Att etablera en arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling på en konstnärlig högskola 

Det här bidraget utgår från ett utvecklingsprojekt som handlar om organisering av högskolepedagogisktutvecklingsarbete på ett mindre lärosäte, på Konstfack.

Följande frågeställningar har varit min utgångspunkt:

Vilka förutsättningar och utmaningar finns för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet på Konstfack utifrån etthistoriskt och organisatoriskt perspektiv?

Vilka aspekter av begreppet legitimitet är viktiga vid en etablering av arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling?

På vilket sätt kan begreppet legitimitet användas strategiskt?Höstterminen 2019 fick jag som bibliotekschef på Konstfack i uppdrag att ansvara för en arbetsgrupp förhögskolepedagogisk utveckling (AHU). Bakgrunden till beslutet var ett tidigare projekt med syfte att utveckla denhögskolepedagogiska utbildningen så att den bättre skulle motsvara SUHF:s rekommendationer för behörighetsgivandehögskolepedagogisk utbildning. Den högskolepedagogiska utbildningen ges numera som en personalutbildning. Tidigaregavs den som en fristående kurs av Institutionen för bild- och slöjdpedagogik och ansvaret flyttades frånkärnverksamheten till en stödverksamhet. Biblioteket befinner sig organisatoriskt mellan akademi och förvaltning påKonstfack, vilket signalerar att verksamheten inte tillhör förvaltningen, men inte heller kärnverksamheten.

Utöver behovet att förnya den högskolepedagogiska utbildningen så fanns ett behov att arbeta mer strategiskt tillexempel att skapa en gemensam plattform för lärarnas reflektioner över personliga erfarenheter kring den egnapedagogiska praktiken, men också institutionella ramar och strukturer som stödjer kollegialt lärande. Uppdraget förarbetsgruppen (AHU) formuleras bredare än att enbart ansvara för den högskolepedagogiska utbildningen.

I mitt projekt att etablera en arbetsgrupp så har jag mig använt mig av litteratur inom det högskolepedagogiskaområdet, relevanta utredningar samt litteratur om bildkonstnärliga utbildningar i Sverige i ett historiskt perspektiv. Jag har även haft samtal med chefen för Utbildnings- och forskningsavdelningen (UFA), en prefekt och en lärare som påolika sätt tidigare varit involverade i högskolepedagogisk utbildning på Konstfack. Samtalen har gjort att jag fått en bildav hur arbetet med den högskolepedagogiska utbildningen har vuxit fram på Konstfack.

Förhoppningsvis kan mitt bidrag ge perspektiv på vad som är viktigt att överväga vid organisering avhögskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid ett mindre lärosäte - i synnerhet vid en konstnärlig högskola.

Referenser:

Apelgren, K. & Edström, K. (2009). Pedagogiska utvecklare - legitimitet, identitet och yrkeskunnande. I El Gaidi, K.& Högfeldt, A.-K. (Eds.). Den beprövade erfarenheten. Pedagogiska utvecklare – ett yrkeskunnande i vardande(67-77) KTH Learning Lab.

Edling, M. (2010). Fri konst?: bildkonstnärlig utbildning vid Konsthögskolan Valand, Konstfackskolan ochKungl. Konsthögskolan 1960-1995. Göteborg: Makadam.

Stigmar, M. & Edgren, G. (2014). Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogisk utveckling vid svenskauniversitet. Högre utbildning, 4(1), 49-65.