Begreppet kreativitet är något alla är bekanta med och speciellt som blivande bild- och slöjdlärare stöter jag på begreppet i kursplaner och styrdokument. I min undersökning genomför jag en diskursanalys på fyra kursplaner (LGR 80, LPO 94, LGR 11 och LGR 22), och en revidering (av LPO 94, gjord år 2000), i ämnet bild. Utifrån kursplanernas text, diskursiva och sociala praktik ställer jag mig frågan; Hur har det centrala innehållet i bildämnets kursplan förändrats över tid? och för att vidare kunna konkretisera eventuella händelser över tid tar jag mig an ett fördjupat exempel genom frågan; Hur kan förskjutningar i bildämnet förstås genom införandet av begreppet kreativitet? Även om jag i min undersökning tycker mig hitta svar på mina frågor så visar det sig att, precis som när begreppet kreativitet används, behövs en formulerad betydelse och ett sammanhang för att skapa mening.

Analysen av kursplanerna, bildundervisningens innehåll och den vidare fördjupningen av begreppet kreativitet har lett till insikter om både skolämnet bild såväl som användningen av begreppet kreativitet. Den viktigaste av dessa är att det är vi lärare som bär ansvaret för att ge kreativitet betydelse, mening och sammanhang och det är inget som kan göras genom att behandla det som en enskild förmåga.