Undersökningens syfte har varit att få syn på hur skolans mål och mening i samhället kan förstås genom vad som framkommer i lärares tolkningar av en vald del i det centrala innehållet, ”Bildframställning - Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.” ur kursplanen Lgr22 i bild för åk 7–9. Utifrån frågeställningarna ”Hur tolkar bildlärare begreppen Framställning, berättande, informativa, samhällsorienterande, samt formuleringen med frågor som är angelägna för eleverna, i det centrala innehållet i kursplanen i bild?” och ”Hur förstås skolans mål och mening genom hur lärarna realiserar kursplanens formulering i det valda centrala innehållet?” har tre undervisande bildlärare i grundskolan intervjuats och genererat studiens empiri. Därefter har en hermeneutisk analys gjorts på det transkriberade materialet där utsagorna utgjort delar i en dialog med olika läroplansteoretiska och historiserande helheter. Tolkningens resultat har pekat på hur lärarnas tolkningar genom sin undervisning reproducerar demokratiska värden samt värderingar som förespråkar ett öppet klimat i klassrummet där elevernas åsikter, erfarenheter och upplevelser accepteras och utgör en viktig del av undervisningen, vilket begreppen avgränsningar och inramningar ramar in. Vidare har nyttovärde identifierats i kunskap som ska kunna användas i samhällets yrkes och vardagsliv som inslag i undervisningen. Det framkommer även hur bildlärarna tolkar det centrala innehållet utifrån egna erfarenheter och hur dom därmed sätter en personlig prägel på de mål som skolan vill uppfylla genom läroplanen vilket görs synligt i deras repertoarer, den kunskap de har som formar undervisningen. Det pragmatiska synsättet gällande som en viktig värdering bildlärarna har där eleverna tillåts skapa sin egen sanning genom ett praktiskt experimenterande. Utifrån undersökningens resultat och de slutsatser som dragits i relation till tidigare forskning kring nyttovärdets aspekter när det gäller mål och resultatstyrningen som skolan utvecklades till under 1990-talet, kan vidare forskning kring hur lärares upplevelser av hur denna förändring påverkade undervisningen vara intressant.