolkningsgrupper och det är viktigt att skapa rum som känns tillgängliga och välkomnande för alla invånare, oavsett ålder, kön, kultur etc. Ambitionen med mitt examenprojekt är att skapa en känsla av omsorg kring min valda plats, Bredängs torg, och på så sätt förstärka intrycket av att den är till för invånarna. 

I projektet har jag genomgående låtit mig inspireras av inedningsarkitekten Beata Heumans bok Every Room Should Sing. Som namnet antyder handlar boken om inomhusmiljöer, vilka jag i detta projekt har valt att överföra till en exteriör miljö. Centrala tankar hos Heuman är bl a att små överraskande detaljer i designen kan hjälpa betraktaren att bilda en personlig relation till platsen, samt att en dynamisk interiör kräver kontraster.

Projektet har mynnat ut i en serie tillägg och bearbetning av befintliga element på platsen. Med Heuman som ledstjärna har jag arbetat fram ett möbleringsförslag som bland annat involverar en kombinerad stol/cykelställ med runda former i kontrast till raka linjer i den omkringliggande miljön. I projektet tillför jag också en bildserie i en gångpassage med motiv som knyter an till platsen. Bilderna är tänkta att fungera som en igenkänningsmarkör och som en överraskande färgklick i den annars ganska sterila betongmiljön. Via en enkät har boende i Bredäng fått vara med och bestämma vad bilderna ska föreställa. Genom att inkludera målgruppen vill jag åstadkomma en offentlig installation som bidrar till att förtydliga Bredängs lokala identitet.