Akademisk litteracitet i ord och handling - ett pågående utvecklingsarbete vid Konstfacks bildlärarutbildning  

Nya studenter på lärarutbildningen på Konstfack ger ofta uttryck för att uppleva det Ask (2007) kallar diskurschock. Kanske är diskurschocken extra komplex just på Konstfack, där lärarstudenterna är antagna till en utbildning på vetenskaplig grund, medan högskolan i stort – och flera av lärarutbildningens kurser – präglas av konstnärlig praktik. Studenterna möter därmed motstridigheter bland normer och konventioner, vilka de behöver navigera mellan och förhålla sig till. Centralt är dock att både lärarutbildningens lärare och studenter ger uttryck för uppfattningen att tyst kunskap omgärdar den akademiska diskursen och dess krav.

Som för de flesta universitet och högskolor är Konstfacks utmaning att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av studenternas akademiska litteracitet. Därför har ämneslärare i utbildningsvetenskap och skrivhandledare från Studieverkstaden har nyligen inlett ett projekt, med arbetsnamnet ”Läs- och skrivresan”. Projektet har sin utgångspunkt i Academic Literacies (Lea & Street 1998), och är ett försök att explicitgöra diskursens krav och kartlägga vad detta innebär både för de texter som studenterna förväntas skriva och läsa såväl som för de samtal studenterna förväntas föra. En ytterligare fråga handlar om vilken progressionsgrad som är lämplig under studenternas år vid Konstfack, och här tar kursutvecklingsarbetet i samarbete med lärarlaget i utbildningsvetenskap vid.

Projektet startade höstterminen 2021 och har hittills inletts med en utvärdering och bearbetning av den första utbildningsvetenskapliga kursen, Skola och samhälle 1. Mer explicit stöttning (Wood, Bruner & Ross 1974) har byggts in i kursen, bland annat genom en bearbetning av instruktioner till examinationsuppgifter, ett dispositionsförslag till den skriftliga delen av examinationen samt renodlade undervisningstillfällen med introduktion till akademiskt skrivande.

Två frågor av särskilt intresse är:

Vad innebär kritisk-analytisk medvetenhet och hur kan det utvecklas i början av lärarutbildningen? 

Hur kan stöttande strukturer och dess utfall utvecklas och spridas som led i kollegial fortbildning? 

Avsikten är att följa upp och analysera studenternas examinationsuppgifter och resultat över tid, samt fortsätta utveckla i första hand progressionen i akademisk litteracitet inom kurserna i utbildningsvetenskap tillsammans med lärarlaget.

Referenser:

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Lea, M. R. & Street, B. (1998). Student Writing in Higher Education. An Academic Literacies Approach. Studies in Higher Education. 23 (2). S. 157–172.

Wood, D,, Bruner, J. & Ross, G. (1974). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 17. S. 89–100