I den här texten riktar jag mina sinnen in och nedåt föratt försöka få ett språkligt grepp om vad den queeraupplevelsen av livet och döden kan vara, åtminstone förmig.Min metod kommer vara genom lyriskt skrivande. Attförsöka skriva en vetenskaplig essä om något som dettaär för mig omöjligt, istället kan en leta i sina vener, ellertår (för all del) i ett försök fostra ett språk där jag kanförstå, eller inte.Kort och gott är detta en text om överlevnad, ettqueerande överlevnad i en värld som trots performativacceptans predikar marginal död.